Archive for category: Varumärken/Marknadsföring

Kompetensplatsen: Gratis seminarier som ger dig koll på dagens heta ämnen

29 Jun
29 juni, 2018

Digitala kanaler har förändrat köpbeteendet helt och hållet, även inom business-to-business. Det gör det svårare, men också enklare om du utnyttjar teknikerna på rätt sätt.

Pyramid håller tillsammans med Petra och Graal regelbundet seminarier runt marknadsföring, kommunikation och digitala strategier. Tillsammans med några av Sveriges ledande exportföretag har vi bl a genomfört seminarier runt hur du bäst utnyttar:

  • Content marketing
  • Digital marknadsföring
  • e-commerce inom B2B
  • Marketing automation
  • Virtual reality för att skapa nya affärer

På Kompetensplatsen får du kostnadsfritt tillgång till ett stort antal seminarier där några av Sveriges ledande experter delar med sig av sin kunskap.

Gå till Kompetensplatsen

Branding goes disruptive

26 Jun
26 juni, 2018

or
Beliefs are the new black

The speed of change has never been faster, and the safest route towards going out of business is to stick to the route you’ve always taken.

Are you also dead tired of hearing this? Tired of hearing that, statistically, it’s more likely you’ll be out of business in 10 years than in it? That more new companies were founded while you were eating breakfast than you have brain cells, and that their sole purpose is to run you out of town? That competition over skilled employees will become so fierce it’ll feel like a corporate bloodbath?

I am. Tired of it. Maybe that’s because I’ve never much cared for communication by fear. Experience tells us it’s not an effective way to drive behaviour. It’s certainly not elegant, and I’m less inclined to respect those who do it. If you have to put a figurative gun to my head to get my attention, you probably need to rethink your communication.

So how could we illustrate today’s business climate in a less terrifying way? Well, how about as a deep pool, flooded with possibilities, refreshingly cool, with nice, positive people diving in to co-create with you? Sounds like a dream? It’s not. And it’s open to all, established or emerging.

Photo by Wells Baum on Unsplash

For a brand strategist, it’s a wonderful swim. Brand positioning is in a pleasantly
disruptive state, full of new possibilities. In mature markets, the traditional category positions have been occupied since way back – lowest price, premium/luxury, technology leader, customer leader, etc. But today, companies have the opportunity to shift brand positioning – creating new categories or skipping category altogether and position themselves on competence or attitude instead.

In disruptive branding, beliefs are the new black. In the future, I predict we’ll see many more brands positioned on who they are and what they stand for, rather than on what they sell or do. Why? Because we’re seeing a widening pool of customers choosing who they buy from almost solely based on what companies stand for. As products and services become generic, people buy beliefs instead.

“Sell me identity and I’ll buy your products.”

So, in this disruptive business climate, branding irrigates new growth, as do all disciplines dealing with intellectual values. When physical and rational aspects become transient, emotional and intellectual properties spring forth.

Now is the time to dive into your brand’s beliefs. The water’s perfect.

 

Corteva väljer Pyramid för nordisk lansering

19 Jun
19 juni, 2018

Lagom till Borgebydagarna, Sveriges största lantbruksmässa, lanseras det nya bolaget CortevaTM Agrisciences i Norden. De två tidigare konkurrenterna inom växtskydd och utsäde, Dow och DuPont, har gått samman för att med 100 år av gemensam kunskap möta dagens och framtidens utmaningar inom det nordiska lantbruket.

Pyramids uppdrag innebär strategi och lansering för det nya varumärket samt att ta fram ett kommunikationskoncept för att nå den moderne lantbrukaren, både i samband med mässan och online.

Corteva finns representerade i nästan alla grödkulturer med både utsäde och växtskydd. Parallellt med modern växtförädling för att ta fram tåliga sorter pågår utveckling inom bland annat digitalisering och biologiska växtskyddsmedel. Med fokus på konventionellt jordbruk vill Corteva berika livet för de som producerar och de som konsumerar.

Har du koll på din Dirichlet-modell?

12 Jun
12 juni, 2018

Många företag satsar stora resurser på att öka sina kunders lojalitet, eller åtminstone få dem att köpa oftare. Men få har troligen koll på den statistiska analys som ligger bakom hur lojaliteten och köpfrekvensen i en kategori ser ut. 

Formlerna som beräknar detta går under namnet Dirichlet-ekvationer. Namnet kommer från den tyske matematikern Gustav Lejeune Dirichlet som var verksam under första halvan av 1800-talet. Ekvationerna används för att beräkna sannolikheten för olika utfall när det finns ett antal kontinuerliga multivariata sannolikhetsfördelningar.  

Målet med den här texten är dock inte att hålla en föreläsning om statistik. Däremot kan det vara värt att komma ihåg att köpfrekvens och lojalitet är ett område där Dirichlet-beräkningar, eller än mer specifikt, NBD-Dirichlet-modeller, där NBD står för negativ bi-nominal distribution, används med stor träffsäkerhet för att förstå marknadens, d.v.s. kundernas, beteende. 

Enkelt uttryckt visar statistiken att nästan alla marknader beter sig på liknande sätt, och därmed kan beräknas enlig samma underliggande modell. För att kunna beräkna vilken grad av lojalitet och köpfrekvens ett varumärke ska räkna med är utgångspunkten ett begränsat antal nyckelvärden, där den genomsnittliga köpfrekvens i kategorin, varumärkets marknadsandel och varumärkets penetration (d.v.s. hur stor andel av marknaden som köper eller har möjlighet att köpa varumärket) normalt är de viktigaste. 

Byron Sharp, författare till ”How Brands Grow”, har använt Dirichlet-modeller för mycket av sina slutsatser. Han brukar dela in produktkategorier i tre olika typer: 

1) Kategorimarknader, där varje köp genomförs oberoende av tidigare köp. Bilar, datorer och flygresor är några exempel på sådana kategorier. 

Dessutom finns det två typer av prenumerationsmarknader: 

2) Singulärt val, d.v.s. kunden kan bara ha en leverantör åt gången. Revisionsbyrå, el-leverantör och fastighetsförsäkring är några exempel på sådana marknader. 

3) Fria val, d.v.s. kunden kan ha flera leverantörer samtidigt. Medieprenumerationer, retainer-baserade konsulttjänster och många SaaS-tjänster (Software-as-a-Service) är exempel på den här typen av marknadsstrukturer. 

Sharp visar att Dirichlet-modellen är tillämpbar i alla tre marknadstyperna, men i prenumerationsmarknader behöver man ta med några ytterligare variabler, främst konverteringsgrad och churn, d.v.s. hur länge en kundrelation/prenumeration varar. En av hans mest intressanta slutsatser är att det finns en ”double jeopardy”-struktur, som innebär att stora och starka varumärken har dubbla fördelar. Dels har de fler kunder än övriga, men de åtnjuter också en något högre lojalitet än mindre varumärken.  

Men lojaliteten kommer i första hand från att de har en högre marknadsandel bland sällanköpare. Eftersom dessa handlar mer sällan i kategorin har de mindre kunskap om olika leverantörer, och väljer därmed i något högre grad marknadsledaren. Dels därför att sannolikheten att dessa kunder ska känna till det ledande varumärket är större än för övriga alternativ, och dels därför sannolikheten att man har möjlighet att få kontakt med det varumärket är större, både mentalt (kännedom) och fysiskt (distribution). 

En annan viktig slutsats är att visst går det att öka köpfrekvensen bland sina kunder. Men då handlar det framför allt om att hela tiden erbjuda sina produkter till rabatterade priser, vilket sällan är hållbart i längden om man samtidigt har krav på att bibehålla lönsamheten. Ett annat, och mer lönsamt, sätt är att försöka öka penetrationen utan att enbart göra detta via rabatter och specialerbjudanden. Kan varumärket öka sin marknadsnärvaro och sin penetration kommer detta också, med ekonomernas favorituttryck ceteris paribus (allt annat lika), även att ge utslag på köpfrekvens och lönsamhet. 

Länkar: 

Dirichlet distribution
Andrew S. C. Ehrenberg


Valda artiklar från Byron Sharp, bl.a: 

The Dirichlet’s Buyer Behaviour Assumptions Really Do Matter
There are two types of repeat purchase markets
Marketing Science
An Investigation of Multi-Product Loyalty in Financial Services 

 

Har du lojala kunder, eller bara frekventa?

05 Jun
5 juni, 2018

Handen på hjärtat, hur många s.k. lojalitetsprogram är du med i? De flesta butikskedjor, bensinbolag, hotell, flygbolag och många andra verksamheter har idag någon form av bonus- eller lojalitetsprogram. Och statistiken visar att om du har ett Ica-kort så är chansen också större att du också har ett kort från Coop. Och från Hemköp, och från Citygross. Och samma sak med alla andra kategorier: om du är medlem i IKEA Family är du troligen också med i Clas Ohlsons förmånsklubb. Och i Rustas program. För att bara nämna några exempel.

Tanken är god. Genom att erbjuda förmåner ska kunderna bli mer lojala och lägga en större andel av sina inköp hos företaget. Men stämmer det i verkligheten?

Problemet är att vi tenderar att blanda ihop två begrepp: frekventa (eller stora) kunder, och lojala kunder.

Frekventa kunder handlar ofta hos dig. Stora kunder köper mycket av dig. Men det säger inget om hur ofta, eller hur mycket, de handlar av dina konkurrenter.

Lojala kunder handlar i första hand, eller t.o.m. enbart, hos dig – och dessutom även om det du har att erbjuda är lite dyrare än vad konkurrenterna erbjuder. Men det säger inget om hur ofta eller hur mycket de handlar av dig.

Så vad är det du premierar – frekvens/volym eller lojalitet?

Det kan dessutom vara värt att komma ihåg att kundlojalitet är ett mycket mer sällsynt beteende än vad vi skulle vilja tro. Byron Sharp, författaren av ”How Brands Grow”, förklarar att kunder har kategorilojalitet i mycket högre grad än varumärkeslojalitet. Med det menar han att kunderna har en portfölj av tänkbara leverantörer som man håller sig till, men att man ofta hoppar mellan dessa. Eller som Andrew Ehrenberg, forskaren som gett halva namnet till Ehrenberg Bass Institute där Byron Sharpe är verksam, sa en gång i tiden: ”Dina kunder är någon annans kunder som bara råkar köpa från dig ibland.”

Byron Sharp brukar också framhålla att stora och starka varumärken är inte stora och starka för att de har lojalare kunder, utan främst för att de helt enkelt har fler kunder än sina konkurrenter. Framför allt får de därmed också en högre andel affärer av sällanköparna i kategorin – som oftast både betalar lite mer och är lite mindre kräsna när de ska välja leverantör.

Det är också ett av skälen till varför ”the gurus of marketing effectiveness”, Les Binet och Peter Field, har detta som sin absolut viktigaste princip för vad som krävs för att skapa framgångsrik, d.v.s. lönsam, marknadskommunikation: det viktigaste målet för din marknadsföring ska vara att öka penetrationen, d.v.s. öka kännedomen och därmed hjälpa företaget att skaffa fler kunder – vilket inom B2B oftast innebär att hjälpa säljarna att göra avslut med fler kunder.

Vad har du för prioriteringar i din marknadsplan? Hur högt kommer antal nya kunder och penetration bland dina mål?

LightLab fokuserar på UV-teknikens möjligheter

15 May
15 maj, 2018

LightLab är ett börsnoterat teknikbolag som utvecklat en unik ljusteknologi som efter år av forskning visar sig passa perfekt för UV-applikationer. Pyramid och Petra har anpassat företagets webbsida till att presentera de nya möjligheterna med ett smartare UV-ljus.

Resultater ser du här: www.lightlab.se

Ett nytt Imsys ska vinna IoT-marknaden

24 Apr
24 april, 2018

Imsys är ett teknikbolag som har utvecklat unik processorteknik vars egenskaper passar perfekt till den snabbväxande IoT-marknaden. Imsys tekniklösning gör processorn väsentligt effektivare vilket gör att en lösningar för en viss applikation blir mindre, energisnålare och billigare – grunden för att huvudsbudskapet blev ”Leaner is meaner”.

Pyramid har utvecklat en ny visuell identitet, varumärkeslöfte och all kommunikation runt nylanseringen.
Den nya webben hittar du här: www.imsystech.com

Vikten av kundvärde och non-clunkyness

05 Apr
5 april, 2018

Dagens kunder söker upplevelser och hatar ”clunkyness”.

Clunkyness är ett engelskt begrepp som jag tycker väl beskriver problemet som finns på många webbsidor. De är ologiska och kräver att du gör samma sak flera gånger – istället för att t ex komma ihåg val du gjorde tidigare i processen. Det tar tid och är irriterande. Ett exempel är att Postnord absolut inte kan leverera hem om gatuadressen är korrekt men inte postnumret. Ingen förstår logiken, mer än möjligtvis de själva.

Kundupplevelse är ungefär den raka motsatsen. Bygg in oväntade trevligheter i din leverans. Ett försäkringsbolag gjorde det fantastiskt. Om du svarade nej på frågan om någon blev skadad vid olyckan fick du en kort kommentar ”Vad skönt, då är det bara pengar det handlar om”.

För att förstå och möta kundens behov krävs en grundlig analys av alla touchpoints, fysiska och digitala, i resan mot köp och nöjdhet. I de tidiga faserna av kundresan är det ofta marknad som äger kanalerna för att i nästa steg övergå till försäljning och därefter till eftermarknad. Kundresan innehåller ofta mer än 20 interaktioner med den presumtiva kunden som idag t ex förutsätter att information som är lämnad i ett steg inte ska behöva upprepas . I många företag saknas ett samlat grepp om kundresan och dess touchpoints – en stor potential till förbättring.

Vill du göra en resa tillsammans?

Positionera dig och våga sticka ut

29 Mar
29 mars, 2018

Aldrig har det varit viktigare att ha en tydlig profil på marknaden och våga gå sin egen väg. När upp till 70% av köpbeslutet fattas före den första kontakten med 1-3 möjliga leverantörer gäller det att vara vass. En i mängden kommer aldrig att få frågan.

Jag kan inte låta bli att skicka med detta korta sköna klipp på en som verkligen vågar vara annorlunda – och vinner (fungerar åtminstone en gång).

Se klippet här!

Optimera budskap och mediaval efter din marknadsposition

22 Mar
22 mars, 2018

En förutsättning för att kunna göra affärer är självklart att potentiella kunder känner till dig och vad du kan erbjuda – och ser värdet av det för sin egen affär.

Den mest kritiska faktorn för att bli övervägd är hur du har positionerat ditt företag, där grunden alltid är den kategori du placerat dig inom och förknippas med. Denna kategori måste stämma med den potentiella kundens behovsidentifikation. Om kunden söker efter en webbyrå så kommer vi som positionerat oss inom kategorin reklambyrå inte att övervägas oavsett om vi har köpt sökorden på Google eller ej. Så fundera noga igenom vad kunder kallar det som ni erbjuder.

Det finns ett antal olika scenarier/marknadspositioner som styr budskap och medieval.

  1. Kunden söker i din kategori och du är en rimligt känd leverantör

    Är du rimligt känd leverantör måste du fundera på hur kunden ser på dig och ditt varumärke. Alla kommer att vilja ha med marknadsledaren i utvärderingen och plockar sedan med några alternativ för att jämföra. Kan du inte ta positionen som marknadsledare måste du spetsa varumärket och differentiera dig från konkurrenterna. Du behöver inte utveckla marknadsbehovet utan kan koncentrera marknadsföringen på att differentiera, dvs beskriva vad som gör er speciella jämfört med konkurrenterna.

  2. Kunden söker i din kategori men du är okänd som leverantör

    Om du inte är en känd leverantör inom kategorin måste du bli det för att kunna komma upp på ”buyer’s list”. Du måste skapa kännedom och intresse för ditt företag och erbjudande hos potentiella kunder, vilket kräver att du bearbetar de företag och målgrupper som inte känner dig idag. Detta tar tid och kräver väsentligt större insatser än alternativ 1.

  3. Kunden söker inte naturligt efter den lösning ni erbjuder

    Om du arbetar på en omogen marknad eller har en ny typ av lösning, behöver du fokusera på idéförsäljning och i ett första steg få potentiella kunder att inse att de behöver den typ av produkt du erbjuder. Detta tar väsentligt längre tid än alternativen ovan och kräver mer resurser. I denna process har du också en möjlighet att skapa en ”buying vision”, dvs tidigt i processen få potentiella kunder att fatta ett antal principiella beslut som kommer att styra deras val längre fram.