Kort och gott: Vill du vinna är det NU du ska rycka!

Receptet för att komma ur lågkonjunkturen som en vinnare är okomplicerat:

1. Börja med kunder som har stor potential
   Utveckla relationen till de företag och industrier som har den största tillväxtpotentialen. Våga välja bort företag i branscher som kommer att lida av lågkonjunkturen även efter vändningen. Vändningen är ett ypperligt tillfälle för dig att visa storkunderna vilken leverantör eller partner de borde satsa på framöver. De flesta är nämligen beredda att ompröva sina befintliga affärsrelationer.
2. Värdera kundernas förtroende för ditt varumärke
   Lågkonjunkturen har gått hårt åt många varumärken, inte minst inom bank- och finanssektorn. Tyvärr har misstron smittat av sig på många andra branscher. Börja med att övertyga dig om att dina nyckelkunder fortfarande litar på dig, men se också till att utnyttja eventuell misstro till dina konkurrenter.
3. Stärk varumärket genom att sälja dina produkter (inte tvärt om)
   Bra produktreklam är bra varumärkesreklam. Det är dessutom alltid lättare att få företag att tycka om dig som leverantör efter att de provat ditt erbjudande, än tvärt om. Se alltså till att kommunicera de starkaste skälen till varför nya kunder ska välja dina produkter framför konkurrenternas. Men gör det utan att äventyra varumärkets position!

Coca Cola toppar listan för åttonde året i rad med ett värde på 68,7 miljarder dollar. IBM har tagit över Microsofts andraplacering och Google har klättrat ytterligare några steg upp till plats tio. Vi svenskar kan vara stolta över H&M som placerar sig på 21:a plats på listan och Ikea på plats 28, båda med högre värde i år än föregående år.

Spåren av långkonjunkturen syns även här. 2009 är den totala summan av de hundra högst värderade varumärkena lägre än förra året. Minskningen blev minus 4,6 %. Värst är det för bankerna. Amerikanska Merrill Lynch, Morgan Stanley och Citibank har åkt ut från listan. Motorindustrin har också farit illa. General Motors och Chrysler är inte längre med på listan och Harley Davidsons varumärke har tappat 43 % i värde.

Intressant att notera är att Nokia ligger på femte plats bland världens mest kända varumärken medan Ericsson inte alls finns med.  Det är sannolikt ett resultat av att Nokia är överlägset störst på mobiltelefoner – vilket i sin tur är en konsekvens av en genomtänkt produkt- och varumärkesstrategi.

Den kompletta listan på världens 100 högst värderade varumärken ser du här.

Men för inte särskilt länge sedan var det tabu att ens tänka tanken på varumärken som verb. De skulle behandlas som adjektiv. Punkt slut. Varumärkesexperter och -jurister var (och är i de flesta fall fortfarande) nämligen rädda för s.k. varumärkesdegeneration – alltså att varumärket skall förlora sitt individuella värde och juridiska skydd.
Frågan är alltså: Är det en tillgång eller ett problem för ett varumärke om det verbifieras?
Innan din utvilade hjärna hinner blockeras av alltför mycket arbete, läs mer och delta i en spännande diskussion…

Eller kolla här hur man googlar på bing!

Den här ordleken har sitt ursprung i effekterna av många företags fusioner eller förvärv. Någon, eller alla, dör på slutet.

Det som ofta händer är nämligen att respektive bolags första kärlek glöms bort: Kunden. Det nya, sammanslagna företaget blir på kort sikt både finansiellt starkare och större räknat i marknadsandelar, men på lång sikt försvagas konkurrenskraften eftersom kundernas förväntningar inte uppfylls och farhågor elimineras.

Trots allt: Utöver de arvoden och gratifikationer som tillfaller styrelserna, ledningsgrupperna, finansrådgivarna och affärsjuristerna, är motivet bakom en fusion eller ett förvärv att addera värde för aktieägarna. Huruvida sammanslagningen adderar värde för kunderna är mer tveksamt. Alla stordriftsfördelar som ekonomer och ingenjörer dreglar över är nämligen ytterst sällan lika sexiga för kunder. Tvärt om. Och inte nog med att kundernas förväntningar och farhågor brukar glömmas bort, dessutom ignoreras oftast det faktum att kunderna helt plötsligt får ett alternativ färre att välja mellan (om de bolag som slås samman verkar inom samma bransch).

Kundens åsikter och känslor ges kort sagt inte nämnvärd uppmärksamhet. Åtminstone inte förrän varumärksröran resulterat i någon form av kris som hotar varumärkespreferens, marknadsandelar, kassaflöde och vinstmarginal.

Därför är det marknadsförarens förbenade skyldighet att vid fusioner och förvärv föra kundernas talan. Och det arbetet börjar med att förstå de inblandade varumärkenas styrkor och svagheter, och sedan att staka ut en strategi och plan på hur de bäst skall användas (eller inte användas).

Vad tycker och tänker till exempel kunderna om det faktum att de två företagen tidigare var bistra konkurrenter? Hur reagerar kunderna om det ena företaget står för en nischnytta, medan det andra strävar efter bredd och volym? Finns det en naturlig koppling mellan företagens varumärken? Kommer köparna att fokusera på bolagens styrkor eller svagheter? Finns det en risk för att det svagare varumärket (alltså det vars varumärkesimage i mindre utsträckning motiverar volym- eller prispremium) kväver det starkare?

Dessa frågor, och många fler, måste ställas och besvaras för att de inblandade företagen skall få maximal effekt av sammanslagningen. Kunders lojalitet är trots allt en nyckfull och emotionellt betingad historia, och de rationella stordriftsargumenten räcker ytterst sällan för att övertyga om sammanslagningens förträfflighet.

Följande fem frågeställningar anser jag är de viktigaste för varumärkesarbetet vid fusioner och förvärv (du får gärna kommentera eller komplettera):

1. Hur skall de inblandade varumärkena förenas på bästa sätt?
   När varumärken skall fusioneras finns en rad olika handlingsalternativ, från att fokusera allt på ett enda (företags)varumärke till att skapa en portfölj av starka (produkt)varumärken. Vilket alternativ är bäst på kort sikt? Vilket alternativ är bäst om fem år? Och hur når vi dit?
2. Vad tycker, tänker och känner kunderna?
   För att kunna fatta de rätta besluten måste du veta vad kunderna tycker, tänker och känner om de olika varumärkena. Dessa varumärkesassociationer skall giftas samman med affärsmålen, och utgöra ledstjärnan i det nya bolagets varumärkesarbete. Starta en dialog med kunderna. Låt dem tycka, tänka och känna inför öppen ridå. Det är oändligt mycket bättre att diskutera  eventuella negativa känslor och åsikter tidigt i processen, än att behöva ta hand om dem när de utvecklats till cementerat missnöje.
3. Hur påverkar sammanslagningen det nya bolagets positionering?
   Varje fusion eller förvärv målar om konkurrenslandskapet. Därför måste du vara på det klara med hur det nya företagets positionering påverkas av de gamla företagens positioner. En noggrann analys av den här frågeställningen kan många gånger leda till en helt ny och mer konkurrenskraftig differentieringsmöjlighet. Våga tänka annorlunda.
4. Hur kan företagens historier och historik utnyttjas på bästa sätt?
   Starka företag består av starka historier och spännande historik. Det är i dessa historier som kunderna finner mening och samhörighet, och som i slutändan kanske är det viktigaste skälet till varför dina kunder valt att göra affärer med dig. Efter sammanslagningen måste du skriva ett nytt kapitel – ett kapitel som lika trollbindande som trovärdigt binder samman respektive företags historik med det nya företagets framtidsvisioner.
5. Vad tycker, tänker och känner de anställda?
   I de allra flesta företag är personalen den enskilt viktigaste varumärkesbäraren. Hur ställer sig organisationerna till sammanslagningen? Hur motiverade och engagerade är de i den nya konstellationen? Hur entusiastiskt berättar de ditt nya kapitel? För att sammanslagningen skall bli framgångsrik måste de anställda behandlas med den respekt de förtjänar. Fråga dem. Involvera dem. Diskutera med dem. Det är trots allt de som håller i dina kundrelationer före, under och efter köp.

Alla kundrelationer bygger till syvende och sist på uppfattningar, eller image om du så vill. Och dessa uppfattningar baseras på känslor mer än på kunskap. Därför är kundernas känslor om sammanslagningen det viktigaste att verkligen förstå, respektera och arbeta vidare med. Vinner du deras hjärtan, vinner du också deras hjärnor.

Kort sagt, att inte betrakta varumärkesaspekten med samma seriositet som t.ex. den industriella eller finansiella, är att riskera en värdeminskning som blir mycket, mycket svår att återställa.

Inlägget publicerades ursprungligen här.