Archive for category: Varumärken/Marknadsföring

Övertyga kunderna med VR

09 Oct
9 oktober, 2017

VR-applikationer är ett område som utvecklas starkt, främst tack vare att de enheter som ska användas idag är lika kraftfulla som en liten dator. Idag växer antalet applikationer snabbt inom Virtual Reality (VR), Mixed Reality (MR) och Augmented Reality (AR).

Var ska man då använda de olika VR-teknikerna? Snart överallt är den enkla sanningen. Idag finns de flesta applikationer på mässor eller i butiker för att skapa en upplevelse runt varumärket.

En enkel, men imponerande, applikation är att ta kunder på besök dit de inte kan eller får komma. Ibland är det viktigt att kunna visa upp t ex sin produktion – och det löser du enkelt genom en VR/360 film. Ett exempel finner du här.

Digital Metal leder utvecklingen inom additiv tillverkning. Många konkurrenter befinner sig fortfarande i prototypstadiet medan Digital Metal har tillverkat över 200.000 komponenter.

En VR/360-presentation visar runt besökaren precis som under ett vanligt fabriksbesök. Smart och imponerande – och relativt enkelt att ta fram.

Hjälp oss att skapa Sveriges Marknadsföringsindex

28 Sep
28 september, 2017

Det finns tyvärr ingen statistik som svenska marknadschefer kan luta sig mot när de ska motivera nivå och inriktning på sin budget. Därför startade vi Sveriges Marknadsföringsindex för två år sedan. Målet är att sammanställa vad marknadschefer i Sverige tror om framtiden, vilka utmaningar de ser och hur de tänker investera sina pengar vid kommande budgetprocess för att ge dig och dina kollegor ett underlag för att kunna benchmarka ert marknadsföringsfokus och –budget.

2016 deltog ca 350 marknadschefer, spridda över hela Sverige. Nu har du chansen. Det tar max 5 minuter och du får självklart rapporten som tack för insatsen.

Svarar gör du här

Stort tack för din hjälp!

Ulf Vanselius
Pyramid Communication AB

Digital Metal revolutionerar additiv tillverkning

28 Sep
28 september, 2017

Digital Metal skapar magi. Tänk dig själv en extremt detaljerad komponent som är 10 mm hög med suverän kvalitet. Eller ett smycke med en helt omöjlig design. Eller en visselpipa, med kula och nyckelring, tillverkad i en batch. Men det omöjliga är inte omöjligt, utan detta är bara några av möjligheterna som Digital Metals unika tillverkningsteknologi ger.

Digital Metal är ett sub-brand inom Höganäs AB. De senaste månaderna har verksamheten fått ny identitet och ny kommunikation som matchar verksamhetens profil. Kika in på digitalmetal.tech. Där kan du bl a göra ett virtuellt besök i produktionen.

Stolta i Helsingborg

11 Aug
11 augusti, 2017

 

Vi på Webbyrån Petra tog förfrågan ”Kan ni hjälpa oss att skapa en grafisk identitet och en webbsajt för Helsingborg Pride?” på uppstuds och största allvar. Självklart hjälper vi till i angelägna samhällsfrågor då vi kan. Resultatet i form av logotyp, grafisk profil samt webb ser du här.

Arbetsgrupp på Webbyrån Petra:

Torbjörn Buhré, Interactive Art Director
Richard Fasshauer, Interactive Art Director
Henrik Blomqvist, Interactive Art Director

Anorexin inom den digitala marknadsföringen

24 Jul
24 juli, 2017

Du känner igen resonemanget. Din byrå serverar det med ett leende, säker på sitt oemotståndliga digitala erbjudande: ”Du betalar bara för att nå din huvudmålgrupp, din marknadsföring blir galet effektiv, du kan mäta allt och blir hjälte i din organisation.”. Jag pratar om det där alla pratar om. Marketing automation, personalisering, retargeting – begreppen är många och snåriga. Att bli så sylvasst riktad och personlig i sin marknadsföring att den i princip inte längre kan kallas marknadsföring. Snarare ett samtal. Med teknikens hjälp kan vi veta exakt vem vi pratar med och den personens egenskaper och intressen ner på skostorleksnivå. ”Himmelrike, äntligen är du här.”, tänker du som marknadsförare.

Men vänta lite. Om det låter för bra för att vara sant är det sannolikt det, är det inte så det heter? Låt oss titta närmare på fenomenet. Vad händer om jag bara pratar med min huvudmålgrupp? Om ingen annan känner till mig, vad jag gör eller hur jag gör det? Ett exempel: Jag säljer dyra skor, de kostar långt mer än deras produktegenskaper kan motivera, låt oss säga 40 miljoner svenska kronor. Jag har identifierat fyra (dåraktiga) personer på min marknad som potentiella kunder. Med teknikens hjälp kommunicerar jag med endast dessa fyra personer. Jag dränker dem i attraktiva marknadsbudskap och vassa kampanjer, riktat och personaliserat via digitala kanaler.

I mogna branscher finns det generellt utrymme för några enstaka procents prispremium baserat på produktegenskaper. Så för att motivera vårt gigantiska prispremium på 40 miljoner minus ett par tusenlappar behöver vi emotionella egenskaper – alltså varumärkesvärden. Inom lyxkonsumtion, vilket ett köp som detta väl får anses vara, är det oftast status som driver köp. En köpare av ett par skor för 40 miljoner kronor köper status och prestige för runt 39 998 000 kronor och skor för 2 000 kronor.

Så hur väl fungerar taktiken med riktad, personaliserad kommunikation till de fyra personer som ingår i min huvudmålgrupp här? Vilken prestige ger det dem att köpa ett par skor som ingen annan människa i världen utom de själva känner till? Människor köper inte produkter och tjänster, de köper en bild av sig själv. Med varje köpbeslut finns en önskan att berätta berättelsen om det egna jaget. Och den berättelsen tappar helt mening om man är den enda som känner till den. Då blir köparen av ett par skor för 40 miljoner kronor bara fullständigt från vettet dum i huvudet.

Om du som marknadsförare vill sälja dina produkter och tjänster på någonting annat än produktegenskaper – och det vill du naturligtvis – behöver du alltså vara känd hos en tillräckligt bred grupp människor, så att din huvudmålgrupps berättelse blir begriplig. Jämför ”Vad är det där för opraktisk, liten bil du kör omkring i?” med ”En Porsche 911, wow, får jag provköra?”.

Awareness är (fortfarande) det nya svarta. Att vara för smal är lika dumt inom marknadsföring som i det fysiska livet. Till slut försvinner man. Och man fryser på vägen.

Hiab lanserar Connected Solutions

03 Jul
3 juli, 2017

 

Hiab är en av världens ledande leverantörer av lasthanteringslösningar för bilar som används inom bl a inom byggnadssektorn, skog, industri, avfallshantering, återvinning och försvaret.

Utöver att leverera den bästa utrustningen på marknaden lanserar Hiab nu en serie uppkopplade tjänster som ökar kundernas effektivitet och säkerhet. Hiab HiVision har revolutionerat arbetet med skogskranar och Hiab HiConnect kommer att öka effektiviteten och säkerheten för många av Hiabs produkter.

Hiab connected solutions

Pyramid har utvecklat positionering och material för lanseringen.

Syftningsfel? Vilket värde finns i att marknadsföra godhet?

21 Jun
21 juni, 2017

Jag tillhör de drygt 35 miljoner som kollat på någon av versionerna av Simon Sineks TED-föreläsning med titeln ”Start with why”. Och inte bara en gång utan rätt många, och även delat den frekvent när frågan om affärsidé, varumärkesplattform och liknande kommer på tal.

För visst finns det något sympatiskt i hans tes att organisationer behöver ett högre ”varför” för att bli riktigt framgångsrika. Det räcker inte med att bara vilja vara framgångsrik och lönsam, utan det krävs ett ädlare syfte som motiverar medarbetarna. Nu är det i och för sig inget som Sinek uppfunnit, utan liknande modeller finns inom organisationsteori i allt från Douglas McGregors teori X och teori Y på 60-talet eller Charles Handys organisationsmodeller.

De senaste åren har allt fler överfört resonemanget från det interna organisationsperspektivet till att även gälla den externa kundrelationen. Mest känd här är kanske förre P&G-marknadschefen Jim Stengel och hans bok Grow, som vill visa hur ett företags goda syfte hjälper till att lyfta varumärket och skapar bättre affärer. Och det blir allt vanligare att företag använder ”cause related marketing” för att positionera sig som goda, ansvarstagande företag. Ibland får man internationell uppskattning, som danska TV2 eller Heineken. Ibland blir det mindre lyckat, som för Pepsi nyligen, Audi – eller samma Heineken-spot, beroende på vem som bedömer den.

Men frågan är vilket värde som egentligen finns i att marknadsföra sitt varumärkes godhet och ädla syfte? Skapar det ökat köpintresse och betalningsvilja hos de tilltänkta kunderna? Jim Stengels teser var definitivt inte oemotsagda när boken kom, och även om han hävdade att det fanns gott om data som stödde hans modell så fanns det andra, som till exempel Byron Sharp, som ifrågasatte detta starkt. När nu syftesbaserad marknadsföring (för att använda ett svenskt begrepp) verkar öka så finns det skäl att kritiskt granska nyttan. Richard Shotton, deputy head of evidence (för övrigt en rätt cool titel) på engelska mediebyrån Manning Gottlieb OMD och även frekvent krönikör, tog nyligen upp tråden i the Drum med vinkeln ”saker vi gärna vill ska vara sanna” (på engelska ”truthiness”), det vill säga där vi låter våra åsikter styra snarare än fakta. Här i Sverige har ju till exempel mina goda vänner och kollegor Niklas Bondesson och Johan Anselmsson gjort mängder av analyser av vad som driver köpintresse och betalningsvilja. Även om vi gärna säger att vi vill köpa varor och tjänster från goda företag, vare sig det handlar om socialt ansvarstagande, miljöhänseende eller annat så är detta påfallande ofta en fråga om läpparnas bekännelse. Vad vi säger och vad vi gör är helt enkelt två olika saker. Ett av skälen till detta är att vi konsumenter, hur deprimerande det än kan verka för alla marknadsförare, faktiskt inte bryr oss särskilt mycket om de varumärken vi köper.

Men detta betyder inte att syftesfrågan eller ”good corporate citizenship” är oväsentlig. För över tjugo år sedan arbetade jag bland annat med tidningen Månadens Affärer (om du kommer ihåg den?) på Bonniers. Då gjorde man en studie som visade att över 90 procent av de tillfrågade hade aktivt valt bort en leverantör på grund av att de inte levde upp till kundens krav på ansvarstagande. Samma slutsatser verkar gälla än idag: det är viktigt att ha ett gott beteende (och ett gott syfte) men det är snarare en hygienfaktor än en positioneringsmöjlighet för breda kundmålgrupper. Tänk exempelvis på hur många upphandlingar som ställer krav på företag att nå upp till vissa krav inom till exempel hållbarhet eller ansvarstagande – men detta är miniminikrav; det är sällan som företagen får pluspoäng om man är väsentligt bättre än kraven som anges. Däremot finns det gott om exempel från bland annat Niklas och Johans forskning som visar att företagets syfte och värderingar är viktiga i andra situationer, som exempelvis i rekryteringssammanhang. Å andra sidan, företag som Ryanair har ju visat att det går att vara framgångsrika ändå – just därför att vi inte lägger så stor vikt på de här faktorerna som vi säger. Tydligen håller Ryanair en tillräckligt ok miniminivå för rätt många i Europa.

Å andra sidan tror jag att nästan alla som jobbar inom marknadsföring även vill vara med och bygga goda företag, med hållbarhet, rimliga villkor, inkluderande kultur och liknande. En liten men välkommen verklighetscheck kan då vara på sin plats så att det inte bara blir snack och yta, till exempel den som Martin Weigel, planningchef på Weiden + Kennedy har listat här. Eller som Ericssons och Investors tidigare kommunikationsdirektör Nils-Ingvar ”Ludde” Lundin brukade säga (och som dessutom hade den goda smaken att anställa mig en gång i tiden): Om du vill ha en bra image, börja med en bra verklighet. I likhet med Simon Sineks ursprungstes kan vi därmed fråga oss själva varför vi gör det vi gör – är det bara en bra image vi vill bygga, eller finns det något djupare vi vill åstadkomma? Något som inte bara handlar om att vi ska få kunderna mer intresserade, utan att vi vill skapa något vi är stolta över på riktigt? Även om det kanske egentligen inte är något som kunderna verkar bry sig om så mycket.

Ha en riktigt skön sommar!

Mats Rönne
Mätexpert och fd. styrelseordförande Sveriges Annonsörer
mats@pyramid.se

P.S. När jag pratar om positionering kan det vara värt att uppmärksamma att en av personerna som myntade själva begreppet gick bort för någon vecka sedan. Jack Trout blev 82 år.

P.S. 2 För sommarens hängmatta eller badstrand, ta gärna med ett exemplar av Paul Feldwicks ”The anatomy of humbug” – en utmärkt sammanställning över hur vår syn på hur vi kommunicerar i reklam har utvecklats genom åren och vilka modeller som vi kan/bör använda oss av för att förstå vad vi håller på med.

Från Sveriges Annonsörer

Den magiska skillnaden mellan pris och värde

07 Jun
7 juni, 2017

”Kunden tycker priset är för högt” är den mest vanliga ursäkten från mediokra säljare. Tyvärr också ett tecken att de i de flesta fall totalt missuppfattat kundens behov. Lite tillspetsat finns det ingen kund som är intresserad av pris – utan alla söker värde för sin investering.

Detta enkla faktum framkommer i all modern beteendeforskning. I en metastudie kring köpdrivande faktorer inom B2B genomförd av Johan Anselmssons och Niklas Bondessons forskare vid Lunds Universitet. Deras studie visar att nedanstående faktorer i hög utsträckning påverkar att viljan att vilja betala mer inom B2B:
1. Unikhet
2. Gemenskapskänsla
3. Prestige och status

Faktorerna är intressanta genom att de samtliga är emotionella. Produkt och pris är inte i närheten av topp-10 eftersom dessa ofta är hygienfaktorer. Köper du en produkt från ett stort, välkänt företag utgår du från att den fungerar och är rimligt prissatt.

En bra utgångspunkt för en värdediskussion är diagrammet nedan. Alla kundrelationer består av ett antal grundkrav. Köper du t ex ett nytt radhus förutsätter du att det är klart, städat och att listerna sitter på plats när du ska flytta in. Uppfyller byggföretaget detta så är det OK men ger inget mervärde. Om byggföretaget däremot sätter en flaska champagne och ett ”välkommen hem”-kort på bordet skapar det en positiv upplevelse och kunden upplever ett mervärde.

Motsvarande princip fungerar i de flesta branscher. Bäst av allt är att de värdeskapande adderingarna ofta inte kostar mycket pengar. Det är oväntade saker som skapar en känsla – ett personligt tack, ett SMS som bekräftar bokningen, etc, etc. Apple är mästare på detta. Tänk på förpackningen som är perfekt och glider upp. Och att telefonen är förladdad så den startar och hälsar dig välkommen. Allt bidrar till att man kan sälja sina produkter med ett högt premiumpris.

Eller fundera på det lilla högtalarföretaget från Helsingborg som säljer extremt dyra högtalare. Överst i varje kartong packar de ner ett par vita bomullshandskar som är det första du ser när du öppnar paketet. Vad tänker kunden när han eller hon öppnar?

Sälj känslan, inte produkten

30 May
30 maj, 2017

Vi befinner oss i en upplevelserevolution. Kunders syn på vad som är viktigt i relationen till företag och konsumtion håller på att förändras i grunden. Vi söker inte bara efter en lösning på vårt behov utan söker efter meningsfulla upplevelser som vi kan föra vidare.

I den förändringen ligger en guldgruva för dem som lyckas se på sig själva som en upplevelse för kunden, genom kommunikation, erbjudande och beteende. Och det behöver inte vara svårt – tänk hur mycket du uppskattar ett enkelt SMS från tandläkaren om att du inte ska glömma besöket imorgon. Eller skylten på bilden från Aalborgs flygplats som skapar en skön känsla helt skild från ”max tid 3 minuter”.

Bäst av allt är att en bättre upplevelse direkt korrelerar till viljan att vilja betala mer. Ett klassiskt exempel är kaffe. Om råvaran kostar x har vi under många år varit vana vid att köpa kaffe i butiken för kanske 10x. Helt plötsligt dyker Nespresso upp med ett totalt koncept för gott kaffe och utan att tveka betalar vi 200x. Vi tänker inte på hur många gram kaffe som finns i ampullen utan vi tycker det är en rimlig kostnad att betala 3 kr för en god kopp kaffe. Och i nästa steg har vi de coola kaffekedjorna där vi utan att tveka betalar ytterligare 10x priset för känslan att vara bland likasinnade.

Alla företag har möjlighet att relativt enkelt utveckla tjänster som får kunderna att säga WOW. Och ett WOW är detsamma som viljan att vilja betala och köpa mer.

Vill du titta på några sköna exempel, så missa inte Rolighetsteorin. Volkswagen har sponsrat dessa experiment som visar hur vi kan ändra vårt beteende om vi får positiv uppmuntran:

Rätt positionering skapar nya möjligheter

15 May
15 maj, 2017

Ett begrepp som ligger nära varumärke är marknadsposition. För varje område, ofta kallat produktkategori, har köparen en mental stege, där det företag som köparen anser bäst finns högst på stegen och ofta 2-5 alternativ därunder. Fundera själv på hur du väljer en ny bil. Om du inte har ett givet alternativ (ettan på din stege) så överväger och provar du kanske 2-3 olika märken.

Att finnas överst på stegen, d.v.s. med andra ord ha det starkaste varumärket, innebär en får en rad fördelar i form av att alltid övervägas, kunderna är nöjdare och mer mottagliga för information och ofta associeras företaget automatiskt med kvalitet, prisvärde, trovärdighet o.s.v.

Ska du bryta dig in i toppen på stegen måste du fundera på hur du kan utmanövrera de företag som finns ovanför dig. En som lyckats på tjänstebilsmarknaden är BMW. På drygt 10 år har man klättrat från en obefintlig andel av marknaden till att vara Sveriges tredje största leverantör av tjänstebilar (2014) genom att t ex matcha statusfyllda bilmodeller mot företagens normala upphandlingsutrymme (värde för tjänstebilsinnehavaren) och erbjuda intressant finansiering och fri service i tre år (värde för företaget).

Vill du inte utmana de företag som ligger högre än du på de traditionella stegarna kan du skapa en ny stege, d.v.s. du skapar en egen produktkategori. Detta kan vara framgångsrikt eftersom du med automatik kommer att dominera den, men innebär också en risk eftersom du måste få marknaden att acceptera den nya kategorin.

En av Sveriges ledande reklambyråer tyckte för ett antal år sedan att kategorin ”reklambyrå” inte passade dem, utan de lanserade sig istället som ”affärsbyrå”. Men vad är det? Ingen visste om de var strategikonsulter, revisorer eller resebyrå. Efter ett par tunga år bytte man tillbaka igen.

Ett enklare sätt är att lansera en underkategori som du kan dominera och så länge underkategorin är attraktiv för kunderna kan det särpositionera dig på ett positivt sätt. Exempel: Internetbank, B2B reklambyrå och lågprisflyg.

Intressant? Läs mer i kapitel 7 av ”Business to Business 2.0” – den första läroboken om marknadsföring och reklam i den digitala tidsåldern.