Skip to main content
StrategiVarumärken/Marknadsföring

Zlatan – the man, the myth, the brand

När jag följer debatten om Zlatans handslag med Dressman i sociala medier möts jag av ett slående stort engagemang i hur mycket pengar som ska byta ägare. Då jag inte lyckas uppbåda något intresse i denna fråga nöjer jag mig med en socialantropologisk reflektion över mängden indignation andras tillgångar fortfarande orsakar.

Varumärket och det affärsstrategiska tänket är däremot lite intressant. Grabben ska sluta lira boll när då? Om två år? Hög tid sätta sig vid förhandlingsbordet när man fortfarande har magnetkraft. Affärstaktiskt by the book.

Varumärket Z då? Intressant att notera vilken känslomässig diskussion det är som böljar fram i etern. Hur kan Zlatan överge Sverige för Norge? Hur kan han sänka sig till att göra reklam för kvarg, deodoranter och vitaminvatten? (Vitamin Well päron/ingefära är för övrigt guds gåva till de som svettats på tennisbanan i två timmar.)

Låt oss börja med att skilja mellan varumärke och person. För ett normalt personvarumärke råder stor korrelation mellan varumärkets beteende och personens image. Här har Zlatan en intressant särställning. Han är s.t.o.r. och står (oberörd av tillfälligt ifrågasättande sportjournalister med klick att sälja) så att säga över sitt eget varumärke. Vi förlåter honom allt.

Och om vi tittar på vad hans varumärke består av har det till stor del byggts upp av inställningen “Jag kunde inte bry mig mindre om vad som förväntas av mig och försöker du bestämma gör jag tvärtom för att visa att jag är kung.” Vilket innebär att om han väljer att liera sig med rätt varumärke stärker det hans varumärke och om han väljer att liera sig med fel varumärke stärker det också hans varumärke (då det bara visar hur lite han bryr sig – vilket stärker hans varumärke, ja ni fattar).

Blessed if I do, blessed if I don’t. Fett. Respekt, mannen. Lira på bara.