Archive for category: Okategoriserade

Sport- och reklamnördarnas fest

05 Feb
5 februari, 2018

I natt spelades Super Bowl 52, eller LII som tävlingen föredrar att skriva. Efter en makalös match stod Philadelphia Eagles överraskande som vinnare med 41-33. Den legendariske Tom Brady i New England Patriots får vänta på sin sjätte ring.

För alla oss som älskar amerikansk fotboll är Super Bowl det största eventet under året. Och siffrorna talar sitt tydliga språk om hur stort Super Bowl är: Över 100 miljoner amerikaner bänkade sig framför TVn och konsumerade enligt en undersökning från CBS:

  • 3,6 miljoner kg guacamole
  • 500 ton chips
  • 1,23 miljarder liter öl
  • 1,25 miljarder kycklingvingar

Självklart slår också reklamen alla rekord. I år fick hugade annonsörer betala ca 5 miljoner dollar för en 30 sekunders spot. Även om många av annonsörerna hävdar att det börjar bli för dyrt, så är Super Bowl det tillfälle där t ex Budweiser och Pepsi av tradition släpper sina nya kampanjer.

Och alla vill sticka ut. I år kom TiVo med det intressanta alternativet att spela in eventet, men skippa fotbollen…

Vi längtar redan efter Super Bowl LIII!!

Alfa Laval utnyttjar inbound marketing för att vinna
nya kunder

29 Jan
29 januari, 2018

Alfa Laval lever efter devisen ”digital first”. Som kunskapsledare ligger det då när till hands att förse kunderna med information som gör att de kan optimera sin verksamhet.

Alfa Laval DuroShell är en innovativ värmeväxlare som kan ersätta äldre och mindre effektiva lösningar, sk ”shell and tube”, inom t ex kemisk industri. Som en uppföljning till lanseringen genomförs just nu en omfattande inbound-kampanj. Marknaden bearbetas via smarta digitala kanaler som kontinuerligt optimeras. Intresserade prospects leds till kampanjsiten där de får tillgång till visst innehåll medan de behöver registrera sig för mer omfattande.

En stor succe. Titta på alfalaval/duroshell så får du ett bra exempel på hur en site kan optimeras för konvertering.

Bluetooth fyller 20 år. Framgången föddes i Helsingborg

25 Jan
25 januari, 2018


I år fyller Bluetooth 20 år. Under dessa år har teknologin utvecklats till en av världens ledande standarder med 30.000 medlemsföretag och uppåt 100 miljarder sålda enheter.

Och tro det eller ej, Bluetooths kommersiella saga startade faktiskt i Helsingborg när Pyramid 1998 fick uppdraget av Ericsson att utveckla namn, identitet, varumärkesplattform och lanseringskampanjer.

Några av grundstenarna för framgången:

  • Rätt kategorisering: Tidigt i processen beslutade vi att Bluetooth inte skulle framställas som en detaljspecificerad teknologi utan som ett koncept för hur elektroniska prylar kan kommunicera trådlöst. Detta har bl a inneburit att Bluetooth idag omfattar helt andra teknologier än den ursprungliga.
  • Namn som sticker ut: Ericssons tekniknamn för Bluetooth var MC LINK, vilket inte kommunicerade de egenskaper som långsiktigt önskades. Under ett intensivt skede före lanseringen utvecklades en rad namnförslag innan teknologin till slut lanserades som Bluetooth. Bluetooth blev ett av de första tekniknamnen som var ”out-of-the-box”, och det udda namnet har haft en stor inverkan på teknikens framgång. Vi berättar gärna sagan bakom namnet, där en nyckelpersons vikingaintresse spelat avgörande roll…
  • Spännande kommunikation: Grunden i all kommunikation var att Bluetooth inte skulle framställas som en detaljspecificerad teknologi utan som ett koncept för hur elektroniska prylar kan kommunicera trådlöst. Detta var en av de konceptuella delarna av lanseringen

Vill du veta mer? Besök gärna Bluetooths hemsida!

 

Möt Helsingborgs nya advokatbyrå

15 Jan
15 januari, 2018

HWF Advokater AB startade nyligen sin verksamhet. Grundare till byrån är Åsa Hansdotter, Fredrik Widjer och Lisa Fennhagen som tidigare har jobbat tillsammans på Mannheimer Swartlings nyligen flyttade Helsingborgskontor.

Pyramid har medverkat till att utveckla strategisk plattform, design och webbsidan.

Du kan läsa mer om den nya byrån på hwf.se

Likes och fans, då?

06 Dec
6 december, 2017

Det tredje inlägget om effektmätning handlar om digitala kanaler. Vill du läsa de tidigare först hittar du dem här: Goda skäl att mäta effekt och Olika typer av effektmått.

I teorin är det ännu enklare att mäta effekt via digitala kanaler. Är målet att skaffa nya kunder – räkna antalet. Är målet att skapa leads – gör likadant. Och räknandet blir ännu lättare om vi pratar om följare eller fans som t.om. summeras direkt på sidan.

Men även om det är lätt, är det viktigt att fundera på värdet av relationer på Facebook eller andra sociala medier. Vi som idag knappt orkar upprätthålla personliga relationer – vill vi verkligen ha en relation med ett varumärke också?

Coca-Cola som exempel har nästan 100 miljoner fans på Facebook. Å andra sidan säljer företaget 500 miljarder burkar dryck per år. Om genomsnittskunden, högt räknat, dricker 100 burkar per år är 2%, av kunderna fans. Av de 100 miljoner personer som säger sig vara fans, interagerar mindre än 0,1% per år. Bra eller dåligt? Kanske är det istället så att vi inte vill vara vänner med företag, utan istället vill att de är vår butler – tysta när vi inte behöver dem men på plats den dag behovet dyker upp.

Men mycket digitala data har självklart stort värde. Du kan i detalj visualisera var din marknadsföring fungerar. Öppnar ingen ditt eDM har det troligen fel budskap, om mottagarna öppnar det men inte konverterar har du troligen fel erbjudande, eller åtminstone presenterar det på fel sätt.

Till slut – vår rekommendation är enkel. Mätning är viktigt och en förutsättning för professionell marknadsföring. Det är inte svårt men kräver fokus och engagemang: sätt mål, mät rätt utfall, försök förstå orsakerna och korrigera till nästa insats.

Intressant? Läs mer i kapitel 12 av ”Business to Business 2.0” – den första läroboken om marknadsföring och reklam i den digitala tidsåldern.

Så här blir du och marknadsföring viktigare för VD

07 Nov
7 november, 2017

Jag hade nyligen förmånen att delta under två dagar av EffectivenessWeek 2017 i London. Det är ett evenemang som etablerats av det engelska reklamförbundet IPA som är huvudansvarig, men där hela branschen är delaktig (13 andra organisationer inom marknadsföring och kommunikation i UK samt 8 internationella är medarrangörer). Syftet med EffWeek, som konferensen populärt kallas, är att skapa ett gemensamt fokus och etablera grunden för en samlad kunskapsbas, EffWorks, om effektfrågan, oavsett om du är annonsör, konsult eller finns inom media. Veckan inleds med en gemensam heldag, och sedan fortsatte den i år med ett antal satellitaktiviteter med olika fokus, inklusive 12 seminarier där olika byråer är värdar och en del regionala event runtom i Storbritannien. Många av presentationerna och rapporterna från evenemangen finns att tillgå utan kostnad på EffWorks-sajten.

Värdefulla insikter från tidigare EffectivenessWeeks

Den som har följt reklambranschens utveckling i världen det senaste decenniet har säkert sett att mycket av de nya och värdefulla insikterna om hur marknadskommunikation faktiskt fungerar har sitt ursprung i UK. EffectivenessWeek härstammar delvis från några återkommande konferenser, framför allt Measuring Advertising Performance, som anordnades av WARC, IPA och AdMap. Jag har åkt på dessa event ganska regelbundet under årens lopp, och därmed haft förmånen att lyssna till bl.a. Robert Heath vid lanseringen av ”The hidden power of advertising” för ca 15 år sedan, som nog kan sägas vara första gången i modern tid som modellen med reklamerinran och budskapsförståelse ifrågasattes med ett genomarbetat resonemang som hela branschen sedan anammat. På samma sätt har det varit en given arena för många tungviktare som presenterat sina rapporter och slutsatser där: förutom de självklara ”godfathers of effectiveness” Les Binet och Peter Field, även Patrick Barwise och Tim Ambler från London Business School, Byron Sharp från Ehrenberg Bass Institute i Australien och inte minst den kloke veteranen Paul Feldwick (som f.ö. samverkade med Robert Heath i denna klassiska rapport).

Årets tema och slutsatser

Temat i år handlade mycket om hur branschen kan få effektfrågan att landa högre på agendan hos annonsörerna så att marknadsföringen – och resultaten – blir en ledningsfråga. Branschorganisationerna hade sponsrat en stor utredning ”Culture f1rst. How marketing effectiveness works in practice” där man gått på djupet i ett 20-tal företag av olika storlek och i olika branscher, med allt från stora annonsörer som Unilever, Samsung och Diageo till sjukförsäkringsbolaget Bupa och fondförvaltaren M&G Investments, samt en del byråperspektiv på frågan.

Rapporten innehöll mängder av intressanta slutsatser. Ett övergripande tema, inte bara i rapporten utan för hela konferensen, är att vi i branschen har tre utmaningar att hantera:

1. Marketing marketing – d.v.s. att påvisa nyttan och värdet i det vi gör och skapa förtroende för vår kompetens
2. Managing marketing – d.v.s. att visa att vi kan jobba på ett klokt och strukturerat sätt och utveckla vår profession
3. Measuring marketing – d.v.s. att kunna kvantifiera vad vi faktiskt levererar för nytta och värde

Ett annat sätt att beskriva detta finns i hur syftet med studien definieras. Där talar man om behovet av att belysa tre frågor:

1. Hur viktig marknadsföringen är för annonsörernas affär,
d.v.s. Importance
2. Hur marknadsföringen påverkar annonsörens interna kultur och beteende, d.v.s. Impact
3.
Hur detta kommer att påverka kund/byrårelationen framöver, d.v.s. Implications

För företagen i studien är summan som satsas på marknadskommunikation, om man lägger ihop alla bolagen, totalt sett större än deras samlade investeringsbudget för fasta tillgångar, men hittills har marknadsföringen inte fått tillnärmelsevis samma uppmärksamhet av bolagens CFOer. Nu finns det dock tydliga tecken på förändring: tre fjärdedelar av bolagen i studien har ökat sitt fokus de senaste åren och lägger mer resurser på effektfrågan, och vart tredje bolag i studien har inrättat någon form av expertfunktion med syfte att utveckla den interna kompetensen, resultatredovisningen och analysförmågan när det gäller marknadsföringseffekter. Däremot finns det fortfarande skillnader i vilka effekter som prioriteras, liksom var i organisationen effektfunktionen sitter, med allt från marknad till business intelligence och finans som hemvist. En intressant slutsats, även om urvalsgruppen är liten, är att ju mer bekväm man ansåg sig vara inom företaget med att hantera och diskutera effektfrågor, ju större sannolikhet var det att man hade mål som både fokuserade på financial health (= mäter nuläget) och på brand health (= mäter framtiden).

Samtidigt är inte allt bara positiva nyheter: en rätt skrämmande siffra var att inköpsavdelningen är den enda instans som hanterar byråvalsfrågan (d.v.s. utan inblandning av marknad, sälj, kommunikation etc.) i hela 23% av mediebyråupphandlingarna, och för 18% när det gäller avtal med kreativa byråer. Likaså var det bara ett av de tjugo bolagen som hade med betalningsvilja/priselasticitet i sina effektmått. Än mer förvånande var att i inget enda av företagen fanns det någon form av analys av eller mått på ”hantverket” och kvaliteten i budskapsutformningen när man utvärderar resultaten – vilket vi alla vet är en av de viktigaste effektkomponenterna.

Fem lärdomar

Det finns naturligtvis massor av andra lärdomar från studien att lyfta fram, så det är en utmaning att försöka sammanfatta en heldag i ett blogginlägg. Studien viktigaste slutsats handlar dock om att det finns fem områden som är viktiga för att effektfrågan ska utvecklas hos annonsörerna och landa på rätt nivå. I korta drag handlar det om dessa:

1. Samverkan. Ska effektfrågan lyfta handlar det om att etablera samarbeten mellan i första hand marknad och ekonomi, men även med funktioner som affärsutveckling, strategisk planering och produktledning.

2. Språk. Detta är kanske den både viktigaste och mest intressanta komponenten för att lyfta frågan om marknadsföringens betydelse. Som marknadsförare borde vi vara insatta i betydelsen av att prata kundens språk, men ofta verkar vi missa att det även gäller oss själva internt i vår organisation. Det fanns många enkla men oerhört träffsäkra exempel i studien på hur valet av ord och definitioner kan få helt olika resultat. Tänk bara på skillnaden i ”brand halo effect” och ”long-term focus” jämfört med ”value and margin protection”, eller jämför ”soft metrics” (som brukar användas om icke-finansiella mått som kännedom, preferens o.likn.) med att i ställa säga t.ex. ”levers to unlock future growth”. Det är samma mått, men presenterat på ett sätt som får en helt annan betydelse för en ekonomichef eller VD.

3. Process. Effektfrågan är inte något som man hänger på mot slutet i planeringen, utan den måste bli en av de fundamentala komponenterna som definierar hela strategin. Men för att lyckas med detta behöver man också skapa samsyn på hur kundens köpprocess ser ut och                           vilka mått och steg som är viktiga för detta. Och inte minst hur effektmåtten kan återföras och användas i processen för att skapa kontinuerlig utveckling och lärande.

4. Verktyg. För att utveckla effektkulturen behövs samsyn om vilka mått som är viktiga att prioritera och hur dessa ska mätas. En bra tumregel från rapporten är att dela upp det som mäts och utvärderas i tre olika områden:

a. Finansiella mått, som t.ex. försäljning, marknadsandel, snittintäkt/kund, bruttomarginal etc.

b. Varumärkesmått (”brand health”), som t.ex. kännedom, saliens, preferens, tänkbart val etc.

c. Kund/servicemått, som t.ex. net promoter score (NPS), kundnöjdhet, konverteringsandel, konverteringskostnad, churn/kundtapp etc.

En viktig aspekt av verktygslådan är också att den ska vara operativ, d.v.s. inte bara leverera ett antal mätvärden utan också innehålla system för återkoppling och utveckling: ”vad kan vi lära av det här?”

5. Kompetensförsörjning. Vare sig det handlar om dedikerade resurser och experter eller bara som en del av marknadsförarens vardag så måste det finnas tillräckligt med personer som vill arbeta med analys och som kan sätta sig in i dessa frågeställningar. Studien menar att det är rätt uppenbart att detta är ett område där det råder brist på kompetens hos såväl annonsörer som byråer, och där branschen måste arbeta målmedvetet med rekrytering och kompetensutveckling.

Även om dessa rekommendationer gäller läget i UK är det inte svårt ställa sig bakom slutsatserna i samtliga fem områden även för svensk del. Det finns minst lika mycket, och troligen mer, för oss här i Sverige att göra för att utveckla frågan, och inte minst vår egen roll som värdeskapare för företag och organisationer. Det borde vara en viktig prioriteringsfråga för alla parter i vår bransch för 2018 – och gärna då som gemensamma initiativ, eftersom frågan är lika relevant för alla parter.

Av Mats Rönne
mats.ronne@gmail.com

 

Internet of Things förändrar världen

23 Oct
23 oktober, 2017

Internet of Things, eller sakernas internet på vårt eget fattiga språk, öppnar nya möjligheter till att utveckla nya produkter och fantastiska användarupplevelser.

Enligt analysföretaget Gartner beräknas antalet uppkopplade enheter vara 20,8 miljarder år 2020. Gartner konstaterar att fler än hälften av alla nya affärsprocesser och system kommer innehålla någon form av IoT år 2020.

Redan idag kan många produkter i hemmet kommunicera med varandra och göra livet enklare för dig. Du blir påmind, får rekommendationer och har allmän koll. Och ibland är det bara för att skapa en upplevelse. Husqvarnas automatiska gräsklippare kan t ex styras via en app i telefonen. Varför det kan man fråga. Tämligen onödigt, men samtidigt kul när gänget sitter och tar en öl på terassen.

Men den värdemässigt stora revolutionen kommer inom B2B där IoT ofta går under samlingsbegreppet ”connectivity”. Många produkter kommer att vara uppkopplade så användning och service kan effektiviseras. Utnyttjandet kan optimeras, du kan ladda ner extra kraft när du behöver det och felsökning och service kan ske på distans.

Möjligheterna är oändliga, och om du inte redan nu gör det, kan det vara en god idé att redan nu fundera över hur ditt företag kan dra nytta av utvecklingen.

Har du funderat på Marketing Automation?

09 Oct
9 oktober, 2017

Marketing automation är ett av dagens buzzwords. Som alla tekniker har det för och nackdelar men rätt använt kan det ge dig ett övertag i marknadsracet. Vad är då nyttan?

 

Att manuellt anpassa budskapet till varje person tar tid och kräver resurser. Därför uppstår behovet av en skalbar lösning som systematiskt kan bearbeta leads innan de skickas vidare till säljorganisationen. Marketing automation spelar en central roll för att effektivisera denna process.

Med en lösning för marketing automation kan företaget utvärdera och betygsätta var kunder och leads befinner sig i beslutsprocessen. Baserat på målgruppens beteende och interaktion kan företaget automatiskt leverera skräddarsydda budskap som successivt bearbetar och fördjupar relationen med potentiella och befintliga kunder.

Automatiseringen sparar dyrbar tid för både säljorganisationen som marknadsavdelningen. Säljorganisationen behöver lägga mindre av sin tid på att bearbeta kalla leads och marknadsavdelningen kan automatiskt leverera relevanta budskap med betydligt större precision. Med marketing automation kan du skapa ett nav som styr kundens köpprocesser och etablerar ett nära samarbete mellan marknadsavdelning och säljorganisation.

Låter det intressant? Apsis, som är en av våra goda vänner, har skrivit en enkel och översiktlig handbok om nyttan av marketing automation inom B2b. Du laddar ner den här.

Konvertering till leads – och till kunder

14 Jun
14 juni, 2016

Målet för de flesta webbsidor är att leda fram till en konvertering, dvs att besökaren drivs genom en beslutsprocess för att sedan göra ett aktivt val. För en e-handelssida innebär detta att lägga en order. För de flesta B2B-sidor att den potentiella kunden registrerar sig eller eller ber om en kontakt.

Driv registrering med värde
Det finns alltid en skepsis mot att lämna ifrån sig kontaktuppgifter som t ex mail-adressen. För att locka potentiella kunder att registrera sig måste du erbjuda ett värde. Det kan t ex vara att prenumerera på ett newsletter med intressant information eller att automatiskt få nya versioner av mjukvaror eller statistik du tillhandahåller.

Förädla mekaniskt för personlig uppföljning

Leads PyramidAlla seriösa kontakter har ett kommersiellt värde, idag eller någon gång i framtiden. Cirka 90% av samtliga kontakter är inte intresserade av ett köp just nu, de samlar information för en kommande beslutsprocess. Dessa ska dina säljare inte lägga tid på, utan säljarna ska fokusera på företagen i den absoluta toppen – de heta leads som just nu vill diskutera en affär.

Alla övriga kontakter ska istället underhållas och förädlas så kostnadseffektivt som möjligt till den dag då de blivit varma och är värda en personlig kontakt. Verktyget för detta kallas marketing automation.

Marketing automation
Marketing automation är en IT-baserad process som innebär att automatiskt ta hand om kalla leads genom t ex automatiska mail baserat på intresseområdet. Genom att sätta poäng på olika aktiviteter rankas värdet som lead. Leadsen, kalla och heta, samlas i företagets CRM-system och fördelas till en säljare när den potentiella kunden är tillräckligt ”het” för personlig uppföljning.

När säljaren får leadset för personlig uppföljning får han också hela historien och se se exakt vad den potentiella kunden har beställt och läst.

Intressant? Läs mer i kapitel 5 av ”Business to Business 2.0” – den första läroboken om marknadsföring och reklam i den digitala tidsåldern.

Ny look med samma kärna för Diab

09 Mar
9 mars, 2016

Diab är en global marknadsledare inom utveckling, tillverkning och försäljning av kärnmaterial till olika typer av kompositkonstruktioner – bland annat vingar till vindkraftverk, vid tillverkning av båtar, flygplan, tåg, bussar samt inom byggnadskonstruktion. Diabs material kännetecknas av en unik kombination av låg vikt och hög hållfasthet, isolationsförmåga och kemisk resistens.

Diab är sedan många år kund till Pyramid och det är med glädje vi nu hjälper denna spännande samarbetspartner att lansera en helt ny grafisk profil.

Den nya profilen speglar ett företag som redan för 60 år sedan startade en revolution inom kompositmaterial. Profilen inspireras av kärnmaterialens oändliga variationsmöjligheter och tillämpningsområden, samtidigt som den visar Diabs utveckling till ett modernt, högteknologiskt företag – utan att förlora referenserna till historien.

Diabs nya grafiska profil omfattar ny logotyp, nytt grafiskt manér samt nytt bildmanér, allt sammanfattat i en brand book. Profilen lanserades internt den 17 februari i samband med att Diab öppnade ett nytt kontor i Helsingborg. Pyramid stod för arrangemanget av hela eventet.

Arbetsgrupp Pyramid
Projektledare: Maria Hoffstein
AD: Anna Wiedner
Copy: Maggie Crusell
Produktionsledare: Filippa Nelson
Originalare: Irina Andreeva