Archive for category: Okategoriserade

Har du koll på din Dirichlet-modell?

12 Jun
12 juni, 2018

Många företag satsar stora resurser på att öka sina kunders lojalitet, eller åtminstone få dem att köpa oftare. Men få har troligen koll på den statistiska analys som ligger bakom hur lojaliteten och köpfrekvensen i en kategori ser ut. 

Formlerna som beräknar detta går under namnet Dirichlet-ekvationer. Namnet kommer från den tyske matematikern Gustav Lejeune Dirichlet som var verksam under första halvan av 1800-talet. Ekvationerna används för att beräkna sannolikheten för olika utfall när det finns ett antal kontinuerliga multivariata sannolikhetsfördelningar.  

Målet med den här texten är dock inte att hålla en föreläsning om statistik. Däremot kan det vara värt att komma ihåg att köpfrekvens och lojalitet är ett område där Dirichlet-beräkningar, eller än mer specifikt, NBD-Dirichlet-modeller, där NBD står för negativ bi-nominal distribution, används med stor träffsäkerhet för att förstå marknadens, d.v.s. kundernas, beteende. 

Enkelt uttryckt visar statistiken att nästan alla marknader beter sig på liknande sätt, och därmed kan beräknas enlig samma underliggande modell. För att kunna beräkna vilken grad av lojalitet och köpfrekvens ett varumärke ska räkna med är utgångspunkten ett begränsat antal nyckelvärden, där den genomsnittliga köpfrekvens i kategorin, varumärkets marknadsandel och varumärkets penetration (d.v.s. hur stor andel av marknaden som köper eller har möjlighet att köpa varumärket) normalt är de viktigaste. 

Byron Sharp, författare till ”How Brands Grow”, har använt Dirichlet-modeller för mycket av sina slutsatser. Han brukar dela in produktkategorier i tre olika typer: 

1) Kategorimarknader, där varje köp genomförs oberoende av tidigare köp. Bilar, datorer och flygresor är några exempel på sådana kategorier. 

Dessutom finns det två typer av prenumerationsmarknader: 

2) Singulärt val, d.v.s. kunden kan bara ha en leverantör åt gången. Revisionsbyrå, el-leverantör och fastighetsförsäkring är några exempel på sådana marknader. 

3) Fria val, d.v.s. kunden kan ha flera leverantörer samtidigt. Medieprenumerationer, retainer-baserade konsulttjänster och många SaaS-tjänster (Software-as-a-Service) är exempel på den här typen av marknadsstrukturer. 

Sharp visar att Dirichlet-modellen är tillämpbar i alla tre marknadstyperna, men i prenumerationsmarknader behöver man ta med några ytterligare variabler, främst konverteringsgrad och churn, d.v.s. hur länge en kundrelation/prenumeration varar. En av hans mest intressanta slutsatser är att det finns en ”double jeopardy”-struktur, som innebär att stora och starka varumärken har dubbla fördelar. Dels har de fler kunder än övriga, men de åtnjuter också en något högre lojalitet än mindre varumärken.  

Men lojaliteten kommer i första hand från att de har en högre marknadsandel bland sällanköpare. Eftersom dessa handlar mer sällan i kategorin har de mindre kunskap om olika leverantörer, och väljer därmed i något högre grad marknadsledaren. Dels därför att sannolikheten att dessa kunder ska känna till det ledande varumärket är större än för övriga alternativ, och dels därför sannolikheten att man har möjlighet att få kontakt med det varumärket är större, både mentalt (kännedom) och fysiskt (distribution). 

En annan viktig slutsats är att visst går det att öka köpfrekvensen bland sina kunder. Men då handlar det framför allt om att hela tiden erbjuda sina produkter till rabatterade priser, vilket sällan är hållbart i längden om man samtidigt har krav på att bibehålla lönsamheten. Ett annat, och mer lönsamt, sätt är att försöka öka penetrationen utan att enbart göra detta via rabatter och specialerbjudanden. Kan varumärket öka sin marknadsnärvaro och sin penetration kommer detta också, med ekonomernas favorituttryck ceteris paribus (allt annat lika), även att ge utslag på köpfrekvens och lönsamhet. 

Länkar: 

Dirichlet distribution
Andrew S. C. Ehrenberg


Valda artiklar från Byron Sharp, bl.a: 

The Dirichlet’s Buyer Behaviour Assumptions Really Do Matter
There are two types of repeat purchase markets
Marketing Science
An Investigation of Multi-Product Loyalty in Financial Services 

 

Har du lojala kunder, eller bara frekventa?

05 Jun
5 juni, 2018

Handen på hjärtat, hur många s.k. lojalitetsprogram är du med i? De flesta butikskedjor, bensinbolag, hotell, flygbolag och många andra verksamheter har idag någon form av bonus- eller lojalitetsprogram. Och statistiken visar att om du har ett Ica-kort så är chansen också större att du också har ett kort från Coop. Och från Hemköp, och från Citygross. Och samma sak med alla andra kategorier: om du är medlem i IKEA Family är du troligen också med i Clas Ohlsons förmånsklubb. Och i Rustas program. För att bara nämna några exempel.

Tanken är god. Genom att erbjuda förmåner ska kunderna bli mer lojala och lägga en större andel av sina inköp hos företaget. Men stämmer det i verkligheten?

Problemet är att vi tenderar att blanda ihop två begrepp: frekventa (eller stora) kunder, och lojala kunder.

Frekventa kunder handlar ofta hos dig. Stora kunder köper mycket av dig. Men det säger inget om hur ofta, eller hur mycket, de handlar av dina konkurrenter.

Lojala kunder handlar i första hand, eller t.o.m. enbart, hos dig – och dessutom även om det du har att erbjuda är lite dyrare än vad konkurrenterna erbjuder. Men det säger inget om hur ofta eller hur mycket de handlar av dig.

Så vad är det du premierar – frekvens/volym eller lojalitet?

Det kan dessutom vara värt att komma ihåg att kundlojalitet är ett mycket mer sällsynt beteende än vad vi skulle vilja tro. Byron Sharp, författaren av ”How Brands Grow”, förklarar att kunder har kategorilojalitet i mycket högre grad än varumärkeslojalitet. Med det menar han att kunderna har en portfölj av tänkbara leverantörer som man håller sig till, men att man ofta hoppar mellan dessa. Eller som Andrew Ehrenberg, forskaren som gett halva namnet till Ehrenberg Bass Institute där Byron Sharpe är verksam, sa en gång i tiden: ”Dina kunder är någon annans kunder som bara råkar köpa från dig ibland.”

Byron Sharp brukar också framhålla att stora och starka varumärken är inte stora och starka för att de har lojalare kunder, utan främst för att de helt enkelt har fler kunder än sina konkurrenter. Framför allt får de därmed också en högre andel affärer av sällanköparna i kategorin – som oftast både betalar lite mer och är lite mindre kräsna när de ska välja leverantör.

Det är också ett av skälen till varför ”the gurus of marketing effectiveness”, Les Binet och Peter Field, har detta som sin absolut viktigaste princip för vad som krävs för att skapa framgångsrik, d.v.s. lönsam, marknadskommunikation: det viktigaste målet för din marknadsföring ska vara att öka penetrationen, d.v.s. öka kännedomen och därmed hjälpa företaget att skaffa fler kunder – vilket inom B2B oftast innebär att hjälpa säljarna att göra avslut med fler kunder.

Vad har du för prioriteringar i din marknadsplan? Hur högt kommer antal nya kunder och penetration bland dina mål?

LightLab fokuserar på UV-teknikens möjligheter

15 May
15 maj, 2018

LightLab är ett börsnoterat teknikbolag som utvecklat en unik ljusteknologi som efter år av forskning visar sig passa perfekt för UV-applikationer. Pyramid och Petra har anpassat företagets webbsida till att presentera de nya möjligheterna med ett smartare UV-ljus.

Resultater ser du här: www.lightlab.se

Höganäs visar på nya möjligheter

07 May
7 maj, 2018

Höganäs AB är världens ledande leverantör av metallpulver som bland annat används för att producera olika typer av komponenter i bilar på ett smartare, mer ekonomiskt och hållbart sätt. För att visa teknikens möjligheter för de designingenjörer som utvecklar nya system har Höganäs tagit fram en ”explorer”. Klicka runt, läs och upptäck – och bli inspirerad..

Den nya funktionen är en del av Höganäs kommande webblösning som just nu testas i en beta-version. Ett krav för utvecklingen var att ”explorern” även fungerar off-line i t ex ett säljmöte utan uppkoppling.

Explorern finner ni här. Och för er som missat Höganäs beta.

Rapid satsar hårt på eftermarknaden

02 May
2 maj, 2018

De flesta industriföretag har insett att eftermarknaden är intressant intäkt- och marginalmässigt, men som i de flesta fall kommer inte kundernas pengar trillandes från himlen. Kunder är beredda att betala för bra service och reservdelar av bästa kvalitet om de förstår värdet av den extra kostnaden. Detta tog Rapid till sig och utvecklade produkter och kommunikation till en helt ny nivå. Några tänkvärda exempel:

1. Undersökningar visar att avslutsfrekvensen på en offert är linjär med tiden det tar att returnera den. Om kunden har offerten på sitt bord inom 4 timmar är avslutsfrekvensen ofta >80%, tar det två dagar är den plötsligt nere i 30%. Och det är naturligt. En kund med ett problem vill ha det löst omgående och då beredd att betala. Detta har Rapid utnyttjat genom att sätta upp ett ärendesystem som gör att kundförfrågningar idag besvaras blixtsnabbt

2. Kvaliteten hos original reservdelar är ofta bättre än alternativen. Men vad är värdet med det, frågar sig en kund som inte orkar sätta sig in i problematiken. Genom att pedagogiskt förklara skillnaden, och de risker för t ex produktionsstörningar det innebär att tänka kortsiktigt, blir plötsligt den betydligt dyrare delen en god investering.

Rapid har som kärnan i kommunikationen med kunderna utvecklat en egen webbsida för eftermarknaden där kunder kan sätta sig in i hur man bäst löser en utmaning och få en offert. Läs mer här.

Ett nytt Imsys ska vinna IoT-marknaden

24 Apr
24 april, 2018

Imsys är ett teknikbolag som har utvecklat unik processorteknik vars egenskaper passar perfekt till den snabbväxande IoT-marknaden. Imsys tekniklösning gör processorn väsentligt effektivare vilket gör att en lösningar för en viss applikation blir mindre, energisnålare och billigare – grunden för att huvudsbudskapet blev ”Leaner is meaner”.

Pyramid har utvecklat en ny visuell identitet, varumärkeslöfte och all kommunikation runt nylanseringen.
Den nya webben hittar du här: www.imsystech.com

Effektiva lanseringar i det digitala medielandskapet

19 Apr
19 april, 2018

Om du har 30 minuter över lovar jag att denna film med Les Binet och Peter Fields är väl värd tiden. Les och Peter har gjort en stor studie för IPA (engelska reklamförbundet) över hur de nya digitala kanalerna påverkar medieval och effekt. Överraskande och oerhört intressant. Se filmen här.

Och vill du veta mer om hur kommunikation fungerar så finner du 10 kloka råd från Mats Rönne här.

Fungerar garanterat oavsett om modeordet för dagen är content eller inbound.

Vad innebär Googles ”mobile first”-indexering för din webbplats?

12 Apr
12 april, 2018

Efter att ha experimenterat och testat i 18 månader så har Google nu startat att indexera webbplatser som följer deras praxis om ”mobile first”.

Tills nu så har Googles indexering och ranking alltid utgått från desktop-versionen av en webbsidas innehåll. Detta har ju varit fullt logiskt när majoriteten av sökningar kommer just från desktop. Men under de senaste åren så har den mobila söktrafiken inte bara växt ikapp den på desktop utan även växt om och förbi. En indexering och ranking som då baseras på en desktop-version kommer att innebära problem för mobila användare i de fall när den mobila versionen är avsevärt annorlunda från desktop-versionen. Så för att bättre hjälpa och supporta majoriteten av sökningar så gör Google nu detta skiftet.

”Mobile first”-indexering innebär i praktiken att Google vid sin indexering och ranking istället utgår från en webbsidas mobila version som den primära. Avsikten är inte att upprätta ett nytt separat index, utan man kommer att fortsätta och utgå ifrån ett index för att presentera sökresultat. Det blir därmed den mobila versionen av en webbplats som visas i sökresultatet och när Google visar cachade sidor.

Du som webbplatsägare behöver inte få panik över detta. Enligt Google själva handlar ”Mobile first”-indexering primärt om hur sökmotorn samlar in innehåll, inte hur innehållet rankas. Det är också endast de webbplatser som enligt Google redan idag bäst följer praxis för ”mobile first” som berörs i denna första våg av indexering. Är din webbplats berörd i nuläget kommer du att bli meddelad av Google via Search Console. För webbplatser som är byggda responsivt och därmed inte nämnvärt skiljer sig åt mellan desktop och mobil version händer heller inget speciellt. Webbplatser som endast har desktop-innehåll kommer även fortsättningsvis vara representerat i Googles index och sökresultat, men det kommer sannolikt att innebära en negativ påverkan på rankingen.

Det är därmed väldigt tydligt att Google fortsätter fokusera på och uppmuntra webbplatsägare att göra sitt innehåll mobilvänligt. Har du en webb som ännu inte är fullt responsiv är det alltså hög tid att åtgärda detta.

Vill du läsa mer hittar du Google Webmaster Central Blog här.

Vikten av kundvärde och non-clunkyness

05 Apr
5 april, 2018

Dagens kunder söker upplevelser och hatar ”clunkyness”.

Clunkyness är ett engelskt begrepp som jag tycker väl beskriver problemet som finns på många webbsidor. De är ologiska och kräver att du gör samma sak flera gånger – istället för att t ex komma ihåg val du gjorde tidigare i processen. Det tar tid och är irriterande. Ett exempel är att Postnord absolut inte kan leverera hem om gatuadressen är korrekt men inte postnumret. Ingen förstår logiken, mer än möjligtvis de själva.

Kundupplevelse är ungefär den raka motsatsen. Bygg in oväntade trevligheter i din leverans. Ett försäkringsbolag gjorde det fantastiskt. Om du svarade nej på frågan om någon blev skadad vid olyckan fick du en kort kommentar ”Vad skönt, då är det bara pengar det handlar om”.

För att förstå och möta kundens behov krävs en grundlig analys av alla touchpoints, fysiska och digitala, i resan mot köp och nöjdhet. I de tidiga faserna av kundresan är det ofta marknad som äger kanalerna för att i nästa steg övergå till försäljning och därefter till eftermarknad. Kundresan innehåller ofta mer än 20 interaktioner med den presumtiva kunden som idag t ex förutsätter att information som är lämnad i ett steg inte ska behöva upprepas . I många företag saknas ett samlat grepp om kundresan och dess touchpoints – en stor potential till förbättring.

Vill du göra en resa tillsammans?

Är du förberedd för röststyrning

26 Mar
26 mars, 2018

Röststyrning är egentligen inte nytt. Toshiba visade upp en röststyrd laptop 1994 på CeBIT och mobiltelefoner kunde röststyras redan för redan 15 år sedan.

Men 2017 exploderade tekniken. Sökningar via röst på Google ökade med 22% och 2020 beräknas mer än 50% av sökningarna göras via röst. Idag har alla de stora aktörerna intelligenta assistenter som vi kan prata och interagera med. Cortana, Alexa, Siri och Google dominerar marknaden. Att vi nu ger instruktioner som tex: ”Läs upp DI-artikeln om Geelys pch Volvo” kräver att webbsidorna är anpassade för röstsök och uppläsning.

Detta ställer nya krav på hur bl.a. webben är uppbyggd som du bör se över. Framför allt SEO för röstsökning kommer att få en stor och ökande betydelse.