Skip to main content

Rätt utnyttjat kan sponsring vara ett starkt marknadsföringsvapen. Uppemot hälften av alla företag använder sponsring i någon form. 10% av den svenska reklamkakan går till sponsring – det mesta till sport i någon form.

Blanda inte ihop sponsring i marknadsföringssyfte med välgörenhet, d.v.s. när ditt företag stödjer en idrottsman eller en klubbs verk­samhet med pengar eller produkter. Visst, gränsen är flytande, men även om företaget för skattelagstiftningens skull får några annonser i programbladet eller en banderoll vid planen, så handlar det ändå om ren välgörenhet.

För att sponsring ska löna sig, måste du arbeta professionellt. Helst ska kopplingen mellan sponsorn och det sponsrade vara naturlig, t.ex. bildäck – motorsport.

Du ska ställa samma lönsamhetskrav på sponsring som på andra marknadsföringsaktiviteter. Har den klubb, idrottsman eller agent som presenterar erbjudandet svårt att ange vilka målgrupper du når och hur många individer det handlar om, bör du vara försiktig. Sponsring på hög nivå handlar nämligen om stora pengar och det kan vara vettigt att fundera igenom vad pengarna skulle kunna uträtta om de i stället användes till traditionell marknadsföring.

Det finns sju grupper för vilka sponsring är särskilt lämpligt:

  1. Företag/produkter som har anknytning till det sponsrade (se ovan)
  2. Företag/produkter som liknar konkurrenterna (banker, försäkringar)
  3. Livsstilsprodukter/-företag
  4. Företag/produkter som vill skapa nyhetsvärde
  5. Företag som vill förändra sin profil
  6. Företag vars reklamverksamhet begränsats i lag (bryggerier etc)
  7. Företag som vill samla personalen kring en gemensam målsättning

Intressant? Läs mer i kapitel 8 av ”Business to Business 2.0” – den första läroboken om marknadsföring och reklam i den digitala tidsåldern.