Archive for category: Varumärken/Marknadsföring

Marknadsplanera för det oväntade

13 Mar
13 mars, 2017

Realtidsmarknadsföring har varit ett hett begrepp i flera år, och det finns gott om bra exempel på spontan marknadsföring som har varit framgångsrik. Om du vill skapa engagemang i sociala medier lönar det sig dock att planera, skapa och publicera kvalitetsinnehåll. Men planera också för det oväntade.

Coca Cola har definierat en modell som kallas 70/20/10-modell och som kan användas för att planera för det oväntade i ditt företags marknadsföring. Modellen är enkel:

  • 70 procent av innehållet ni skapar är sådant som ni vet fungerar. Det är beprövat, omtyckt och svarar mot företagets affärsmål.
  • 20 procent av resurserna och innehållet läggs på att testa nytt. Här kan du experimentera med nya typer av innehåll, nya format och nya ämnen. Det som fungerar blir en del av de första 70 procenten.
  • 10 procent av ditt innehåll planerar du inte. Det betyder att du avsätter 10 procent av budgeten och 10 procent av din tid för det oväntade.

Sammanfattningsvis –
Content marketing kräver planering, men den kräver också att man kan planera för det oväntade. Fundamentet i din marknadsföring måste utgöras av väl planerat kvalitetsinnehåll som din målgrupp efterfrågar, men samtidigt måste du ha en agil inställning och rörliga resurser för att anpassa din marknadsföring till det som händer här, nu och helt plötsligt.

Intressant? Läs mer i kapitel 8 av ”Business to Business 2.0” – den första läroboken om marknadsföring och reklam i den digitala tidsåldern.

Reklamen som samhällsbyggare

13 Mar
13 mars, 2017

mats_debatt_mars_2017

Jag vet inte hur mycket revisionsbyrån Deloitte egentligen kan om reklam. I likhet med de andra stora globala konsultföretagen har man byggt upp en omfattande verksamhet inom marknadsstrategi och liknande discipliner, så det finns säkert en mängd synnerligen kompetenta människor där med både breda och djupa kunskaper om marknadsföring och kommunikation.

Men i min värld är Deloittes, liksom de övriga stora revisionsbyråerna, först och främst företag som är duktiga på att analysera bokföring och tolka kostnader och intäkter. Och i just det här fallet tycker jag att det är en styrka. För någon månad sedan kom nämligen deras rapport, gjord på uppdrag av WFA, the World Federation of Advertisers, om vilka effekter reklambranschen har för den ekonomiska utvecklingen Europa. Och även om det, med tanke på uppdragsgivaren, självklart är en partsinlaga så bidrar revisorsstämplen på rapporten till att göra den mer gedigen och trovärdig. Studien gjordes förutom i EU även i Australien, Kanada, Japan och Korea, och bygger på Deloittes tidigare studier av reklamens samhällsekonomiska effekter i UK. Jag skrev om den studien för några år sedan under rubriken ”Zlatan, F&B och halva statsbudgeten” (men du får scrolla ner i bit för att hitta inlägget), och det mesta som gällde då gäller fortfarande.

Av någon anledning verkar det som att innehållet i WFA:s rapport försvann i nyhetsflödet (kanske ännu en sak att skylla på USA:s president), så låt mig bara sammanfatta de tre nyckelpunkterna:

  1. Varje krona som investeras i reklam bidrar med sju kronor till samhällsekonomin. Eller för att sätta det som totalbelopp: reklammarknaden i EU omsatte drygt € 92 miljarder 2014, och bidrog samtidigt med € 643 miljarder till bruttonationalprodukten i EU. Det motsvarar ungefär knappt fem procent av EU:s totala BNP. Omsatt till svenska siffror får vi en reklammarknad 2015 (det senaste året med fullständig redovisning) på drygt 68,3 miljarder kronor enligt IRM:s stora reklamkaka. Och multiplicerat med faktor sju skapar vi inom branschen således ett ekonomiskt värde motsvarande 478 miljarder kronor. Eller för att sätta det i perspektiv, ett värde som är nästan hälften av statens totala omkostnader 2017.
  2. Reklambranschen genererar 5,8 miljoner arbetstillfällen inom EU, vilket motsvarar 2,6 procent av all sysselsättning. Men det är bara 1/6 av dessa jobb som är inom det vi räknar som reklambranschen, det vill säga byråer, produktionsbolag och liknande, och ytterligare tio procent inom mediavärlden (som ju till stor del finansieras av reklam). Den största effekten, eller ¾ av alla arbetstillfällen, skapas tack vare de ekonomiska effekter som reklamen skapar för uppdragsgivarna i form av värdeskapande och försäljningstillväxt.
  3. Reklambranschen är en förutsättning för ett fungerande medieutbud. Även med public service-media av olika slag är reklam en förutsättning för ett brett och mångfacetterat medieutbud, eftersom reklamen står för en stor del av intäkterna som krävs för innehållsproduktion och distribution. I dagens ”fake news”-debatt är det värt att hålla detta i minnet.

Går man in i rapporten finns det även en del djupare insikter, som till exempel:

  • Ju lägre andel som reklaminvesteringarna har av den totala BNP-volymen, desto högre är multiplikator-effekten. I UK och Japan, där reklaminvesteringarna representerar cirka 0,8 procent av BNP, är multiplikator-effekten cirka sex, medan i Frankrike och Ungern, med reklaminvesteringar på strax under 0,6 procent, ligger multiplikatorvärdet runt åtta. Skillnaderna beror på många faktorer som till exempel olika medielandskap och olika fördelning mellan branscher i de nationella ekonomierna, där vissa branscher är mer reklamintensiva än andra.
  • Det finns ett intressant resonemang om de ackumulerade multiplikatoreffekterna. Reklam har ju både kortsiktiga och långsiktiga effekter, och de långsiktiga ackumulerar värde över tid, viket gör att vissa studier menar att det samlade långsiktiga multiplikatorvärdet ligger ungefär dubbelt så högt.

Vill man inte läsa hela WFA-rapporten finns det andra källor med liknande samhällsekonomiska resonemang. Nyligen publicerade exempelvis engelska Advertising Association en serie rapporter som diskuterar olika fundamentala frågor om hur reklam påverkar samhället. I en tid när reklamens roll allt oftare ifrågasätts, och där allt fler konsumenter installerar reklamblockerare, ”Nej tack”-skyltar och liknande, är det kanske dags för oss i branschen att inte bara göra bra reklam, utan också argumentera lite mer för allt det som faktiskt är bra med reklam.

Mats Rönne
Mätexpert och fd. styrelseordförande Sveriges Annonsörer
mats@pyramid.se

Publicerad i Sveriges Annonsörer |

Fullsatt hus för ”Smartare digitala affärer”. Missa inte nästa seminarie!

06 Feb
6 februari, 2017

Seminarie-Pyramid-20170203-2

 

I fredags genomförde Pyramid och Petra det första av tre seminarier runt digitaliserad framgång. Nästan 60 personer var samlade på Studio Meetingpoint i Malmö för att bl a lyssna på Jan Höjman, vd TailorStore, som berättade om hur man säljer skräddarsydda kläder online och Johan Hallgårde, Senior Omni Channel Consultant på Avensia, som pratade om de senaste trenderna inom på e-handel.

Nu tar vi sats igen. Den 3/3 genomför vi seminarie 2 i vår serie med fokus på möjligheterna inom digital marknadsföring. Fredrik André, Global Marketing Director på Medius, delar med sig av sina spetskunskaper om digital marknadsföring och hur du ska lyckas konvertera investering till försäljning och Joakim Ebstein, Digital Marketing Specialist på Webbyrån Petra, kommer att ge dig en översikt över hur du bäst utnyttjar kanaler som native advertising, programmatic och datadriven marknadsföring.

Läs mer om seminariet och boka din plats här.

SEO eller SEM? Båda, men SEO först.

30 Jan
30 januari, 2017

Begreppet ”sökmotor” har i Sverige blivit likställt med Google, som har en marknadsandel på över 95%. Andra sökmotorer, som Bing och Yahoo, har mycket små marknadsandelar i Sverige men är betydligt större i t.ex. USA.

Oavsett sökmotor, så har vårt sökbeteende utvecklats fort. Idag söker alla på allt – och många orkar inte skriva in den korrekta webbadressen, även om man känner till den. Ännu märkligare är att ett av de mest googlade orden faktiskt är ”Google”…

Kundernas beteende gör det allt viktigare att synas bland sökresultaten, och det kan du göra på två sätt, via SEO och SEM.

SEO SEM

SEO (Search Engine Optimization) bidrar till att exponera din webbplats i det organiska sökresultatet (lila i figuren).

SEM (Search Engine Marketing) innebär att du köper exponering för vissa sökord genom t.ex. Google Adwords (rosa i figuren).

SEO är alltid viktigt eftersom det organiska sökresultatet uppfattas som mer objektivt och prioriteras av den som söker information. Undersökningar visar att över 90% av alla klick sker i det organiska resultatet. På Googles hemsida finns massor med tips hur du kan förbättra rankingen för din webbplats.

Nyckeln är att skapa en tekniskt och strukturell korrekt webbplats med mycket relevant information. Ingående länkar ser Google som ett bevis på att din webbplats innehåller intressant information, vilket höjer din ranking. Inom vissa kategorier och begrepp är det svårt att få en hög ranking. Ett knep kan vara att utnyttja bildsök och videosök som blir allt populärare men har betydligt mindre konkurrens.

Fundera på hur kunden definierar sitt behov och sin sökning. En potentiell kund vet kanske inte att han behöver en separator, utan googlar istället sitt funktionella behov, eller sitt problem ”smutsig olja”. Det begreppet ska vi använda på vår webbplats och i vår sökoptimering.

Även SEM är värt att prova, framför allt om du är relativt okänd inom en kategori. Denna typ av annonsering är ofta billig och du betalar per klick, d.v.s. varje gång annonsen ger resultat.

Intressant? Läs mer i kapitel 5 av ”Business to Business 2.0” – den första läroboken om marknadsföring och reklam i den digitala tidsåldern.

De tre viktigaste bokstäverna för marknadskommunikation

19 Dec
19 december, 2016

Så här års är det rätt naturligt att frågan om marknadsföringseffekter ligger högt på agendan hos många marknadschefer. Det har nyss varit prisutdelning i 100-wattaren och i de flesta företag är det dags att stänga nästa års budget. I många budgetdiskussioner kan jag därför föreställa mig att frågan om ”vad ger kampanjerna för ROI?” har dykt upp.

Frågan verkar både rimlig och viktig. Men det där med ROI och Return on Investment är inte bara svårare än det verkar vid en första anblick. Faktum är att själva resonemanget kan vara bland det mest lönsamhetsstörande du som marknadsförare kan syssla med.

Ja du läste rätt. Lönsamhetsstörande.

Det finns olika sätt att mäta en kampanjs ROI, men låt oss göra det enkelt för oss: Insatsen är den investering vi gör i marknadskommunikation: media, byråarvoden och produktionskostnader. Och resultatet är den försäljningseffekt som marknadskommunikationen skapar, i form av merförsäljning jämfört med motsvarande period föregående år.

Med hög ROI får vi en kampanj där försäljningsökningen mer än betalar för de samlade kostnaderna för marknadskommunikationsinsatserna. Både VD, ekonomichef och marknadschef borde därmed vara riktigt nöjda. Och det är de troligtvis, åtminstone till en början.

Men om de räknar lite mer blir bilden en annan. Faktum är att alltför stor fokus på kampanj-ROI står i direkt motsats till lönsam tillväxt. Premierar man snabb försäljningsökning ligger det nästan alltid någon form av erbjudande i potten. Köp 2, betala för 3. En månad gratis. Var med och tävla. Bra för försäljningsintäkten, men klart skadligt för marginalen – i alla fall på kort sikt.

Vissa menar att marginalen får vi tillbaka när de som köpt vårt varumärke ska handla igen, och då köper till fullt pris och utan incitament. Felet med det argumentet är att vi klart överskattar kundens varumärkeslojalitet. Andrew Ehrenberg sa t.ex. ”dina kunder är kunder till andra varumärken som den här gången råkade köpa din produkt” och Byron Sharp (och andra) har fortsatt att visa att förhoppningen om lojala kunder är klart överskattad.

Tidigare i höstas skrev jag på Sveriges Annonsörers forum om skillnaden mellan kortsiktiga och långsiktiga marknadskommunikationseffekter, och refererade till de rapporter (här och här) som Les Binet och Peter Field tagit fram för engelska IPA. För några veckor sedan var det en stor effektvecka i London, och i samband med denna så presenterade Les och Peter en liten försmak på en tredje studie som kommer i vår.

Hela deras presentation finns att se här. Den tar en dryg timme, men det är troligen en av de mest givande timmarna rent yrkesmässigt för alla som arbetar med marknadskommunikation. Inte minst om du vill diskutera effekter och budget med din VD eller ekonomichef.

Förutom diskussionen om kampanj-ROI och de negativa effekter detta mått har på lönsamhet över tid finns det flera andra viktiga slutsatser i presentationen. Jag har valt att lyfta fram två av dem som avslutning – och något för dig att ta med till 2017:

Tvärt emot vad många tror har betydelsen av köpta medier ökat för att skapa lönsam marknadskommunikation. Egna kanaler, content marketing, sociala medier och viral spridning i all ära, men ska det hända något så visar Les och Peters studier att det krävs medieinvesteringar. Sedan kan dessa generera spridning via sociala medier och egna kanaler för större utväxling, men utan investeringen i köpta medier kommer inte den effekten.

Sist men inte minst, de tre viktigaste bokstäverna för framgångsrik och lönsam marknadskommunikation. ”Money talks” heter det, och så är det även inom marknadsföring. En av de starkaste korrelationerna för lönsam tillväxt när det gäller marknadskommunikation handlar om Share of Voice, SOV. Och framför allt då att investera i marknadskommunikation på en nivå som ligger högre än vad som marknadsandelen motiverar. Prioriterar du dessutom relevanta kreativa idéer finns det stor chans att du får in en extra lönsamhetsväxel i din kommunikation.

Samtidigt så berättade jag i höstas att Peter Field visat att ”hävstångsvärdet” i kreativt belönade kampanjer avtagit de senaste åren. En stor anledning till detta är dock att en större andel av kampanjinvesteringen läggs på kortsiktiga insatser som sänker marginalen. Däremot visar Peter och Les i stället nu i sin presentation att effekten av att investera i en hög SOV, och framför allt i högre SOV än företagets marknadsandel, har ökat signifikant.

Sens moral, vill du bli framgångsrik på marknaden bör du förklara för din ledningsgrupp att du behöver större budget nästa år. Med högre SOV och relevanta kreativa idéer ökar chansen till lönsam och långsiktig tillväxt. Med andra ord, om du inte redan skrivit din önskelista vet du vilka tre bokstäver som bör stå överst på listan på saker du önskar av tomten.

Ha en riktigt God och Effektiv Jul!

Mats Rönne

All business is local – inte minst på webben

08 Dec
8 december, 2016

När internet dök upp i början av 1990-talet var de flesta hemsidor globala och på engelska (det heter ju worldwide web…). Det duger tyvärr inte idag.

Lika självklart som att din säljare i ett visst land pratar det lokala språket, lika självklart är det att din webbsida måste finnas på lokalt språk om du är seriös med din lokala närvaro på marknaden. Lokalt språk på webbsidan anpassat efter sökkriterier är också en förutsättning för att SEO ska fungera. Potentiella kunder söker på sitt lokala språk och förutsätter att hitta information på sitt lokala språk.

Och här finns en outnyttjad potential att sticka ut. Den genomsnittliga webbsidan för större företag finns idag på sex språk medan undersökningar visar att den borde finnas på 14 språk för att täcka in det grundläggande marknadsbehovet.

Jobbigt, jobbigt – men inte längre
Extremt tidskrävande tänker du säkert. Bara att få grundspråken på plats ses ofta som ett stort och komplext projekt – att hålla webbsidor på 14 språk uppdaterade snarast som en mardröm.

Men idag har automatisering gjort saker betydligt enklare. Flera översättningsföretag har idag utvecklat moduler som går att integrera med de vanligast förekommande CMS-plattformarna där uppdateringar av innehåll med automatik exporteras, översätts, importeras igen och publiceras.

Ansvar och informationsstruktur
Kombinerar man automatiskt stöd men en smart informationsstruktur och -ansvar blir den lokala webben helt plötsligt överkomligt. Olika länder kan dela på språk och visst centralt producerat innehåll.

Det går i de flesta fall inte att lämna över allt ansvar till det lokala bolaget som ofta saknar tillräckliga resurser. Istället är det ofta klokt att definiera globalt innehåll som utvecklas centralt, översätts och publiceras på alla språk som ett flertal länder kan dela på, och lokalt innehåll som skapas och publiceras lokalt i respektive land.

Intressant? Läs mer i kapitel 5 av ”Business to Business 2.0” – den första läroboken om marknadsföring och reklam i den digitala tidsåldern.

Bye, bye Ångfärjan, see you Sea U

25 Nov
25 november, 2016

Den 18 november var det äntligen dags att avtäcka namnet på området som kommer att innehålla Helsingborgs nya hotell- och kongressanläggning, bostäder, The Tivoli och ett öppet parkområde. För oss på Graal var det ääääntligen, då vi vetat och suttit på sprängstoffet sedan i våras. Med pompa och ståt föll skynket vid lunchtid i måndags vid en ceremoni på byggarbetsplatsen och avslöjade namnet Sea U.

Namnet stod som slutlig segrare i namnprocessen då det på ett lekfullt sätt kopplar både till närheten till havet och de möten som kommer att ske på platsen. Platsen är ingenting annat än unik och ambitionen från Midrocs sida är att skapa en helt ny typ av mötesplats. En ambition som fullt ut delas av Clarion som kommer att driva hotell- och kongressanläggningen.

Och, med klädsam ödmjukhet, är Graals förhoppning att namnet över tid ska bli sitt eget uttryck. När man bestämmer ett möte med någon i Helsingborg kan dialogen kortas till:

”Sea U?”

”See you.”

Native advertising: Effekt i 2 år efter kampanjens slut

07 Nov
7 november, 2016

Av Joakim Ebstein

I takt med att adblockers ökar och reklamtröttheten blir allt mer påtaglig har native advertising fått en allt större del av företags digitala marknadsbudgetar.

En definition på native advertising är att annonserna är utformade för att smälta in i miljön, dvs har samma look and feel som publicistens övriga material. Ett exempel på en native-annons är AdWords som är utformade så annonserna liknar den organiska träfflistan.

För mig handlar native advertising inte bara om annonsens utformning utan mer om det budskap man har i annonsen. Istället för erbjudandestyrda annonser (vilka självklart kan fungera jättebra) innehåller native-annonser innehåll av intresse för mottagaren. Man bygger hela kampanjen på att motsvarande content återfinns både i annonserna och på landningssidan. Att ha en tydlig avsändare i annonserna är också viktigt. De som klickar på annonserna ska självklart veta att det är en annons, men även vilket varumärke som ligger bakom.

Ett annat starkt argument att arbeta med innehållsorienterad marknadsföring är att innehållet (och kampanjen) inte försvinner som en normal annonskampanj – utan ofta tom syns mer och mer genom att innehållet finns kvar och indexeras av Google.

Ett exempel på detta är en kund som jag hjälpt med en digital kampanj där effekten höll i sig i 2 år efter kampanjens slut. Hur lyckades vi med detta? Vi började med att analysera data kring konsumenters beteenden på nätet där vi såg en trend att allt fler sökningar gjordes på sökord relaterat till något som kallas för familjeabonnemang (vilket är ett sätt att spara pengar för barnfamiljer genom ett mer förmånligt sammansatt mobilabonnemang). Kampanjen byggdes kring denna produkt och vi skapade native-annonser vars syfte vara att utbilda potentiella kunder i vad familjeabonnemang var för något. Trafiken drevs till en redaktionell landningssida som förklarade fördelarna med ett familjeabonnemang. Här fanns även länkar in i köpflödet.

Ett halvår efter annonseringens slut märkte kunden av en ökad efterfrågan på familjeabonnemang trots att kampanjen avslutades för länge sen. Den redaktionella kampanjsidan hade nu placerat sig högt i Googles organiska index och fångade upp en stor del av alla sökningar som gjordes inom detta område. Google älskar content som matchar besökares sökbeteende. Denna organiska trafik fortsatte i över två års tid efter kampanjens slut till dess att bloggen lades ner. Förutom trafik från Google var det många som delade artikeln i sociala medier.

Bilden nedan illustrerar den organiska trafiken som började efter det att kampanjperioden för annonseringen avslutats.

Google kampanj organiska trafik

 

Vill du veta mer om caset eller hur ditt företag på ett smart sätt kan arbeta med digital marknadsföring? Kontakta då C-G Hanson

 

Pyramid hos KNTNT Radio om marknadsföring i den digitala tidsåldern

03 Nov
3 november, 2016

kntnt

 

KNTNT är ett av de ledande företagen i Sverige inom strategi för content marketing och publicerar regelbundet inslag om modern marknadsföring i KNTNT Radio. Denna gång är det dags för kommunikation och marknadsföring i den digitala tidsåldern. Du hittar sändningen här:

https://www.kntnt.se/marknadsforing-och-reklam-den-digitala-tidsaldern/12703

Hiab Club Shop skapar lojalitet

03 Nov
3 november, 2016

Give-aways, eller presentartiklar, har olika viktighet inom olika branscher. I vissa skulle man t.o.m. kunna hävda att det är en strategisk kommunikationsinsats.

Hiab är en av världens ledande leverantörer av lasthanteringslösningar på lastbilar som används inom bl.a. inom transport, byggnadssektorn, skog, industri och återvinning. Kundkretsen innefattar stora internationella företag, men består till huvuddelen av enskilda åkare med en eller några bilar. Denna grupp vill gärna visa sin tillhörighet till starka varumärken. På mässor har t ex Scania och Volvo hela affärer som säljer kläder, kepsar, muggar, o.s.v.

Hiab är ett av de starkaste varumärkena i branschen och de som kör kranbilar vill gärna visa sin tillhörighet. För att bygga varumärket, och tillgodose behovet av presentartiklar både internt och externt, har Hiab startat Club Shop – en e-butik där ett brett sortiment artiklar kan köpas on-line. En smart lösning som sparar tid internt samtidigt som den bygger Hiabs varumärke externt.

Om du är nyfiken: Storsäljare är kepsar.

HIAB shop club

Intressant? Läs mer i kapitel 8 av ”Business to Business 2.0” – den första läroboken om marknadsföring och reklam i den digitala tidsåldern.