Archive for category: Kommunikation/Reklam

Vill du aktivera dig mer i Kina?

24 Apr
24 april, 2017

KIna

Den kinesiska marknaden är oändlig och inte helt lätt att bearbeta. Förutom att all kommunikation behöver vara på kinesiska, skiljer sig kanaler och vanor radikalt från vad vi är vana vid – både inom B2B och B2C.

En av våra kunder behövde för ett tag sedan hjälp med en kampanj i sociala media i Kina, vilket innebär vissa utmaningar. Facebook existerar i princip inte. Istället domineras den kinesiska marknaden av WeChat, en mobil tjänst för text- och röstmeddelande som i princip används till allt inom SoMe-området av 890 miljoner aktiva användare – som privatpersoner och för kommunikation mellan företag.

Via Bamboo Asia, vår partner i Kina löste vi utmaningen snabbt och enkelt precis som vi tillsammans kan bistå med t ex PR, kampanjer, case-filmer eller helt enkelt bara kinesiska versioner av allt från webbsidor till kundtidningar.

Som Sveriges mest internationella B2B-byrå är vi uppkopplade till olika nätverk i Europa, Asien och Amerika där våra kunder kan få hjälp med lokalisering och kampanjer. Våra närmaste vänner heter Image och här kan du bekanta dig med dem.

 

The medium is (not right for) your message

24 Apr
24 april, 2017

debatt_mats_ronne-_the_medium_is_not

Marshall McLuhans berömda fras ”The Medium is the Message” verkar ha fått ny innebörd den senaste tiden. McLuhans ursprungstes handlade om att medier påverkar samhället oavsett innehåll, men nu har fokus flyttat till att innehållet och miljön i olika mediekanaler blivit en allt viktigare fråga för många stora annonsörer och hur deras varumärken uppfattas.

En effekt av den ökade betydelsen av programmatiska annonsköp är att en del annonsörer fått se sina annonser i mindre önskvärda digitala mediemiljöer. När jag började i branschen handlade diskussionerna inom det här området mest om ifall en annonsörs varumärke påverkades negativt av att synas i bredare och mer sensationslystna tidningar som Aftonbladet och Expressen, jämfört med att annonsera i den seriösa morgonpressen (vilket därmed också sätter en tydlig dateringsmarkör på mig). Men idag, med digitala kanaler som inte bara innehåller ”fake news” utan ofta även också främlingsfientligt, rasistiskt eller extremistiskt innehåll, börjar allt fler annonsörer och deras byråer ställa krav på kvalitetskontroll av innehållet på de sajter som deras annonser ska synas på.

Ett av de första initiativen inom det här området var ”Stop Funding Hate” i Storbritannien i höstas. Kampanjen var ett privat initiativ som startades som en reaktion på tonen och främlingsfientligheten i dagstidningarna the Sun, Daily Mail och Daily Express i samband med folkomröstningen om utträdet ur EU, och som uppmanade annonsörer att välja bort dessa tre titlar i medieplanerna. En av de första större annonsörerna som valde att följa bojkotten var Lego. Kampanjen skapade diskussioner i media som dessa inlägg här och här men däremot var det få företag som flyttade sina annonser.

Men när the Times startade en artikelserie om hur stora och kända engelska annonsörer syns i digitala kanaler som stödjer IS (till exempel Mercedes-Benz och Jaguar), al-Shabaab (Sandals Resorts) eller är öppet antisemitiska (Sony) fick det en annan effekt. Eftersom det redan tidigare funnits en debatt om effekterna av programmatisk annonsering, bristerna systemet har och hur annonsörer inte alltid har koll, fick the Times artiklar betydligt större genomslag, framför allt när det visade sig att det inte bara var några enstaka misstag utan en vanligt förekommande situation. På någon vecka hade över 250 stora annonsörer dragit bort sina annonser från YouTube, inte bara i UK utan även i till exempel USA och Australien. Andra medier, både tv och print som såg sin chans att ta tillbaka annonspengar från (främst) Google/YouTube var inte sena att hänga på, även i Sverige. Samma sak med en del teknikleverantörer. Helt plötsligt började delar av annonsmarknaden ifrågasätta om YouTube verkligen var en tv-kanal, fast i nyare och digital form, vilket varit det budskap Google försökt etablera. Händelserna fick även Google att agera, både globalt och i många länder, inte minst i Sverige. Och när Googles Europachef Matt Brittin talade på en stor marknadsföringskonferens för någon vecka sedan var frågan om hur Google skulle hantera problemet ett huvudämne. En påtaglig förändring är till exempel att YouTube nu enbart kommer att visa annonser på kanaler som har minst 10 000 visningar, för att undvika problemet att hinna granska alla mindre YouTube-kanaler som eventuellt skulle kunna innehålla tveksamt videomaterial.

Det är naturligtvis för tidigt att dra någon slutsats om detta har skapat en bestående förändring i annonsörernas mediebeteende. En del menar att även om Alphabet, Googles och YouTubes moderbolag, tappade fyra procent i börsvärde efter det att annonsörer börjat lämna så bör effekten för Google trots allt vara rätt begränsad. Å andra sidan så följdes bojkotten mot YouTube av en liknande effekt för Fox News och deras stjärna Bill O’Reilly. När det blev känt att han anklagats för sexuella trakasserier av flera kvinnor (och betalat $ 13 miljoner i ersättning för detta) började flera stora annonsörer, med Mercedes-Benz i spetsen, att boka av sina reklamspottar i showen ”the O’Reilly Factor” på Fox News.

Det finns två stora skillnader idag mot diskussionen förr om huruvida annonsering i Expressen och Aftonbladet var lika bra för varumärket som att gå i morgontidningar. Den första är att kvalitetsskillnaden i medieinnehåll är betydligt större idag, och samtidigt är tillgängligheten större. Även om kvällstidningar – och deras digitala produkter – har ett annat tempo och fokus än morgontidningar, finns det knappast någon idag som ifrågasätter deras journalistiska ambitioner och roll i mediesamhället. Däremot finns det en uppsjö av såväl ”fake news”-baserade som främlingsfientliga, rasistiska, extremistiska eller på annat sätt tveksamma produkter, sett ur både ett journalistiskt och annonsmiljömässigt perspektiv. Dessutom finns fortfarande den grundläggande frågan om vad annonsörerna egentligen betalar för, även i medier som upplevs som stora och seriösa. Och även med en egen filterbubbla som styr vad jag förväntas vara intresserad av, är det rätt lätt för de flesta att hamna i situationer där man även blir serverad innehåll från mer tveksamma mediekanaler.

Den andra faktorn är att vi idag tenderar att reagera mycket snabbare när vi upplever att företag beter sig fel, och dessutom har betydligt effektivare verktyg för att få genomslag för detta. Ibland kan kritikstormen vara självförvållad, vilket företag som Audi och Pepsi har fått känna på nyligen. Samtidigt finns det också fog att hävda att även kritiken som handlar om i vilka kanaler ens annonser visas är ett självförvållat problem, där jakten på billiga exponeringar blivit viktigare än kontrollen över var dessa exponeringar sker.

Frågan är då om det är ett verkligt problem, eller något som främst blir en mediestorm inom branschen. En hel del studier har visat att etik och hållbarhet är en begränsad säljdrivare när det gäller att styra hur konsumenten väljer. Varumärken med tydligt syfte verkar heller inte vara mer framgångsrika. Å andra sidan är det kanske fel referensram att fråga om etik och hållbarhet gör ditt varumärke mer attraktivt, utan snarare bör det ses som en hygienfaktor: lever du inte upp till relevanta krav på etik, hållbarhet och medmänsklighet kommer allt fler kunder att välja bort dig till förmån för någon annan. Inte minst gäller detta inom rekrytering och HR, där allt färre vill jobba i företag med tvivelaktigt rykte. Samtidigt är anställda i välskötta, hållbara företag med god etik 55 procent nöjdare än de som arbetade i företag med dåliga omdömen inom dessa områden. Och att frågan om god etik, som går utöver det som lagstiftningen stipulerar, och vilken påverkan detta har på företagets affärer visas väl inte minst av att United tappade närmare $ 1 miljard dollar i börsvärde nyligen efter den katastrofala publicitet de fick när en passagerare avhystes med våld från ett överbokat plan. Så egentligen är lösningen rätt självklar: gör om och gör rätt.

Mats Rönne
Mätexpert och fd. styrelseordförande Sveriges Annonsörer
mats.ronne@gmail.com

mats@pyramid.se

Publicerad i Sveriges Annonsörer, 2017-04-18

Står du inför ”the Kodak moment”?

13 Apr
13 april, 2017

”The Kodak moment” har idag fått en helt annan betydelse än när det var pay-off för ett av världens mest framgångsrika företag. Det handlar fortfarande om att fånga tillfället, dock nu med innebörden att inse hur trenderna i världen kommer att påverka affären – i Kodaks fall att få från prisad framgång till konkurs på mindre än ett decennium.

Står din verksamhet inför ett ”Kodak moment”? Det är värt att fundera mycket på.

I dagens digitala värld är det relativt lätt att skapa helt nya affärsmodeller genom en smart idé och ett digitalt lager av information. Här nedan några kända exempel som inte existerade för ett en handfull år sedan, men som nu är ledande i världen. Många av konkurrenterna har skrattat och sagt ”så kan man inte göra”. Idag – när de nya idéerna visat sig fungera och erbjuda en lösning som kunderna föredrar – skrattar de betydligt mindre.

Uber-logoVärldens största taxibolag äger inga bilar.

Facebook-logoVärldens mest populära media skapar inget innehåll.

Alibaba-logoVärldens mest värdefulla återförsäljare har inget lager.

Airbnb-logoVärldens största uthyrare av rum äger inga fastigheter.

Men det finns också mer handfasta exempel där verksamheter helt kan förändra spelplanen genom att utnyttja digitala lösningar. Många av dessa bygger på tillgång till information och enkelhet – starka drivkrafter när man ska vinna kundens hjärta. Här några exempel:

  • Finska Reima, som gör overaller för barn, säljer en aktivitetssensor (ReimaGO) som tillbehör. Med pucken i overallen kan den engagerade föräldern följa hur aktivt barnet är på dagis. 379 kr plus en månadsavgift i extra intäkt plus en smart kommunikationskanal till slutkunderna
  • Dominos Pizza har skapat ”pizzaknappen” att sätta på kylskåpet. Ett tryck, så levereras pizzan inom 30 minuter hem. Varför krångla när lösningen för kvällens middag är så enkel.
  • Eller Husqvarnas gräsklippare som numera kan styras med en app (Automover Connect). Varför det kan man fråga när gräsklipparen ska köra automatiskt? Svaret är enkelt: Det är kul och de flesta gillar känslan av kontroll.

Tillgång till information, enkla affärsprocesser och tom en viss kulfaktor är minst lika viktig i inom B2B. Allt fler produkter blir uppkopplade, idag har t ex 250.000 Scania-lastbilar ständigt tillgång till en rad digitala tjänster, och allt mer affärer flyttar över till digitala plattformar. En smart e-handel anpassad efter kundernas behov kan få en medioker fysisk leverantör att framstå som bäst på marknaden.

Det finns fantastiskt många möjligheter att utveckla affären genom att integrera digitala lösningar. Och bäst av allt – det är både snabbt och billigt jämfört med traditionella investeringar.

Intressant? Läs mer i kapitel 5 av ”Business to Business 2.0” – den första läroboken om marknadsföring och reklam i den digitala tidsåldern.

Perstorp’s Annual Report 2016 goes digital

11 Apr
11 april, 2017

Perstorp-arsredovisning-2017

The customer brief was crystal clear. “We are leading change within the chemical industry, don’t show us anything less than ground-breaking.” The agency response was equally clear. “You want change. You will have change.”

With a tight time-frame, scarce internal resources, a new cross-agency cooperation, and a whole new format and design for content, a stunning microsite was developed in less than seven weeks. There was some amazing leading going on, and oh boy, there was change. Want to check it out? Go digital with Perstorp.

Graal work group:
Ann-Christin Lindstedt, Brand Developer/Copywriter
Anders Adolvsson, Art Director
Torbjörn Buhré, Interactive Art Director
Henke Blomqvist, Interactive Art Director
Johan Warnolf, Graphical Designer
Jesper Petersson, Production Manager
Emma Nilsson, Brand strategist/Account Director

Hiab nominerade till German Brand Award

03 Apr
3 april, 2017

GBA17_HO_NOMINEE_RGB[2]

Hiab är en av världens ledande leverantörer av lasthanteringslösningar för bilar som används inom bl a inom byggnadssektorn, skog, industri, avfallshantering, återvinning och försvaret.

Hiab är en del av Cargotec-koncernen som under ett antal år valde att konsolidera gruppens åtta starka varumärken till ett huvudvarumärke. Kundernas reaktion visade att detta inte var den bästa vägen. En analys av kännedom och preferens på marknaden visade att en återgång till Hiabs åtta starka produktvarumärken gav en rad fördelar. Respektive varumärke skulle kommunicera sina unika fördelar, men det var också viktigt att visa att de åtta varumärkena hörde ihop.

Detta var starten på en fantastisk varumärkesresa där Hiab fick en ny visuell identitet, nytt varumärkeslöfte, ny kommunikation, ny webbsida – ja kort och gott allting nytt. Du kan se ett antal exempel här och självklart på hiab.com

Långsiktigheten och konsekvensen har nu belönats genom en nominering i German Brand Awards i klassen “Industry Excellence in Branding” bland över 900 företag/brands som registrerat sig.

Som partner från dag 1 av resan är vi stolta och glada.
Stort grattis Hiab!

HIAB-Brand

 

Hjälp kunderna att jämföra och välja. Öka försäljningen med 17%

22 Mar
22 mars, 2017

Det digitala landskapet har drastiskt förändrat köpprocessen för både dagligvaror och producentvaror. Idag har internet gett köparen nästan oändliga möjligheter, både att hitta och utvärdera tänkbara lösningar, hitta leverantörer med rätt profil och göra ett antal strategiska val på väg mot en slutlig lösning. Forskarna hävdar att dagens B2B-köpare tar sig genom upp till 70% av köpprocessen på egen hand, utan att ha någon som helst personlig kontakt med tänkbara leverantörer.

Slaget om köparen står och faller med din digitala närvaro, som måste reflektera dig som leverantör på samma sätt som den bäste säljaren du har idag. När den potentiella kunden gör en stor del av valet på egen hand måste han hitta en helt annan typ av fördjupande information online, inte minst möjlighet att enkelt hitta i produktsortimentet och kunna jämföra olika alternativ. Undersökningar visar att möjligheten att själv jämföra kan öka snittintäkten per kund med 17%.

Ett företag som har förstått detta är SSAB. Företagets ”Steel selector” låter kunderna utforska produktsortimentet, jämföra olika alternativ och får en rekommendation vilken produkt som passar bäst till det angivna problemområdet.

Vill du veta hur SSAB tänkt när de utvecklat sin lösning? Se en intressant presentation av Lene Sundegård, Digital Marketing Manager på SSAB och Cristoffer Crusell från Webbyrån Petra här.

Marknadsplanera för det oväntade

13 Mar
13 mars, 2017

Realtidsmarknadsföring har varit ett hett begrepp i flera år, och det finns gott om bra exempel på spontan marknadsföring som har varit framgångsrik. Om du vill skapa engagemang i sociala medier lönar det sig dock att planera, skapa och publicera kvalitetsinnehåll. Men planera också för det oväntade.

Coca Cola har definierat en modell som kallas 70/20/10-modell och som kan användas för att planera för det oväntade i ditt företags marknadsföring. Modellen är enkel:

  • 70 procent av innehållet ni skapar är sådant som ni vet fungerar. Det är beprövat, omtyckt och svarar mot företagets affärsmål.
  • 20 procent av resurserna och innehållet läggs på att testa nytt. Här kan du experimentera med nya typer av innehåll, nya format och nya ämnen. Det som fungerar blir en del av de första 70 procenten.
  • 10 procent av ditt innehåll planerar du inte. Det betyder att du avsätter 10 procent av budgeten och 10 procent av din tid för det oväntade.

Sammanfattningsvis –
Content marketing kräver planering, men den kräver också att man kan planera för det oväntade. Fundamentet i din marknadsföring måste utgöras av väl planerat kvalitetsinnehåll som din målgrupp efterfrågar, men samtidigt måste du ha en agil inställning och rörliga resurser för att anpassa din marknadsföring till det som händer här, nu och helt plötsligt.

Intressant? Läs mer i kapitel 8 av ”Business to Business 2.0” – den första läroboken om marknadsföring och reklam i den digitala tidsåldern.

Reklamen som samhällsbyggare

13 Mar
13 mars, 2017

mats_debatt_mars_2017

Jag vet inte hur mycket revisionsbyrån Deloitte egentligen kan om reklam. I likhet med de andra stora globala konsultföretagen har man byggt upp en omfattande verksamhet inom marknadsstrategi och liknande discipliner, så det finns säkert en mängd synnerligen kompetenta människor där med både breda och djupa kunskaper om marknadsföring och kommunikation.

Men i min värld är Deloittes, liksom de övriga stora revisionsbyråerna, först och främst företag som är duktiga på att analysera bokföring och tolka kostnader och intäkter. Och i just det här fallet tycker jag att det är en styrka. För någon månad sedan kom nämligen deras rapport, gjord på uppdrag av WFA, the World Federation of Advertisers, om vilka effekter reklambranschen har för den ekonomiska utvecklingen Europa. Och även om det, med tanke på uppdragsgivaren, självklart är en partsinlaga så bidrar revisorsstämplen på rapporten till att göra den mer gedigen och trovärdig. Studien gjordes förutom i EU även i Australien, Kanada, Japan och Korea, och bygger på Deloittes tidigare studier av reklamens samhällsekonomiska effekter i UK. Jag skrev om den studien för några år sedan under rubriken ”Zlatan, F&B och halva statsbudgeten” (men du får scrolla ner i bit för att hitta inlägget), och det mesta som gällde då gäller fortfarande.

Av någon anledning verkar det som att innehållet i WFA:s rapport försvann i nyhetsflödet (kanske ännu en sak att skylla på USA:s president), så låt mig bara sammanfatta de tre nyckelpunkterna:

  1. Varje krona som investeras i reklam bidrar med sju kronor till samhällsekonomin. Eller för att sätta det som totalbelopp: reklammarknaden i EU omsatte drygt € 92 miljarder 2014, och bidrog samtidigt med € 643 miljarder till bruttonationalprodukten i EU. Det motsvarar ungefär knappt fem procent av EU:s totala BNP. Omsatt till svenska siffror får vi en reklammarknad 2015 (det senaste året med fullständig redovisning) på drygt 68,3 miljarder kronor enligt IRM:s stora reklamkaka. Och multiplicerat med faktor sju skapar vi inom branschen således ett ekonomiskt värde motsvarande 478 miljarder kronor. Eller för att sätta det i perspektiv, ett värde som är nästan hälften av statens totala omkostnader 2017.
  2. Reklambranschen genererar 5,8 miljoner arbetstillfällen inom EU, vilket motsvarar 2,6 procent av all sysselsättning. Men det är bara 1/6 av dessa jobb som är inom det vi räknar som reklambranschen, det vill säga byråer, produktionsbolag och liknande, och ytterligare tio procent inom mediavärlden (som ju till stor del finansieras av reklam). Den största effekten, eller ¾ av alla arbetstillfällen, skapas tack vare de ekonomiska effekter som reklamen skapar för uppdragsgivarna i form av värdeskapande och försäljningstillväxt.
  3. Reklambranschen är en förutsättning för ett fungerande medieutbud. Även med public service-media av olika slag är reklam en förutsättning för ett brett och mångfacetterat medieutbud, eftersom reklamen står för en stor del av intäkterna som krävs för innehållsproduktion och distribution. I dagens ”fake news”-debatt är det värt att hålla detta i minnet.

Går man in i rapporten finns det även en del djupare insikter, som till exempel:

  • Ju lägre andel som reklaminvesteringarna har av den totala BNP-volymen, desto högre är multiplikator-effekten. I UK och Japan, där reklaminvesteringarna representerar cirka 0,8 procent av BNP, är multiplikator-effekten cirka sex, medan i Frankrike och Ungern, med reklaminvesteringar på strax under 0,6 procent, ligger multiplikatorvärdet runt åtta. Skillnaderna beror på många faktorer som till exempel olika medielandskap och olika fördelning mellan branscher i de nationella ekonomierna, där vissa branscher är mer reklamintensiva än andra.
  • Det finns ett intressant resonemang om de ackumulerade multiplikatoreffekterna. Reklam har ju både kortsiktiga och långsiktiga effekter, och de långsiktiga ackumulerar värde över tid, viket gör att vissa studier menar att det samlade långsiktiga multiplikatorvärdet ligger ungefär dubbelt så högt.

Vill man inte läsa hela WFA-rapporten finns det andra källor med liknande samhällsekonomiska resonemang. Nyligen publicerade exempelvis engelska Advertising Association en serie rapporter som diskuterar olika fundamentala frågor om hur reklam påverkar samhället. I en tid när reklamens roll allt oftare ifrågasätts, och där allt fler konsumenter installerar reklamblockerare, ”Nej tack”-skyltar och liknande, är det kanske dags för oss i branschen att inte bara göra bra reklam, utan också argumentera lite mer för allt det som faktiskt är bra med reklam.

Mats Rönne
Mätexpert och fd. styrelseordförande Sveriges Annonsörer
mats@pyramid.se

Publicerad i Sveriges Annonsörer |

Nya topplaceringar i Årets Byrå för Pyramid och Webbyrån Petra

22 Feb
22 februari, 2017

Igår avgjordes Årets Byrå som utser bästa byrå i 15 kategorier baserat på kundernas bedömning av byrån inom en rad områden.

Pyramid rankas för elfte året i rad som Sveriges bästa B2B-byrå.

– Efter att ha tagit klivet upp bland Sveriges största byråer med en byråintäkt på >50 mkr hamnade vi på en total 5:e plats efter några av Sveriges ledande byråer som King, Forsman & Bodenfors och Åkestam Holst konstaterar Ulf Vanselius, VD på Pyramid och Webbyrån Petra. En fantastisk placering för en B2B-byrå som lanserar fler produkter om året i Japan än i Sverige.

Webbyrån Petra placerade sig på 4:e plats i kategorin Digitala byråer 7-25 mkr.

– Under Petras fem verksamhetsår har vi varit placerade topp 5 under alla år vi kunnat vara med i tävlingen. 2014 utsågs Petra till ”Årets digitala byrå” och i år är vi den högst placerade digitala byrån i södra Sverige fortsätter Ulf Vanselius.

– Självklart är vi glada för de fantastiska placeringarna. Att vara bland Sveriges fem absolut bästa byråer år efter år tyder på att vi gör mycket rätt för våra fantastiska kunder, avslutar Ulf Vanselius. Vi håller Helsingborgs fana högt!

Läs mer om Årets Byrå på
http://www.aretsbyra.se

För mer information, kontakta Ulf Vanselius på 042-38 68 26 eller ulf@pyramid.se.

Fullsatt hus för ”Smartare digitala affärer”. Missa inte nästa seminarie!

06 Feb
6 februari, 2017

Seminarie-Pyramid-20170203-2

 

I fredags genomförde Pyramid och Petra det första av tre seminarier runt digitaliserad framgång. Nästan 60 personer var samlade på Studio Meetingpoint i Malmö för att bl a lyssna på Jan Höjman, vd TailorStore, som berättade om hur man säljer skräddarsydda kläder online och Johan Hallgårde, Senior Omni Channel Consultant på Avensia, som pratade om de senaste trenderna inom på e-handel.

Nu tar vi sats igen. Den 3/3 genomför vi seminarie 2 i vår serie med fokus på möjligheterna inom digital marknadsföring. Fredrik André, Global Marketing Director på Medius, delar med sig av sina spetskunskaper om digital marknadsföring och hur du ska lyckas konvertera investering till försäljning och Joakim Ebstein, Digital Marketing Specialist på Webbyrån Petra, kommer att ge dig en översikt över hur du bäst utnyttjar kanaler som native advertising, programmatic och datadriven marknadsföring.

Läs mer om seminariet och boka din plats här.