Tag Archive for: varumärke

Lärdom nummer tre om hur du skapar ett starkt varumärke

18 Sep
18 september, 2018

Grunden för dessa lärdomar är den forskning som genomförts av Johan Anselmsson och Niklas Bondesson. De har bl.a. publicerat en metastudie över vilka varumärkesassociationer som driver försäljning inom business-to-business (b2b) och business-to-consumer (b2c).

Om du inte läst, kan läsa dem här:

blog.pyramid.se/2014/10/darfor-koper-kunder-inom-b2b/
blog.pyramid.se/2015/01/darfor-koper-kunder-inom-b2c/

Lärdom ett för att skapa ett starkt varumärke var att det måste byggas på både hårda och mjuka parametrar. Du kan läsa det här. Lärdom två var att bättre utnyttja den sociala roll som varumärket har.

Den sista lärdomen är minst lika viktig.

Det är ofta olika saker som får kunderna att vilja köpa respektive betala mer

Ända sedan det började talas om varumärken för snart trettio år sedan har det vedertagna tecknet på ett starkt varumärke varit att det kan ta ut ett högre pris än konkurrenterna. Ändå lämnas ofta just prisfrågan utanför den strategiska analysen och beslutsfattandet kring varumärket. Istället är det vanligt med tongångar som ”höjer vi priset tappar vi kunder” eller ”vi kan inte höja priset eftersom det i slutändan ändå är handeln eller leverantörerna som bestämmer såväl slutpriset som vår prispremie”.

I vissa fall är det naturligtvis sant. Men därmed inte sagt att det skulle vara mindre viktigt att förstå exakt vad det är kunderna är beredda att betala mer för. Ytterst få branscher är nämligen så prislåsta att kunderna kategoriskt vägrar att acceptera ett prispremium. Konsten är alltså att ladda ditt varumärke med exakt de rätta associationerna. Och det gäller förresten oavsett om du kan eller har för avsikt att ta ut ett högre pris eller inte. För om du kan få kunderna att vilja betala mer men inte höjer priset, har du laddat ditt varumärke mer vad som upplevs som mer värde för pengarna.

En mycket viktig varumärkesaspekt som Niklas och Johan har bevisat med sina varumärkesanalyser är att det ofta är olika associationer som får kunderna att välja ett varumärke (volympremie) och att betala mer för ett varumärke (prispremie). Det som i generella termer driver prispremie är vilken roll varumärket har socialt. Analyserna visar nämligen att kunderna är beredda att betala mer för varumärken som förknippas med ”status” (fastigheter och områden/platser), upplevs som ”coola” (mobiltelefoner), ”sofistikerade” (resor), ”inspirerande” och ”roliga” (livsmedel), ”kreativa” och ”spännande” (stålleverantörer), samt för att varumärket gör bra reklam. Det som i generella termer får människor att vilja köpa (volympremie) är funktionsnära associationer som ofta har med pålitlighet och riskreducering att göra. Till exempel lockas kunderna att köpa varumärken som uppfattas vara ”prisvärda” (mobiltelefoner), ”genuina” (livsmedel) och ”man-vet-vad-man-får” (resor). Att uppfattas som för unik hämmar faktiskt i många fall varumärkets volympremie, vilket är intressant att fundera över med hänsyn till hur ofta unicitet betonas som den avgörande faktorn för framgångsrik positionering och differentiering.
Att det är olika varumärkesassociationer som driver pris- och volympremie kan m.a.o. vara bra att ha i åtanke beroende på om din främsta utmaning är att vinna eller försvara marknadsandelar (volympremie) eller att motivera varför dina varor och/eller tjänster kostar mer än konkurrenternas (prispremie).

Beroende på ditt företags affärs-, varumärkes- och marknadsföringsstrategi handlar det alltså om att lyfta fram olika saker. Eller i den bästa av alla världar: Hitta en trovärdig, möjlig och hållbar association som både driver vilja att köpa och motiverar ett högre pris.

Lärdom nummer två om hur du skapar ett starkt varumärke

04 Sep
4 september, 2018

Grunden för dessa lärdomar är den forskning som genomförts av Johan Anselmsson och Niklas Bondesson. De har bl a publicerat en metastudie över vilka varumärkesassociationer som driver försäljning inom business-to-business (b2b) och business-to-consumer (b2c). Om du inte läst, kan läsa dem här:

blog.pyramid.se/2014/10/darfor-koper-kunder-inom-b2b/
blog.pyramid.se/2015/01/darfor-koper-kunder-inom-b2c/

Lärdom ett för att skapa ett starkt varumärke var att det måste byggas på både hårda och mjuka parametrar. Du kan läsa det här.

En minst lika viktig faktor är den andra faktorn.

Varumärkets sociala roll är underskattad

En särskilt bortglömd mjuk byggsten är den sociala aspekten av varumärket. Förenklat kan ett varumärkes sociala roll ta sig uttryck på två olika sätt.

För det första handlar det om hur vi köper, använder eller vill förknippas med ett varumärke för att signalera en viss identitet eller status gentemot oss själva eller vår omgivning. Vanligtvis förknippas ”status” endast med lyx- och livsstilsvarumärken, men Johans och Niklas studier visar att social status har betydande intäktsdrivande inverkan i de allra flesta branscher.

Ta dagligvaruhandeln som ett exempel. Där finns ett antal kedjor som uppfattas som i princip likadana på de flesta punkter. Det enda som skiljer dem åt, och som i slutändan förklarar varför en viss kedja inte når upp till den marknadsandel som den borde ha (baserat på övriga variabler), är den upplevda sociala statusen. Eller, rättare sagt, avsaknaden av social status. Dagligvarukedjan upplevs nämligen som lite skämmig att handla hos.

Poängen är alltså att status inte alltid har betydelse i enbart positiv bemärkelse. Avsaknaden av status kan vara ett allvarligt försäljningshinder – en slags ”skäms-faktor”. De varumärken som fått en skäms-stämpel kommer att ha mycket svårt att locka till sig nya kunder, oavsett vilka förändringar i det fysiska erbjudandet de än gör.

Också i b2b-sammanhang spelar status en avgörande roll för kundernas val. Till exempel visar den meta-studie som Niklas och Johan genomfört att ”prestige och status” är en av de tre mest intäktsdrivande, generella associationerna inom b2b – betydligt mer intäktsdrivande än t.ex. produktkvalitet och sortimentsbredd. Ett annat exempel, hämtat från en klassisk industribransch, visar att det är mer avgörande för kundernas inköpare att kunna förknippas med en viss prestigefull leverantör än t.ex. vilken produktkvalitet och expertis leverantörerna upplevdes ha. Tänk på hur många VD som stolt berättat att de tagit fram strategin tillsammans med McKinsey…

För det andra handlar varumärkets sociala roll om att skapa gemenskap. Apple, Jeep och Harley-Davidson är tre typiska exempel på varumärken runt vilka det uppstått en tydlig s.k. ”brand community”. Medlemmarna i en sådan gemenskap kan träffas och umgås i verkligheten eller på nätet, men gemenskapen kan lika väl vara av mer psykologisk karaktär. Ett exempel är SAS framgångsrika koncept ”We are travellers” som får oss guldkunder att känna oss ännu lite viktigare.

Den psykologiska känslan av gemenskap är minst lika viktig inom b2b, där den på taktisk nivå kan skapas med alltifrån golftävlingar och andra events till seminarier och formella kundutbildningar. Till exempel har Caterpillar varit duktigt på att bygga en ”brand community” som både de anställda och kunderna vill vara en del av. Och enligt Niklas och Johans analyser drivs försäljningen i bl.a. förpacknings- och kontorsmöbelbranscherna i betydligt högre grad av den psykologiska gemenskapskänslan än av t.ex. upplevd leveransduglighet och faktiska garantier.

Tyvärr underskattar som sagt många företagsledare, entreprenörer, marknadsförare och säljare varumärkets sociala roll. Endast 3 av 10 företag mäter och utvärderar systematiskt vilken social roll deras varumärke spelar för kunderna. Med svenska företag är det ännu värre ställt: endast 1 av 10.

Det gör varumärkets sociala roll till en outnyttjad intäktsdrivande möjlighet.

Tre lärdomar om hur du skapar ett starkt varumärke

21 Aug
21 augusti, 2018

Tidigare har vi avslöjat topplistan över de varumärkesassociationer som driver försäljning inom business-to-business (b2b) och business-to-consumer (b2c). Du kan läsa dem här:

blog.pyramid.se/2014/10/darfor-koper-kunder-inom-b2b/
blog.pyramid.se/2015/01/darfor-koper-kunder-inom-b2c/

I detta och kommande två inlägg resonerar jag kring tre mer allmänna lärdomar om vad som krävs för att bygga ett starkt varumärke, oavsett om du verkar inom b2b och b2c. Alltså ett varumärke som driver försäljning eller motiverar ett högre pris.

Efter snart 20 års forskning och ett stort antal analysprojekt – i en mängd olika branscher och marknader – har Johan Anselmsson och Niklas Bondesson skaffat sig unika och värdefulla insikter i vilka varumärkesassociationer som de facto driver försäljning. Det vill säga vilken sorts tankar och känslor om ett varumärke som inte bara gör det gillat, utan gillat för rätt saker.

Deras lärdomar kan kokas ner till tre huvudpunkter. Här kommer den första.

Ett starkt varumärke byggs av både hårda och mjuka byggstenar

Varumärkesassociationer kan, grovt förenklat, delas in i hårda och mjuka byggstenar. De hårda handlar om sådant som möter köparens funktionella behov, och har därför ofta med själva varan eller tjänsten att göra. Konkreta exempel är hållbarhetstiden på bröd, bränsleförbrukningen på en bil, kontrasten på en teve, den formella kompetensen hos en advokatbyrå eller bredden i en byggfackhandels produktsortiment. De mjuka byggstenarna handlar mindre om hur varan eller tjänsten presterar och mer om hur varumärket, eller företaget bakom, uppfattas. Till exempel om det förväntas vara prestigefullt, roligt, omtänksamt eller inspirerande.

I alla studier som Niklas och Johan genomfört har det visat sig att de mjuka byggstenarna har minsta lika stor och oftast större betydelse än de hårda. Det kan kanske tyckas konstigt att ett företags kärnkompetens eller en produkts kvalitet spelar mindre roll än, låt säga, att köparen upplever en gemenskapskänsla med varumärket. Men betänk att de flesta produkter på de flesta marknader allt oftare saknar för köparen relevant, rationell särprägel. Inte minst i mogna branscher har de största konkurrenterna mer eller mindre liknande erbjudanden vad gäller de viktigaste grundfunktionerna, varför den sortens egenskaper generellt betraktas som hygienfaktorer. Då är faktiskt ”good enough” tillräckligt bra.

Men även i branscher där det förekommer faktiska skillnader mellan produkterna visar det sig att skillnaderna många gånger kan vara svåra att uppfatta och uppskatta. Det beror kanhända på att köparna tenderar att, trots skillnaderna, fortsätta att välja leverantör eller varumärke på samma sätt och grunder som de alltid har gjort. Om de faktiska skillnaderna inte görs meningsfulla för kunden, är skillnaderna kort och gott meningslösa.
Kan du t.ex. avgöra den relevanta skillnaden i teknologi mellan en tvättmaskin från Electrolux och en tvättmaskin från Cylinda? Vad är förresten relevant att jämföra när du skall välja tvättmaskin?

Istället är det i regel köparens samlade tankar om och känslor för varumärket som blir det avgörande beslutsunderlaget. Dessa ytterst subjektiva förväntningar kan ha sin grund i allt från egna erfarenheter av företaget eller produkten, andras rekommendationer, företagets eller varumärkets allmänna rykte eller dess reklam.

Några exempel på mjuka byggstenar som i Johans och Niklas analyser visat sig vara viktiga vid valet av varumärke är ”energi” samt ”nytänkande och framåtanda” (resor), ”varmt och omtänksamt” samt ”gemenskapskänsla” (livsmedel), ”roliga att arbeta med” (verkstadsindustri).

Skälet till varför de mjuka byggstenarna så ofta är de starkaste säljdrivande faktorerna beror dock inte enbart på allmänt bristande funktionalitets- och kvalitetsdifferentiering. Ett annat och mycket mer djupgående skäl är att vi människor alltid fattar beslut med våra känslor, även när vi tror oss vara rationella (sanningen är att vi i efterhand rationaliserar våra redan emotionellt grundade val). Kort sagt, vi väljer med hjärtat men motiverar med hjärnan.

Även om våra beslut styrs av våra känslor är de rationella argumenten viktiga – de behövs för att köparen skall kunna rationalisera sitt beslut i efterhand. Men tyvärr kommunicerar många företag enbart hårda byggstenar, de mjuka hamnar i skymundan. När Niklas och Johan undersökt vad företag anser är de viktigaste argumenten för att skapa ett starkt varumärke (inom b2b och b2c) svarar 1 av 3 ”produktkvalitet” men bara 1 av 20 anger någon form av känslomässig aspekt. Det samma gäller mätning: Hela 64% av företagen mäter uppfattad kvalitet, endast 22% uppger att de mäter någon form av varumärkespersonlighet.
För att bygga ett starkt varumärke måste alltså både hårda och mjuka associationer komma i spel. Det är först då ditt varumärke har de bästa förutsättningarna för att bli mer värdefullt än konkurrenternas, d.v.s. generera större intäkter och högre vinster.

Kan jag bygga mitt varumärke genom sociala medier?

14 Mar
14 mars, 2018

Det enkla svaret är nej, även om det finns undantag som bekräftar regeln. Precis som att det är svårt att bygga ett hus med bara en hammare behöver du använda en mix av verktyg och kanaler – olika typer av kommunikation via både digitala och traditionella kanaler.

Figuren visar uppdelningen mellan olika områden och kanaler – där content utgör en naturlig centerpunkt.

Om du vill öka din marknadsandel och bli en av de stora aktörerna, så visar modern forskning av Les Binet och Peter Fields att det i princip är omöjligt att uppnå utan att använda köpta media. Egna kanaler och sociala medier kan inte göra jobbet, men fungerar bra som förstärkning till köpta medier.

Vill du vinna marknadsandelar gäller fortfarande den klassiska formeln att din ”share of voice” måste vara större än din ”share of market”. Och för att uppnå detta måste du använda köpta kanaler.

Les Binets och Peter Fields numera klassiska formel för marknadsutveckling är:

Growth rate = (Share of Voice – Market share) / 10

Här kan du se en summering av Les och Peters studier:

https://www.youtube.com/watch?v=OknozmEQdy8

Bluetooth fyller 20 år. Framgången föddes i Helsingborg

25 Jan
25 januari, 2018


I år fyller Bluetooth 20 år. Under dessa år har teknologin utvecklats till en av världens ledande standarder med 30.000 medlemsföretag och uppåt 100 miljarder sålda enheter.

Och tro det eller ej, Bluetooths kommersiella saga startade faktiskt i Helsingborg när Pyramid 1998 fick uppdraget av Ericsson att utveckla namn, identitet, varumärkesplattform och lanseringskampanjer.

Några av grundstenarna för framgången:

  • Rätt kategorisering: Tidigt i processen beslutade vi att Bluetooth inte skulle framställas som en detaljspecificerad teknologi utan som ett koncept för hur elektroniska prylar kan kommunicera trådlöst. Detta har bl a inneburit att Bluetooth idag omfattar helt andra teknologier än den ursprungliga.
  • Namn som sticker ut: Ericssons tekniknamn för Bluetooth var MC LINK, vilket inte kommunicerade de egenskaper som långsiktigt önskades. Under ett intensivt skede före lanseringen utvecklades en rad namnförslag innan teknologin till slut lanserades som Bluetooth. Bluetooth blev ett av de första tekniknamnen som var ”out-of-the-box”, och det udda namnet har haft en stor inverkan på teknikens framgång. Vi berättar gärna sagan bakom namnet, där en nyckelpersons vikingaintresse spelat avgörande roll…
  • Spännande kommunikation: Grunden i all kommunikation var att Bluetooth inte skulle framställas som en detaljspecificerad teknologi utan som ett koncept för hur elektroniska prylar kan kommunicera trådlöst. Detta var en av de konceptuella delarna av lanseringen

Vill du veta mer? Besök gärna Bluetooths hemsida!

 

Likes och fans, då?

06 Dec
6 december, 2017

Det tredje inlägget om effektmätning handlar om digitala kanaler. Vill du läsa de tidigare först hittar du dem här: Goda skäl att mäta effekt och Olika typer av effektmått.

I teorin är det ännu enklare att mäta effekt via digitala kanaler. Är målet att skaffa nya kunder – räkna antalet. Är målet att skapa leads – gör likadant. Och räknandet blir ännu lättare om vi pratar om följare eller fans som t.om. summeras direkt på sidan.

Men även om det är lätt, är det viktigt att fundera på värdet av relationer på Facebook eller andra sociala medier. Vi som idag knappt orkar upprätthålla personliga relationer – vill vi verkligen ha en relation med ett varumärke också?

Coca-Cola som exempel har nästan 100 miljoner fans på Facebook. Å andra sidan säljer företaget 500 miljarder burkar dryck per år. Om genomsnittskunden, högt räknat, dricker 100 burkar per år är 2%, av kunderna fans. Av de 100 miljoner personer som säger sig vara fans, interagerar mindre än 0,1% per år. Bra eller dåligt? Kanske är det istället så att vi inte vill vara vänner med företag, utan istället vill att de är vår butler – tysta när vi inte behöver dem men på plats den dag behovet dyker upp.

Men mycket digitala data har självklart stort värde. Du kan i detalj visualisera var din marknadsföring fungerar. Öppnar ingen ditt eDM har det troligen fel budskap, om mottagarna öppnar det men inte konverterar har du troligen fel erbjudande, eller åtminstone presenterar det på fel sätt.

Till slut – vår rekommendation är enkel. Mätning är viktigt och en förutsättning för professionell marknadsföring. Det är inte svårt men kräver fokus och engagemang: sätt mål, mät rätt utfall, försök förstå orsakerna och korrigera till nästa insats.

Intressant? Läs mer i kapitel 12 av ”Business to Business 2.0” – den första läroboken om marknadsföring och reklam i den digitala tidsåldern.

Modell för global kommunikationssamordning

24 Nov
24 november, 2017

 Som centralt ansvarig kan du lägga upp samarbetet med marknadsbolag och agenter på många olika sätt. Det avgörande brukar vara hur proffsiga de är på marknadsföring.

De avancerade behärskar sin marknad, jobbar aktivt och har lång erfarenhet. Den här gruppen klarar sig med en kommunikationsplattform. De skulle lätt kunna göra bra lokala aktiviteter om de får bra bilder och välskrivna texter, men är tillräckligt smarta för att inse att aktiviteter och kampanjer blir billigast om de baseras på centralproducerat material.

Mellangruppen gör så gott de kan, är tacksamma för all hjälp och kan utvecklas rejält om de får bra stöd från huvudkontoret. Räkna med att bolagen i mellangruppen använder allt du producerar; från praktikfall och digitalt kampanjmaterial till pressreleaser och mässbudskap.

De hopplösa fallen, de marknadsbolag som du egentligen borde sparka ut och ersätta med andra. Kanske har de så liten organisation att de inte klarar mer än det allra nödvändigaste. Vill du att något ska hända på dessa marknader finns det bara en väg att gå, nämligen att själv göra jobbet medan du letar ersättare.

Om du har kloka säljbolag runt världen kan du välja mellan två alternativa vägar för multinationell samordning. Respektive ger olika nivå på samordning och frihet.

Konceptsamordning Kampanjsamordning
Moderbolaget utvecklar ett grundkoncept och kampanjidéer för lokal anpassning och produktion tillsammans med en internationell referensgrupp Moderbolaget utvecklar och producerar kompletta marknadsaktiviteter tillsammans med en internationell referensgrupp
Omfattning:
Ad-kit med kommunikationskoncept och –idéer
Malldokument att utveckla vidare
Bildbank
Textplattformar
Omfattning:
Kompletta kommunikationslösningar t.ex. kampanjer, helt färdiga på lokalt språk
Mediaplanering och bokning
Central distribution och uppföljning
Centralt inflytande: Medel Centralt inflytande: Högt
Frihet för marknadsbolaget: Hög Frihet för marknadsbolaget: Medel
Ledtid: Medel Ledtid: Kort
Kostnadsnivå: Medel Kostnadsnivå: Låg

 

Intressant? Läs mer i kapitel 11 av  ”Business to Business 2.0” – den första läroboken om marknadsföring och reklam i den digitala tidsåldern.

 

 

Har du funderat på Marketing Automation?

09 Oct
9 oktober, 2017

Marketing automation är ett av dagens buzzwords. Som alla tekniker har det för och nackdelar men rätt använt kan det ge dig ett övertag i marknadsracet. Vad är då nyttan?

 

Att manuellt anpassa budskapet till varje person tar tid och kräver resurser. Därför uppstår behovet av en skalbar lösning som systematiskt kan bearbeta leads innan de skickas vidare till säljorganisationen. Marketing automation spelar en central roll för att effektivisera denna process.

Med en lösning för marketing automation kan företaget utvärdera och betygsätta var kunder och leads befinner sig i beslutsprocessen. Baserat på målgruppens beteende och interaktion kan företaget automatiskt leverera skräddarsydda budskap som successivt bearbetar och fördjupar relationen med potentiella och befintliga kunder.

Automatiseringen sparar dyrbar tid för både säljorganisationen som marknadsavdelningen. Säljorganisationen behöver lägga mindre av sin tid på att bearbeta kalla leads och marknadsavdelningen kan automatiskt leverera relevanta budskap med betydligt större precision. Med marketing automation kan du skapa ett nav som styr kundens köpprocesser och etablerar ett nära samarbete mellan marknadsavdelning och säljorganisation.

Låter det intressant? Apsis, som är en av våra goda vänner, har skrivit en enkel och översiktlig handbok om nyttan av marketing automation inom B2b. Du laddar ner den här.

Övertyga kunderna med VR

09 Oct
9 oktober, 2017

VR-applikationer är ett område som utvecklas starkt, främst tack vare att de enheter som ska användas idag är lika kraftfulla som en liten dator. Idag växer antalet applikationer snabbt inom Virtual Reality (VR), Mixed Reality (MR) och Augmented Reality (AR).

Var ska man då använda de olika VR-teknikerna? Snart överallt är den enkla sanningen. Idag finns de flesta applikationer på mässor eller i butiker för att skapa en upplevelse runt varumärket.

En enkel, men imponerande, applikation är att ta kunder på besök dit de inte kan eller får komma. Ibland är det viktigt att kunna visa upp t ex sin produktion – och det löser du enkelt genom en VR/360 film. Ett exempel finner du här.

Digital Metal leder utvecklingen inom additiv tillverkning. Många konkurrenter befinner sig fortfarande i prototypstadiet medan Digital Metal har tillverkat över 200.000 komponenter.

En VR/360-presentation visar runt besökaren precis som under ett vanligt fabriksbesök. Smart och imponerande – och relativt enkelt att ta fram.

Så hjärtans gärna, men rosor är passé

14 Feb
14 februari, 2012

Alla som varit i Båstad med oss de senaste åren vet hur mycket vi älskar att jobba. Och hur vi älskar alla våra kunder. Så nu såhär vid slutet av den arbetade delen av Alla hjärtans dag delar vi en artikel i SvD där Micco, vår varumärkesexpert, berättar om hur kärleken kan lysa upp det mest strikta varumärkesarbete.

Och nej, Pyramid är ingen varumärkesbyrå. Vi är och förblir en reklambyrå, med fokus på varumärken. With a license to love.

Ha en underbar kväll med era nära och kära.