Tag Archive for: varumärke

Likes och fans, då?

06 Dec
6 december, 2017

Det tredje inlägget om effektmätning handlar om digitala kanaler. Vill du läsa de tidigare först hittar du dem här: Goda skäl att mäta effekt och Olika typer av effektmått.

I teorin är det ännu enklare att mäta effekt via digitala kanaler. Är målet att skaffa nya kunder – räkna antalet. Är målet att skapa leads – gör likadant. Och räknandet blir ännu lättare om vi pratar om följare eller fans som t.om. summeras direkt på sidan.

Men även om det är lätt, är det viktigt att fundera på värdet av relationer på Facebook eller andra sociala medier. Vi som idag knappt orkar upprätthålla personliga relationer – vill vi verkligen ha en relation med ett varumärke också?

Coca-Cola som exempel har nästan 100 miljoner fans på Facebook. Å andra sidan säljer företaget 500 miljarder burkar dryck per år. Om genomsnittskunden, högt räknat, dricker 100 burkar per år är 2%, av kunderna fans. Av de 100 miljoner personer som säger sig vara fans, interagerar mindre än 0,1% per år. Bra eller dåligt? Kanske är det istället så att vi inte vill vara vänner med företag, utan istället vill att de är vår butler – tysta när vi inte behöver dem men på plats den dag behovet dyker upp.

Men mycket digitala data har självklart stort värde. Du kan i detalj visualisera var din marknadsföring fungerar. Öppnar ingen ditt eDM har det troligen fel budskap, om mottagarna öppnar det men inte konverterar har du troligen fel erbjudande, eller åtminstone presenterar det på fel sätt.

Till slut – vår rekommendation är enkel. Mätning är viktigt och en förutsättning för professionell marknadsföring. Det är inte svårt men kräver fokus och engagemang: sätt mål, mät rätt utfall, försök förstå orsakerna och korrigera till nästa insats.

Intressant? Läs mer i kapitel 12 av ”Business to Business 2.0” – den första läroboken om marknadsföring och reklam i den digitala tidsåldern.

Modell för global kommunikationssamordning

24 Nov
24 november, 2017

 Som centralt ansvarig kan du lägga upp samarbetet med marknadsbolag och agenter på många olika sätt. Det avgörande brukar vara hur proffsiga de är på marknadsföring.

De avancerade behärskar sin marknad, jobbar aktivt och har lång erfarenhet. Den här gruppen klarar sig med en kommunikationsplattform. De skulle lätt kunna göra bra lokala aktiviteter om de får bra bilder och välskrivna texter, men är tillräckligt smarta för att inse att aktiviteter och kampanjer blir billigast om de baseras på centralproducerat material.

Mellangruppen gör så gott de kan, är tacksamma för all hjälp och kan utvecklas rejält om de får bra stöd från huvudkontoret. Räkna med att bolagen i mellangruppen använder allt du producerar; från praktikfall och digitalt kampanjmaterial till pressreleaser och mässbudskap.

De hopplösa fallen, de marknadsbolag som du egentligen borde sparka ut och ersätta med andra. Kanske har de så liten organisation att de inte klarar mer än det allra nödvändigaste. Vill du att något ska hända på dessa marknader finns det bara en väg att gå, nämligen att själv göra jobbet medan du letar ersättare.

Om du har kloka säljbolag runt världen kan du välja mellan två alternativa vägar för multinationell samordning. Respektive ger olika nivå på samordning och frihet.

Konceptsamordning Kampanjsamordning
Moderbolaget utvecklar ett grundkoncept och kampanjidéer för lokal anpassning och produktion tillsammans med en internationell referensgrupp Moderbolaget utvecklar och producerar kompletta marknadsaktiviteter tillsammans med en internationell referensgrupp
Omfattning:
Ad-kit med kommunikationskoncept och –idéer
Malldokument att utveckla vidare
Bildbank
Textplattformar
Omfattning:
Kompletta kommunikationslösningar t.ex. kampanjer, helt färdiga på lokalt språk
Mediaplanering och bokning
Central distribution och uppföljning
Centralt inflytande: Medel Centralt inflytande: Högt
Frihet för marknadsbolaget: Hög Frihet för marknadsbolaget: Medel
Ledtid: Medel Ledtid: Kort
Kostnadsnivå: Medel Kostnadsnivå: Låg

 

Intressant? Läs mer i kapitel 11 av  ”Business to Business 2.0” – den första läroboken om marknadsföring och reklam i den digitala tidsåldern.

 

 

Har du funderat på Marketing Automation?

09 Oct
9 oktober, 2017

Marketing automation är ett av dagens buzzwords. Som alla tekniker har det för och nackdelar men rätt använt kan det ge dig ett övertag i marknadsracet. Vad är då nyttan?

 

Att manuellt anpassa budskapet till varje person tar tid och kräver resurser. Därför uppstår behovet av en skalbar lösning som systematiskt kan bearbeta leads innan de skickas vidare till säljorganisationen. Marketing automation spelar en central roll för att effektivisera denna process.

Med en lösning för marketing automation kan företaget utvärdera och betygsätta var kunder och leads befinner sig i beslutsprocessen. Baserat på målgruppens beteende och interaktion kan företaget automatiskt leverera skräddarsydda budskap som successivt bearbetar och fördjupar relationen med potentiella och befintliga kunder.

Automatiseringen sparar dyrbar tid för både säljorganisationen som marknadsavdelningen. Säljorganisationen behöver lägga mindre av sin tid på att bearbeta kalla leads och marknadsavdelningen kan automatiskt leverera relevanta budskap med betydligt större precision. Med marketing automation kan du skapa ett nav som styr kundens köpprocesser och etablerar ett nära samarbete mellan marknadsavdelning och säljorganisation.

Låter det intressant? Apsis, som är en av våra goda vänner, har skrivit en enkel och översiktlig handbok om nyttan av marketing automation inom B2b. Du laddar ner den här.

Övertyga kunderna med VR

09 Oct
9 oktober, 2017

VR-applikationer är ett område som utvecklas starkt, främst tack vare att de enheter som ska användas idag är lika kraftfulla som en liten dator. Idag växer antalet applikationer snabbt inom Virtual Reality (VR), Mixed Reality (MR) och Augmented Reality (AR).

Var ska man då använda de olika VR-teknikerna? Snart överallt är den enkla sanningen. Idag finns de flesta applikationer på mässor eller i butiker för att skapa en upplevelse runt varumärket.

En enkel, men imponerande, applikation är att ta kunder på besök dit de inte kan eller får komma. Ibland är det viktigt att kunna visa upp t ex sin produktion – och det löser du enkelt genom en VR/360 film. Ett exempel finner du här.

Digital Metal leder utvecklingen inom additiv tillverkning. Många konkurrenter befinner sig fortfarande i prototypstadiet medan Digital Metal har tillverkat över 200.000 komponenter.

En VR/360-presentation visar runt besökaren precis som under ett vanligt fabriksbesök. Smart och imponerande – och relativt enkelt att ta fram.

Så hjärtans gärna, men rosor är passé

14 Feb
14 februari, 2012

Alla som varit i Båstad med oss de senaste åren vet hur mycket vi älskar att jobba. Och hur vi älskar alla våra kunder. Så nu såhär vid slutet av den arbetade delen av Alla hjärtans dag delar vi en artikel i SvD där Micco, vår varumärkesexpert, berättar om hur kärleken kan lysa upp det mest strikta varumärkesarbete.

Och nej, Pyramid är ingen varumärkesbyrå. Vi är och förblir en reklambyrå, med fokus på varumärken. With a license to love.

Ha en underbar kväll med era nära och kära.

Svenska företag har inte en susning om vad deras varumärken är värda

10 Mar
10 mars, 2009

Vet du exakt hur ditt varumärke driver försäljning? Kan du i siffror redovisa vilken specifik typ av associationer till ditt varumärke, eller vilket varumärkeslöfte, som kommer att ge dig högst avkastning i form av ökad lönsamhet?

Om svaret på dessa frågor är ”ja”, är du att gratulera. För de flesta svenska företag är kopplingen mellan varumärkesarbetet och försäljningen nämligen allt utom solklar.

Det har å ena sidan blivit allt mer vedertaget att varumärken kan skapa betydande ekonomiska värden. Å andra sidan menar många att marknadsföringsfunktionen fått allt mindre strategiskt inflytande.

Hur hänger det ihop? Ett möjligt svar är att marknadsförare inte varit tillräckligt bra på att konkret visa hur investeringar i varumärkesbyggandet är kopplat till företagets resultat. Vilket i och för sig inte är så konstigt, eftersom det hittills saknats bra verktyg för att göra just den kopplingen.

Problemet, men också lösningen, handlar till stor del om varumärkesanalys – alltså de marknads-, lojalitets- eller nöjdhetsundersökningar, liksom alla s.k. varumärkestrackings, som företag genomför eller beställer. För att förstå och kartlägga kopplingen mellan varumärke och försäljning bör all form av analys vara stenhårt fokuserad på att, med kirurgisk precision, mäta dels hur varumärket driver köp, dels betalningsviljan bland nuvarande och potentiella kunder.

Tyvärr ägnar sig många istället åt att enbart samla information om hur välkänt varumärket är, om det är omtyckt eller inte samt om kunderna i största allmänhet är nöjda eller missnöjda. Det är trevlig information men den ger knappast marknadsförare ett större strategiskt inflytande.

I värsta fall förlitar man sig på magkänslan och gör ingen analys alls. Amerikanska Marketing Science Institute sammanfattade nyligen problemet ganska väl:

”Marknadsförarna har fokuserat på helt fel saker – sådant som företagsledningarna inte bryr sig om.”

Mät rätt saker: Hur varumärket driver försäljning
Nu kan Pyramid, i samarbete med SubstanceMarketing, erbjuda ett nytt och unikt analysverktyg som hjälper dig att koppla ihop målgruppens uppfattningar om ditt varumärke med faktisk försäljning. Verktyget heter Pyramid B2B Brand Substance Program™ och har utvecklats av varumärkesforskaren Niklas Persson vid Lunds Universitet. Metoden bygger på de senaste rönen från forskningen i Brand Equity, d.v.s. hur företag kan tjäna pengar på varumärkesbyggande. Niklas har under fyra års tid forskat i hur Brand Equity kan skapas och mätas specifikt i B2B-företag. Pyramid B2B Brand Substance Program™ är ett resultat av denna forskning och programmet har redan använts för att analysera två börsnoterade företags varumärken på global nivå.

Grunden för verktyget: Varumärkets värdekedja
Det unika med Pyramid B2B Brand Substance Program™ är alltså att verktyget kopplar varumärkesarbetet till försäljningen. Utgångspunkten är varumärkets värdekedja, en vedertagen modell som sammanfattar hur varumärken skapar lönsamhet och försäljningstillväxt.

Det vi nu kan göra är helt enkelt att knyta samman både målgruppens uppfattning om varumärket (image) samt deras beteende i relation till varumärket (styrka) med vilka ekonomiska effekter det resulterar i (värde).

Pyramid B2B Brand Substance Program™ kan tillämpas på olika nivåer – företag eller produkt, nationellt eller globalt – och indikerar vad varumärkesarbetet skall fokuseras på för att du ska få fler kunder, sälja fler produkter (volympremie) och kunna ta bättre betalt för dem (prispremie). Resultaten visar m.a.o. hur ditt varumärke driver försäljning, men också vilken specifik typ av associationer till ditt varumärke eller vilket varumärkeslöfte som kommer ge dig störst framtida avkastning (kassaflöde, lönsamhet, tillväxt och goodwill).

Att använda Pyramid B2B Brand Substance Program™ är varken dyrare, mer tidskrävande eller praktisk sett krångligare än konventionella undersökningar. Poängen är nämligen inte att mäta oftare eller att ställa fler frågor, utan att fokusera analysen på sådant som räknas: försäljning.

Det är vad vi menar med att mäta rätt saker.

Kontakta oss för en förutsättningslös presentation.

Vet du hur ditt varumärke driver försäljning?

05 Feb
5 februari, 2009

Alla kommunikationsinsatser skall generera resultat. Problemet är dock att det ibland är svårt att sätta mätbara mål, liksom att det ibland är svårt att mäta utfallet.

Huvudskälet är sannolikt att många företag hanterar och mäter kort- och långsiktiga effekter separat. Om de mäter över huvud taget, vill säga.

De kortsiktiga insatserna är relativt enkla att mäta. Kommunikation som förväntas ge effekt på kort sikt handlar nämligen nästan alltid om att öka försäljningen. Därmed är det, åtminstone i teorin, ganska enkelt att utvärdera om aktiviteterna genererat mer i intäkter än de kostat.

De långsiktiga är betydligt svårare. Målet med de långsiktiga insatserna är nämligen nästan alltid att stärka varumärket. Dessa insatser är en sorts försäkring som syftar till att på sikt t.ex. kunna motivera ett högre pris, driva aktiekursen uppåt, skapa mer lojala kunder, göra det svårare för nya konkurrenter att etablera sig inom din produktkategori, osv. Per definition skall alltså även de långsiktiga insatserna vara mätbara och lönsamma. Problemet är dock att definiera vad som menas med ”på sikt”. Och hur lönsamheten ska mätas.

Svårigheten att precisera finansiella mål för långsiktiga insatser kan därmed resultera i att varumärkesarbetet uppfattas som något luddigt, något som inte har den minsta effekt på affären.

Vilket i sin tur leder till att varumärkesarbetet blir svårt att utvärdera och motivera.

Ändå vet alla som arbetar med marknadsföring att det långsiktiga arbetet mycket väl kan ha betydande effekt. Det finns trots allt människor som betalar nästan dubbelt så mycket för en liter Ramlösa än för en liter Athena mineralvatten.

Ett bra sätt att mäta den långsiktiga effekten är att använda brand equity som måttstock. Brand equity knyter nämligen samman målgruppens uppfattning om varumärket med vilka ekonomiska effekter det resulterar i.

Brand equity kan tillämpas på tre nivåer, företags-, produkt- och kundnivå, och rätt använt ger det mycket bra indikationer på exakt vad varumärkesarbetet skall fokuseras på för att du ska få fler kunder, sälja fler produkter och kunna ta bättre betalt för dem.

Men för att den här måttstocken ska vara meningsfull måste du vara säker på att du utvärderar, spårar och mäter på rätt aspekter – alltså de som verkligen driver försäljning av din produkt.

Vet du det? Vet du hur mycket ditt varumärke bidrar till t.ex. ditt kassaflöde eller hur stor del av priset på dina produkter kan relateras till ditt varumärkes styrka? Vet du exakt vilken bild av ditt varumärke du ska skapa för att öka din försäljning?

Det är först när du kan svara ja på dessa frågor som din varumärkesanalys blir långsiktigt säljorienterad.

I samarbete med Substance Marketing och Niklas Persson, forskare vid Lunds Universitet, erbjuder Pyramid en analys av kopplingen mellan ditt varumärke och de finansiella mått som är relevanta för företagsledningen. Analysen, B2B Brand Substance Analysis™, svarar bl.a. på frågorna: Hur driver ditt varumärke kassaflödet? Vilka budskap skall du fokusera på för att t.ex. kunna bibehålla ett prispremium? Och hur ska du mäta det?
Niklas kommer inom kort att skriva ett gästinlägg här på B2B-Bloggen där han närmare presenterar hur du skall veta att du mäter rätt saker och vilka parametrar som är rätta att mäta.

Vad är egentligen ”Brand Personality?”

12 Jan
12 januari, 2009

Att definiera ett varumärkes personlighet eller karaktär upplevs ofta som reklammakar-hokus-pokus. En av orsakerna är naturligtvis att vi som arbetar med varumärkesutveckling inte lyckats förmedla vitsen med en väl definierad varumärkespersonlighet. En annan att resultatet ofta känns flummigt och svårt att tillämpa i praktiken. Men faktum är att en stark varumärkespersonlighet många gånger kan vara den avgörande, särskiljande faktorn för att skapa preferens för ditt varumärke samt långsiktiga och lönsamma kundrelationer. Och det finns också mindre flummiga och betydligt bättre vetenskapligt underbyggda metoder än associationsövningarna som leder till tre generiska adjektiv.

Brand Personality, eller varumärkespersonlighet/-karaktär, syftar på de karaktärsdrag som målgruppen förknippar med ditt varumärke. Det handlar alltså om att förmedla emotionella associationer, inte rationella.

Hela vitsen med Brand Personality är m.a.o. att addera en (differentierande) dimension till ett varumärke som produkten allena inte kan förmedla. Tanken bakom är att just den dimensionen ska bidra till att stärka kundernas emotionella relation till varumärket, vilket i sin tur stärker preferensen och lojaliteten.

För att identifiera och formulera ett företags (eller en produkts) Brand Personality används ofta associationslekar och ordvalsövningar. Resultatet blir ett antal adjektiv — helst tre om konsulten får bestämma — som förväntas sammanfatta och beskriva de mycket komplexa förhållanden som utgör ett företags eller en produkts särskiljande personlighetsdrag. Men vad betyder det egentligen för säljaren i Portugal att ditt företag är en delfin? Eller att det förknippas med BMW snarare än med Skoda, samt att varumärket ska uppfattas som ”Kunnigt, Flexibelt och Dedikerat”? Och förmedlar verkligen dessa associationer och adjektiv samma personlighetsdrag för anställda och kunder i Helsingfors, New York och Beijing?

Vad är nyttan med Brand Personality?
Begreppet Brand Personality myntades ursprungligen av reklambyrån Young & Rubicam (och är i princip samma sak som ”Brand Character”, som är ett registrerat varumärke ägt av Grey Advertising). Om de också är skyldiga till associationslekarna och ordknåpandet har jag ingen aning om. Men jag anser bestämt att företeelserna, med mycket få undantag, är slöseri av både tid och pengar. Kanhända betyder adjektiven och associationerna något mycket bestämt och precist för den byrå och marknadschef som gjort jobbet, men för resten av organisationen har de, baserat på min erfarenhet, mer karaktär av Corporate BS (Bull-Shit). Och byts byrå eller marknadschef ut, brukar just definitionen av företagets Brand Personality vara en av de första varumärkesparametrarna som kommer upp på ”att-göra-om-listan”.

Men missförstå mig inte: Brand Personality är viktigt. Mycket viktigt. En stark varumärkespersonlighet kan många gånger vara den avgörande, särskiljande faktorn för att skapa preferens för ditt varumärke samt långsiktiga och lojala kundrelationer. Orsaken är logisk: Emotionella relationer är starkare än rationella, eftersom emotionella relationer kan skapa lojalitet bortom rationella argument. Det innebär i sin tur att konkurrerande företags rationella argument blir mindre betydelsefulla, men också att dina kunder har större överseende med eventuella misstag och bristfällig produktprestanda samt att du rekommenderas mer entusiastiskt och i större utsträckning.

Det finns ett bättre sätt
Som tur är finns det ett mer jordnära sätt att identifiera och definiera ett varumärkes personlighet (som dessutom är betydligt bättre vetenskapligt underbyggt). Låt oss kalla det ”Brand Archetyping”, eftersom det baseras den schweiziske psykologen och mystikern Carl Jungs arketypteorier från första delen av 1900-talet.

En arketyp är en s.k. urtyp, ett nedärvt sätt att tänka och känna. Arketyper kan alltså beskrivas som karaktärer som alla människor, oavsett härkomst och kultur, har samma associationer till. Alla sagor, myter och legender – från alla tider och världsdelar – innehåller samma arketyper. Arketyperna är därmed en genväg till vårt associationsmönster. Filmindustrin använder arketyperna med framgång, eftersom tydliga arketyper förenklar historieberättandet. Varje arketyp kommer paketerad och klar med både karaktärsdrag och bakgrundshistoria, som är desamma för människor i Los Angeles och i Ängelholm.

Samma spontana och omedvetna associationsmönster kan med fördel användas för att förmedla ett varumärkes personlighet. Den historia varje arketyp representerar, t.ex. ”hjältens”, ”rebellens”, ”magikerns” eller ”härskarens”, kan alltså lånas för att utgöra grunden för den personlighet och den historia du vill koppla till ditt varumärke. Lyckas du, har du skapat något mäktigt – något om tar ditt varumärke långt bortom tre generiska adjektiv. Eller som Scott Bedbury, tidigare marknadschef på bl.a. Nike och Starbucks, har sagt:

”A brand is a metaphorical story that … connects with something very deep – a fundamental human appreciation of mythology … Companies that manifest this sensibility … invoke something very powerful”

Låter det intressant? I ”What is your story?” (finns på Pyramids extranet under Kunskapsbanken) kan du läsa mer om Brand Archetyping och hur du kan tillämpa det på ditt varumärke.

(Pyramid har även utvecklat Pyramid Brand Archetype Indicator™ för analys av företags- och produktvarumärken. Kontakta oss för mer information.)

Mystik är bra för varumärket

23 Dec
23 december, 2008

Helsingborgs Dagblad skriver insiktsfullt om varumärket Henrik Larsson, mannen som dominerat svensk fotboll under så många år. Ett tecken om något på hans storhet är att tillochmed mina brasilianska (=fotbollstokiga) vänner talar om honom med vördnad.

Varför är allt Henke gör så intressant? Jo, han har lyckats skapa en mystisk aura kring sin person. Dessutom är han ett hygglo. Sportjournalister är ett stingsligt släkte som inte gillar när idrottarna svarar undvikande, ironiskt eller inte alls på deras insiktsfulla och väl förberedda frågor: ”Hur känns det?” är en klassiker i genren.

Så mystik är, om man lyckas med det, en riktig varumärkes-booster. I synnerhet eftersom den rådande trenden är att fläka ut så mycket som möjligt och gå till så många ytterligheter man bara kan i så många kanaler det bara går. Det finns, som bekant, även fotbollspelare i den klassen.

Då är det spännande med någon som väcker nyfikenheten.

Men till skillnad från politiska journalister som inte vågar skriva att exempelvis Tomas Bodström är en notorisk kvinnojägare (=sant!) för då hamnar de i kylan och får inga nyheter så drar sig sportjournalisterna inte för att skriva vad de tycker när de surnar till. Henke Larsson lär vara en tråkmåns.

Precis vad jag misstänkte – för hur många mystiska män har jag inte träffat som vid en närmare granskning visat sig vara urtrista och självupptagna? Och Coca-Cola är faktiskt inte mer än kulört sockervatten och Nike gör inte de bästa skorna. Faktiskt.

Läs artikeln här.

Att marknadsföra en plats – Gotland

22 Dec
22 december, 2008

För ungefär ett år sedan inledde Gotlands Kommun ett arbete för att utveckla varumärket Gotland. Initiativet kom från näringslivet på ön och Gotlands Kommun tog ansvaret som huvudman. Kommunen i detta fall känner givetvis ansvaret för att marknadsföra platsen Gotland.

Men kan nån äga varumärket Gotland? Egentligen inte, men allt och alla är en del av det. Upplevelsen av en plats utgörs ju av naturen, människorna, företagen, organisationer, kommun och inte minst besökarna (främst turister i detta fall). Ingen enskild aktör kan därför ensam varken besluta eller styra över varumärket Gotland. Dessutom startar man inte på noll. Många har ju redan en alldeles bestämd uppfattning om platsen.

I samarbete med en varumärkeskonsult drevs arbetet framåt via djupintervjuer, marknadsundersökningar och visionsformulering. Arbetet resulterade i en varumärkesplattform. (ladda ned här)

Varumärket delades upp i tre delar:


Boende-Besökare-Näringsliv
De tre områdena måste samverka och sända liknande budskap för att tillsammans skapa ett attraktivt varumärke.

Arbetet har därefter gått över i en implementerinsgfas och här börjar det bli svårt. Vem har ansvaret? På Gotland har man gjort så att en styrgupp, ledd av näringslivet, har fått uppdraget att sköta implementeringsarbetet. En varumärkeshandbok har tagits fram.(ladda ned här)

Handboken är ganska konkret tycker jag. För vart och ett av de tre huvudområdena har man formulerat mål och delmål. Dessutom har man formulerat ”Riktade budskap” till de olika målgrupperna.

Nåt som jag tycker om är när man i handboken beskriver ”våra profilbärare”. Exempel på en profilbärare är förstås naturen. För Gotlands del lägger man naturligtvis till ö och hav. Sedan har man definierat kulturarvet och världsarvstaden Visby. Man går också vidare och definierar stora evenemang, mat och kultur som profilbärare.

Till sist har man inte kunnat låta bli att ta fram en logotyp för varumärket Gotland. Synd, tycker jag eftersom det redan finns ett heraldiskt vapen som man borde utnyttjat i stället. Kanhända kändes det inte så modernt 😉

Gotlands logotyp

  • Blå – hav, luft samt blåeld och cikoria, de blommor som lyser upp våra vägrenar. Blått står också för stabilitet.
  • Röd – varm vallmoröd. Liv, kraft och föränderlighet
  • Grå – kalkstenen. Den allestädes närvarande.
  • Gul – sol och värme. Harmoniserar med de övriga färgerna.

Jämfört med det traditionella vapnet:

Gotlands traditionella vapen

Eller Gotlands kommuns officiella vapen:

Gotlands officiella vapen