Archive for category: Varumärken/Marknadsföring

Sälj känslan, inte produkten

30 May
30 maj, 2017

Vi befinner oss i en upplevelserevolution. Kunders syn på vad som är viktigt i relationen till företag och konsumtion håller på att förändras i grunden. Vi söker inte bara efter en lösning på vårt behov utan söker efter meningsfulla upplevelser som vi kan föra vidare.

I den förändringen ligger en guldgruva för dem som lyckas se på sig själva som en upplevelse för kunden, genom kommunikation, erbjudande och beteende. Och det behöver inte vara svårt – tänk hur mycket du uppskattar ett enkelt SMS från tandläkaren om att du inte ska glömma besöket imorgon. Eller skylten på bilden från Aalborgs flygplats som skapar en skön känsla helt skild från ”max tid 3 minuter”.

Bäst av allt är att en bättre upplevelse direkt korrelerar till viljan att vilja betala mer. Ett klassiskt exempel är kaffe. Om råvaran kostar x har vi under många år varit vana vid att köpa kaffe i butiken för kanske 10x. Helt plötsligt dyker Nespresso upp med ett totalt koncept för gott kaffe och utan att tveka betalar vi 200x. Vi tänker inte på hur många gram kaffe som finns i ampullen utan vi tycker det är en rimlig kostnad att betala 3 kr för en god kopp kaffe. Och i nästa steg har vi de coola kaffekedjorna där vi utan att tveka betalar ytterligare 10x priset för känslan att vara bland likasinnade.

Alla företag har möjlighet att relativt enkelt utveckla tjänster som får kunderna att säga WOW. Och ett WOW är detsamma som viljan att vilja betala och köpa mer.

Vill du titta på några sköna exempel, så missa inte Rolighetsteorin. Volkswagen har sponsrat dessa experiment som visar hur vi kan ändra vårt beteende om vi får positiv uppmuntran:

Rätt positionering skapar nya möjligheter

15 May
15 maj, 2017

Ett begrepp som ligger nära varumärke är marknadsposition. För varje område, ofta kallat produktkategori, har köparen en mental stege, där det företag som köparen anser bäst finns högst på stegen och ofta 2-5 alternativ därunder. Fundera själv på hur du väljer en ny bil. Om du inte har ett givet alternativ (ettan på din stege) så överväger och provar du kanske 2-3 olika märken.

Att finnas överst på stegen, d.v.s. med andra ord ha det starkaste varumärket, innebär en får en rad fördelar i form av att alltid övervägas, kunderna är nöjdare och mer mottagliga för information och ofta associeras företaget automatiskt med kvalitet, prisvärde, trovärdighet o.s.v.

Ska du bryta dig in i toppen på stegen måste du fundera på hur du kan utmanövrera de företag som finns ovanför dig. En som lyckats på tjänstebilsmarknaden är BMW. På drygt 10 år har man klättrat från en obefintlig andel av marknaden till att vara Sveriges tredje största leverantör av tjänstebilar (2014) genom att t ex matcha statusfyllda bilmodeller mot företagens normala upphandlingsutrymme (värde för tjänstebilsinnehavaren) och erbjuda intressant finansiering och fri service i tre år (värde för företaget).

Vill du inte utmana de företag som ligger högre än du på de traditionella stegarna kan du skapa en ny stege, d.v.s. du skapar en egen produktkategori. Detta kan vara framgångsrikt eftersom du med automatik kommer att dominera den, men innebär också en risk eftersom du måste få marknaden att acceptera den nya kategorin.

En av Sveriges ledande reklambyråer tyckte för ett antal år sedan att kategorin ”reklambyrå” inte passade dem, utan de lanserade sig istället som ”affärsbyrå”. Men vad är det? Ingen visste om de var strategikonsulter, revisorer eller resebyrå. Efter ett par tunga år bytte man tillbaka igen.

Ett enklare sätt är att lansera en underkategori som du kan dominera och så länge underkategorin är attraktiv för kunderna kan det särpositionera dig på ett positivt sätt. Exempel: Internetbank, B2B reklambyrå och lågprisflyg.

Intressant? Läs mer i kapitel 7 av ”Business to Business 2.0” – den första läroboken om marknadsföring och reklam i den digitala tidsåldern.

Fyra skäl till att satsa på digital marknadsföring

27 Apr
27 april, 2017

Mängden digitala kanaler ökar lavinartat och står idag för över 40% av den totala mediabudgeten som spenderas i Norden.

Nordiska-mediakakan

Och det finns självklart skäl till den starka utvecklingen. Som vi ser det, har digitala kanaler fyra väldigt tydliga fördelar:

1. Styrning
Digitala medier går att rikta med oerhörd precision, i princip ner på personnivå. Detta gör att du kan arbeta med differentierade budskap mot t ex olika företag där det ofta finns personer involverade i beslutsprocessen som du aldrig får möjlighet att träffa.

2. Mätbarhet
Du kan med kuslig exakthet se vad som händer i real-tid, vilket gör det relativt enkelt att motivera en investering. Rätt uppsatt kan du se hur den potentiella kunden steg-för-steg flyttar sig mot en konvertering.

3. Optimering under kampanjens gång
En traditionell kampanj kör igång och det är sällan det finns tid att justera under kampanjen. Digitala kampanjer kan justeras momentant, vilket gör att det ofta är bra att starta med t ex flera alternativ på annons som visas slumpmässigt. Efter några timmar ser du vilken som fungerar bäst och kan fokusera på den.

4. Flexibla budgetar
Digital marknadsföring är ofta relativt billigt jämfört med traditionell bred marknadsföring och ofta resultatbaserad genom att du i de flesta fall betalar per click. Du vet därför exakt vad det kostar att locka en besökare till landningssidan och kan sätta ett tak – per dag, vecka eller månad.

Till slut en brasklapp: Även om digitala marknadsföringskanaler har många och starka fördelar ska du inte glömma bort de traditionella. Det absolut viktigaste i medievalet är att sticka ut i bruset så att mottagaren får en chans att läsa ditt budskap. Idag skulle troligen ett handskrivet brev i ett kuvert med frimärke på slå de flesta digitala kanaler i effekt.

Och för samtliga kanaler är budskapet helt avgörande. En dålig annons är dålig oavsett vilket media den publiceras i.

Står du inför ”the Kodak moment”?

13 Apr
13 april, 2017

”The Kodak moment” har idag fått en helt annan betydelse än när det var pay-off för ett av världens mest framgångsrika företag. Det handlar fortfarande om att fånga tillfället, dock nu med innebörden att inse hur trenderna i världen kommer att påverka affären – i Kodaks fall att få från prisad framgång till konkurs på mindre än ett decennium.

Står din verksamhet inför ett ”Kodak moment”? Det är värt att fundera mycket på.

I dagens digitala värld är det relativt lätt att skapa helt nya affärsmodeller genom en smart idé och ett digitalt lager av information. Här nedan några kända exempel som inte existerade för ett en handfull år sedan, men som nu är ledande i världen. Många av konkurrenterna har skrattat och sagt ”så kan man inte göra”. Idag – när de nya idéerna visat sig fungera och erbjuda en lösning som kunderna föredrar – skrattar de betydligt mindre.

Uber-logoVärldens största taxibolag äger inga bilar.

Facebook-logoVärldens mest populära media skapar inget innehåll.

Alibaba-logoVärldens mest värdefulla återförsäljare har inget lager.

Airbnb-logoVärldens största uthyrare av rum äger inga fastigheter.

Men det finns också mer handfasta exempel där verksamheter helt kan förändra spelplanen genom att utnyttja digitala lösningar. Många av dessa bygger på tillgång till information och enkelhet – starka drivkrafter när man ska vinna kundens hjärta. Här några exempel:

  • Finska Reima, som gör overaller för barn, säljer en aktivitetssensor (ReimaGO) som tillbehör. Med pucken i overallen kan den engagerade föräldern följa hur aktivt barnet är på dagis. 379 kr plus en månadsavgift i extra intäkt plus en smart kommunikationskanal till slutkunderna
  • Dominos Pizza har skapat ”pizzaknappen” att sätta på kylskåpet. Ett tryck, så levereras pizzan inom 30 minuter hem. Varför krångla när lösningen för kvällens middag är så enkel.
  • Eller Husqvarnas gräsklippare som numera kan styras med en app (Automover Connect). Varför det kan man fråga när gräsklipparen ska köra automatiskt? Svaret är enkelt: Det är kul och de flesta gillar känslan av kontroll.

Tillgång till information, enkla affärsprocesser och tom en viss kulfaktor är minst lika viktig i inom B2B. Allt fler produkter blir uppkopplade, idag har t ex 250.000 Scania-lastbilar ständigt tillgång till en rad digitala tjänster, och allt mer affärer flyttar över till digitala plattformar. En smart e-handel anpassad efter kundernas behov kan få en medioker fysisk leverantör att framstå som bäst på marknaden.

Det finns fantastiskt många möjligheter att utveckla affären genom att integrera digitala lösningar. Och bäst av allt – det är både snabbt och billigt jämfört med traditionella investeringar.

Intressant? Läs mer i kapitel 5 av ”Business to Business 2.0” – den första läroboken om marknadsföring och reklam i den digitala tidsåldern.

Hiab nominerade till German Brand Award

03 Apr
3 april, 2017

GBA17_HO_NOMINEE_RGB[2]

Hiab är en av världens ledande leverantörer av lasthanteringslösningar för bilar som används inom bl a inom byggnadssektorn, skog, industri, avfallshantering, återvinning och försvaret.

Hiab är en del av Cargotec-koncernen som under ett antal år valde att konsolidera gruppens åtta starka varumärken till ett huvudvarumärke. Kundernas reaktion visade att detta inte var den bästa vägen. En analys av kännedom och preferens på marknaden visade att en återgång till Hiabs åtta starka produktvarumärken gav en rad fördelar. Respektive varumärke skulle kommunicera sina unika fördelar, men det var också viktigt att visa att de åtta varumärkena hörde ihop.

Detta var starten på en fantastisk varumärkesresa där Hiab fick en ny visuell identitet, nytt varumärkeslöfte, ny kommunikation, ny webbsida – ja kort och gott allting nytt. Du kan se ett antal exempel här och självklart på hiab.com

Långsiktigheten och konsekvensen har nu belönats genom en nominering i German Brand Awards i klassen “Industry Excellence in Branding” bland över 900 företag/brands som registrerat sig.

Som partner från dag 1 av resan är vi stolta och glada.
Stort grattis Hiab!

HIAB-Brand

 

Marknadsplanera för det oväntade

13 Mar
13 mars, 2017

Realtidsmarknadsföring har varit ett hett begrepp i flera år, och det finns gott om bra exempel på spontan marknadsföring som har varit framgångsrik. Om du vill skapa engagemang i sociala medier lönar det sig dock att planera, skapa och publicera kvalitetsinnehåll. Men planera också för det oväntade.

Coca Cola har definierat en modell som kallas 70/20/10-modell och som kan användas för att planera för det oväntade i ditt företags marknadsföring. Modellen är enkel:

  • 70 procent av innehållet ni skapar är sådant som ni vet fungerar. Det är beprövat, omtyckt och svarar mot företagets affärsmål.
  • 20 procent av resurserna och innehållet läggs på att testa nytt. Här kan du experimentera med nya typer av innehåll, nya format och nya ämnen. Det som fungerar blir en del av de första 70 procenten.
  • 10 procent av ditt innehåll planerar du inte. Det betyder att du avsätter 10 procent av budgeten och 10 procent av din tid för det oväntade.

Sammanfattningsvis –
Content marketing kräver planering, men den kräver också att man kan planera för det oväntade. Fundamentet i din marknadsföring måste utgöras av väl planerat kvalitetsinnehåll som din målgrupp efterfrågar, men samtidigt måste du ha en agil inställning och rörliga resurser för att anpassa din marknadsföring till det som händer här, nu och helt plötsligt.

Intressant? Läs mer i kapitel 8 av ”Business to Business 2.0” – den första läroboken om marknadsföring och reklam i den digitala tidsåldern.

Reklamen som samhällsbyggare

13 Mar
13 mars, 2017

mats_debatt_mars_2017

Jag vet inte hur mycket revisionsbyrån Deloitte egentligen kan om reklam. I likhet med de andra stora globala konsultföretagen har man byggt upp en omfattande verksamhet inom marknadsstrategi och liknande discipliner, så det finns säkert en mängd synnerligen kompetenta människor där med både breda och djupa kunskaper om marknadsföring och kommunikation.

Men i min värld är Deloittes, liksom de övriga stora revisionsbyråerna, först och främst företag som är duktiga på att analysera bokföring och tolka kostnader och intäkter. Och i just det här fallet tycker jag att det är en styrka. För någon månad sedan kom nämligen deras rapport, gjord på uppdrag av WFA, the World Federation of Advertisers, om vilka effekter reklambranschen har för den ekonomiska utvecklingen Europa. Och även om det, med tanke på uppdragsgivaren, självklart är en partsinlaga så bidrar revisorsstämplen på rapporten till att göra den mer gedigen och trovärdig. Studien gjordes förutom i EU även i Australien, Kanada, Japan och Korea, och bygger på Deloittes tidigare studier av reklamens samhällsekonomiska effekter i UK. Jag skrev om den studien för några år sedan under rubriken ”Zlatan, F&B och halva statsbudgeten” (men du får scrolla ner i bit för att hitta inlägget), och det mesta som gällde då gäller fortfarande.

Av någon anledning verkar det som att innehållet i WFA:s rapport försvann i nyhetsflödet (kanske ännu en sak att skylla på USA:s president), så låt mig bara sammanfatta de tre nyckelpunkterna:

  1. Varje krona som investeras i reklam bidrar med sju kronor till samhällsekonomin. Eller för att sätta det som totalbelopp: reklammarknaden i EU omsatte drygt € 92 miljarder 2014, och bidrog samtidigt med € 643 miljarder till bruttonationalprodukten i EU. Det motsvarar ungefär knappt fem procent av EU:s totala BNP. Omsatt till svenska siffror får vi en reklammarknad 2015 (det senaste året med fullständig redovisning) på drygt 68,3 miljarder kronor enligt IRM:s stora reklamkaka. Och multiplicerat med faktor sju skapar vi inom branschen således ett ekonomiskt värde motsvarande 478 miljarder kronor. Eller för att sätta det i perspektiv, ett värde som är nästan hälften av statens totala omkostnader 2017.
  2. Reklambranschen genererar 5,8 miljoner arbetstillfällen inom EU, vilket motsvarar 2,6 procent av all sysselsättning. Men det är bara 1/6 av dessa jobb som är inom det vi räknar som reklambranschen, det vill säga byråer, produktionsbolag och liknande, och ytterligare tio procent inom mediavärlden (som ju till stor del finansieras av reklam). Den största effekten, eller ¾ av alla arbetstillfällen, skapas tack vare de ekonomiska effekter som reklamen skapar för uppdragsgivarna i form av värdeskapande och försäljningstillväxt.
  3. Reklambranschen är en förutsättning för ett fungerande medieutbud. Även med public service-media av olika slag är reklam en förutsättning för ett brett och mångfacetterat medieutbud, eftersom reklamen står för en stor del av intäkterna som krävs för innehållsproduktion och distribution. I dagens ”fake news”-debatt är det värt att hålla detta i minnet.

Går man in i rapporten finns det även en del djupare insikter, som till exempel:

  • Ju lägre andel som reklaminvesteringarna har av den totala BNP-volymen, desto högre är multiplikator-effekten. I UK och Japan, där reklaminvesteringarna representerar cirka 0,8 procent av BNP, är multiplikator-effekten cirka sex, medan i Frankrike och Ungern, med reklaminvesteringar på strax under 0,6 procent, ligger multiplikatorvärdet runt åtta. Skillnaderna beror på många faktorer som till exempel olika medielandskap och olika fördelning mellan branscher i de nationella ekonomierna, där vissa branscher är mer reklamintensiva än andra.
  • Det finns ett intressant resonemang om de ackumulerade multiplikatoreffekterna. Reklam har ju både kortsiktiga och långsiktiga effekter, och de långsiktiga ackumulerar värde över tid, viket gör att vissa studier menar att det samlade långsiktiga multiplikatorvärdet ligger ungefär dubbelt så högt.

Vill man inte läsa hela WFA-rapporten finns det andra källor med liknande samhällsekonomiska resonemang. Nyligen publicerade exempelvis engelska Advertising Association en serie rapporter som diskuterar olika fundamentala frågor om hur reklam påverkar samhället. I en tid när reklamens roll allt oftare ifrågasätts, och där allt fler konsumenter installerar reklamblockerare, ”Nej tack”-skyltar och liknande, är det kanske dags för oss i branschen att inte bara göra bra reklam, utan också argumentera lite mer för allt det som faktiskt är bra med reklam.

Mats Rönne
Mätexpert och fd. styrelseordförande Sveriges Annonsörer
mats@pyramid.se

Publicerad i Sveriges Annonsörer |

Fullsatt hus för ”Smartare digitala affärer”. Missa inte nästa seminarie!

06 Feb
6 februari, 2017

Seminarie-Pyramid-20170203-2

 

I fredags genomförde Pyramid och Petra det första av tre seminarier runt digitaliserad framgång. Nästan 60 personer var samlade på Studio Meetingpoint i Malmö för att bl a lyssna på Jan Höjman, vd TailorStore, som berättade om hur man säljer skräddarsydda kläder online och Johan Hallgårde, Senior Omni Channel Consultant på Avensia, som pratade om de senaste trenderna inom på e-handel.

Nu tar vi sats igen. Den 3/3 genomför vi seminarie 2 i vår serie med fokus på möjligheterna inom digital marknadsföring. Fredrik André, Global Marketing Director på Medius, delar med sig av sina spetskunskaper om digital marknadsföring och hur du ska lyckas konvertera investering till försäljning och Joakim Ebstein, Digital Marketing Specialist på Webbyrån Petra, kommer att ge dig en översikt över hur du bäst utnyttjar kanaler som native advertising, programmatic och datadriven marknadsföring.

Läs mer om seminariet och boka din plats här.

SEO eller SEM? Båda, men SEO först.

30 Jan
30 januari, 2017

Begreppet ”sökmotor” har i Sverige blivit likställt med Google, som har en marknadsandel på över 95%. Andra sökmotorer, som Bing och Yahoo, har mycket små marknadsandelar i Sverige men är betydligt större i t.ex. USA.

Oavsett sökmotor, så har vårt sökbeteende utvecklats fort. Idag söker alla på allt – och många orkar inte skriva in den korrekta webbadressen, även om man känner till den. Ännu märkligare är att ett av de mest googlade orden faktiskt är ”Google”…

Kundernas beteende gör det allt viktigare att synas bland sökresultaten, och det kan du göra på två sätt, via SEO och SEM.

SEO SEM

SEO (Search Engine Optimization) bidrar till att exponera din webbplats i det organiska sökresultatet (lila i figuren).

SEM (Search Engine Marketing) innebär att du köper exponering för vissa sökord genom t.ex. Google Adwords (rosa i figuren).

SEO är alltid viktigt eftersom det organiska sökresultatet uppfattas som mer objektivt och prioriteras av den som söker information. Undersökningar visar att över 90% av alla klick sker i det organiska resultatet. På Googles hemsida finns massor med tips hur du kan förbättra rankingen för din webbplats.

Nyckeln är att skapa en tekniskt och strukturell korrekt webbplats med mycket relevant information. Ingående länkar ser Google som ett bevis på att din webbplats innehåller intressant information, vilket höjer din ranking. Inom vissa kategorier och begrepp är det svårt att få en hög ranking. Ett knep kan vara att utnyttja bildsök och videosök som blir allt populärare men har betydligt mindre konkurrens.

Fundera på hur kunden definierar sitt behov och sin sökning. En potentiell kund vet kanske inte att han behöver en separator, utan googlar istället sitt funktionella behov, eller sitt problem ”smutsig olja”. Det begreppet ska vi använda på vår webbplats och i vår sökoptimering.

Även SEM är värt att prova, framför allt om du är relativt okänd inom en kategori. Denna typ av annonsering är ofta billig och du betalar per klick, d.v.s. varje gång annonsen ger resultat.

Intressant? Läs mer i kapitel 5 av ”Business to Business 2.0” – den första läroboken om marknadsföring och reklam i den digitala tidsåldern.

De tre viktigaste bokstäverna för marknadskommunikation

19 Dec
19 december, 2016

Så här års är det rätt naturligt att frågan om marknadsföringseffekter ligger högt på agendan hos många marknadschefer. Det har nyss varit prisutdelning i 100-wattaren och i de flesta företag är det dags att stänga nästa års budget. I många budgetdiskussioner kan jag därför föreställa mig att frågan om ”vad ger kampanjerna för ROI?” har dykt upp.

Frågan verkar både rimlig och viktig. Men det där med ROI och Return on Investment är inte bara svårare än det verkar vid en första anblick. Faktum är att själva resonemanget kan vara bland det mest lönsamhetsstörande du som marknadsförare kan syssla med.

Ja du läste rätt. Lönsamhetsstörande.

Det finns olika sätt att mäta en kampanjs ROI, men låt oss göra det enkelt för oss: Insatsen är den investering vi gör i marknadskommunikation: media, byråarvoden och produktionskostnader. Och resultatet är den försäljningseffekt som marknadskommunikationen skapar, i form av merförsäljning jämfört med motsvarande period föregående år.

Med hög ROI får vi en kampanj där försäljningsökningen mer än betalar för de samlade kostnaderna för marknadskommunikationsinsatserna. Både VD, ekonomichef och marknadschef borde därmed vara riktigt nöjda. Och det är de troligtvis, åtminstone till en början.

Men om de räknar lite mer blir bilden en annan. Faktum är att alltför stor fokus på kampanj-ROI står i direkt motsats till lönsam tillväxt. Premierar man snabb försäljningsökning ligger det nästan alltid någon form av erbjudande i potten. Köp 2, betala för 3. En månad gratis. Var med och tävla. Bra för försäljningsintäkten, men klart skadligt för marginalen – i alla fall på kort sikt.

Vissa menar att marginalen får vi tillbaka när de som köpt vårt varumärke ska handla igen, och då köper till fullt pris och utan incitament. Felet med det argumentet är att vi klart överskattar kundens varumärkeslojalitet. Andrew Ehrenberg sa t.ex. ”dina kunder är kunder till andra varumärken som den här gången råkade köpa din produkt” och Byron Sharp (och andra) har fortsatt att visa att förhoppningen om lojala kunder är klart överskattad.

Tidigare i höstas skrev jag på Sveriges Annonsörers forum om skillnaden mellan kortsiktiga och långsiktiga marknadskommunikationseffekter, och refererade till de rapporter (här och här) som Les Binet och Peter Field tagit fram för engelska IPA. För några veckor sedan var det en stor effektvecka i London, och i samband med denna så presenterade Les och Peter en liten försmak på en tredje studie som kommer i vår.

Hela deras presentation finns att se här. Den tar en dryg timme, men det är troligen en av de mest givande timmarna rent yrkesmässigt för alla som arbetar med marknadskommunikation. Inte minst om du vill diskutera effekter och budget med din VD eller ekonomichef.

Förutom diskussionen om kampanj-ROI och de negativa effekter detta mått har på lönsamhet över tid finns det flera andra viktiga slutsatser i presentationen. Jag har valt att lyfta fram två av dem som avslutning – och något för dig att ta med till 2017:

Tvärt emot vad många tror har betydelsen av köpta medier ökat för att skapa lönsam marknadskommunikation. Egna kanaler, content marketing, sociala medier och viral spridning i all ära, men ska det hända något så visar Les och Peters studier att det krävs medieinvesteringar. Sedan kan dessa generera spridning via sociala medier och egna kanaler för större utväxling, men utan investeringen i köpta medier kommer inte den effekten.

Sist men inte minst, de tre viktigaste bokstäverna för framgångsrik och lönsam marknadskommunikation. ”Money talks” heter det, och så är det även inom marknadsföring. En av de starkaste korrelationerna för lönsam tillväxt när det gäller marknadskommunikation handlar om Share of Voice, SOV. Och framför allt då att investera i marknadskommunikation på en nivå som ligger högre än vad som marknadsandelen motiverar. Prioriterar du dessutom relevanta kreativa idéer finns det stor chans att du får in en extra lönsamhetsväxel i din kommunikation.

Samtidigt så berättade jag i höstas att Peter Field visat att ”hävstångsvärdet” i kreativt belönade kampanjer avtagit de senaste åren. En stor anledning till detta är dock att en större andel av kampanjinvesteringen läggs på kortsiktiga insatser som sänker marginalen. Däremot visar Peter och Les i stället nu i sin presentation att effekten av att investera i en hög SOV, och framför allt i högre SOV än företagets marknadsandel, har ökat signifikant.

Sens moral, vill du bli framgångsrik på marknaden bör du förklara för din ledningsgrupp att du behöver större budget nästa år. Med högre SOV och relevanta kreativa idéer ökar chansen till lönsam och långsiktig tillväxt. Med andra ord, om du inte redan skrivit din önskelista vet du vilka tre bokstäver som bör stå överst på listan på saker du önskar av tomten.

Ha en riktigt God och Effektiv Jul!

Mats Rönne