Archive for category: Kommunikation/Reklam

Ett starkt europeiskt nätverk av byråer

28 Nov
28 november, 2016

 

Pyramid är en del av IMAGE – ett internationellt nätverk av fristående reklambyråer i Europa och runt världen. Vårt nätverk är en viktig kunskapskälla och ett bollplank när vi hjälper dig att bygga varumärken internationellt och när vi ska genomföra kampanjer på lokalt plan.

IMAGE möts två gånger per år. Första helgen i november träffades VD och kreatörer för en två dagars arbetsmöte i Lissabon hos Nove, vår partner i Portugal. Som en del av mötet välkomnade vi Red Route som ny medlem till gruppen. Red Route har kontor i London och Sheffield och arbetar med en rad kända kunder inom B2B och B2C.

Läs mer om IMAGE här: www.imagepartners.com

Rätt produktfakta är basen

25 Nov
25 november, 2016

I de flesta industriföretag är produktfakta ett stort träsk. Produktdata finns samlat i allehanda databaser och Excel-ark spridda i organisationen och ingen har en samlad kontroll över hur korrekt informationen är.

Som kund tar jag å andra sidan för givet att de fakta den potentiella leverantören presenterar är korrekt och uppdaterad – och ibland är detta tom ett lagkrav.

Lösningen på denna utmaning är en samlad produktdatabas/PIM där alla data samlas och uppdateras av ansvariga. Från PIMet exporteras sedan data dit de behövs – till webbsida, faktablad, manualer, etc.

Den nya köpprocessen

Nya köpprocessen

 

Det digitala medielandskapet har drastiskt förändrat köpprocessen för både dagligvaror och producentvaror. Idag har internet gett köparen nästan oändliga möjligheter, både att hitta och utvärdera tänkbara lösningar, hitta leverantörer med rätt profil och göra ett antal viktiga val.

Forskarna hävdar att dagens B2B-köpare tar sig genom upp till 70% av köpprocessen på egen hand, utan att ha någon som helst personlig kontakt med tänkbara leverantörer. Detta innebär att din webbplats väger tungt när kunderna väljer vem man vill diskutera med. Förutom att webbsidan måste avspegla samma kompetens och kvalitet som ett personligt möte har den potentiella kunden också behov av andra och fler funktioner, som t ex att enkelt hitta rätt produkt i sortimentet och kunna jämföra egenskaper mellan olika produkter.

Att kunna jämföra egenskaper kräver självklart korrekt produktdata. Men belöningen är stor – värdet på genomsnittsordern ökar med 17%.

Intressant? Läs mer i kapitel 5 av ”Business to Business 2.0” – den första läroboken om marknadsföring och reklam i den digitala tidsåldern.

Några smarta sätt att lära dig mer om konkurrenterna

10 Nov
10 november, 2016

Konkurrentbevakning är en viktig del av din marknadsföring, och därför bör du utse en speciell person i din organisation (eller göra jobbet själv) som håller ögonen på konkurrenterna och som med jämna mellanrum rapporterar om konkurrenternas aktiviteter, nyheter osv.

Klassiska vägar när du vill få reda på mer om konkurrenterna är att studera webbplatser, söka på internet, läsa årsredovisningar och broschyrer, samt besöka mässmontrar och intervjua återförsäljare.

Vill du ta reda på sådant som konkurrenterna helst inte vill berätta, finns en rad metoder att ta till, mer eller mindre etiska. Några exempel:

  • Intervjua leverantörer som även säljer till konkurrenterna
  • Intervjua kunder som köper både av dig och av konkurrenterna
  • Intervjua personer som tidigare arbetat hos konkurrenten
  • Besöka konkurrenternas mässmonter och utge dig för att vara kund
  • Ta en öl med konkurrenternas säljare och ställ rätt frågor
  • Sponsra examensarbeten som förutsätter kartläggning av konkurrenternas erbjudanden, arbetssätt, marknadsföring osv

Intressant? Läs mer i ”Business to Business 2.0” – den första läroboken om marknadsföring och reklam i den digitala tidsåldern.

Native advertising: Effekt i 2 år efter kampanjens slut

07 Nov
7 november, 2016

Av Joakim Ebstein

I takt med att adblockers ökar och reklamtröttheten blir allt mer påtaglig har native advertising fått en allt större del av företags digitala marknadsbudgetar.

En definition på native advertising är att annonserna är utformade för att smälta in i miljön, dvs har samma look and feel som publicistens övriga material. Ett exempel på en native-annons är AdWords som är utformade så annonserna liknar den organiska träfflistan.

För mig handlar native advertising inte bara om annonsens utformning utan mer om det budskap man har i annonsen. Istället för erbjudandestyrda annonser (vilka självklart kan fungera jättebra) innehåller native-annonser innehåll av intresse för mottagaren. Man bygger hela kampanjen på att motsvarande content återfinns både i annonserna och på landningssidan. Att ha en tydlig avsändare i annonserna är också viktigt. De som klickar på annonserna ska självklart veta att det är en annons, men även vilket varumärke som ligger bakom.

Ett annat starkt argument att arbeta med innehållsorienterad marknadsföring är att innehållet (och kampanjen) inte försvinner som en normal annonskampanj – utan ofta tom syns mer och mer genom att innehållet finns kvar och indexeras av Google.

Ett exempel på detta är en kund som jag hjälpt med en digital kampanj där effekten höll i sig i 2 år efter kampanjens slut. Hur lyckades vi med detta? Vi började med att analysera data kring konsumenters beteenden på nätet där vi såg en trend att allt fler sökningar gjordes på sökord relaterat till något som kallas för familjeabonnemang (vilket är ett sätt att spara pengar för barnfamiljer genom ett mer förmånligt sammansatt mobilabonnemang). Kampanjen byggdes kring denna produkt och vi skapade native-annonser vars syfte vara att utbilda potentiella kunder i vad familjeabonnemang var för något. Trafiken drevs till en redaktionell landningssida som förklarade fördelarna med ett familjeabonnemang. Här fanns även länkar in i köpflödet.

Ett halvår efter annonseringens slut märkte kunden av en ökad efterfrågan på familjeabonnemang trots att kampanjen avslutades för länge sen. Den redaktionella kampanjsidan hade nu placerat sig högt i Googles organiska index och fångade upp en stor del av alla sökningar som gjordes inom detta område. Google älskar content som matchar besökares sökbeteende. Denna organiska trafik fortsatte i över två års tid efter kampanjens slut till dess att bloggen lades ner. Förutom trafik från Google var det många som delade artikeln i sociala medier.

Bilden nedan illustrerar den organiska trafiken som började efter det att kampanjperioden för annonseringen avslutats.

Google kampanj organiska trafik

 

Vill du veta mer om caset eller hur ditt företag på ett smart sätt kan arbeta med digital marknadsföring? Kontakta då C-G Hanson

 

Pyramid hos KNTNT Radio om marknadsföring i den digitala tidsåldern

03 Nov
3 november, 2016

kntnt

 

KNTNT är ett av de ledande företagen i Sverige inom strategi för content marketing och publicerar regelbundet inslag om modern marknadsföring i KNTNT Radio. Denna gång är det dags för kommunikation och marknadsföring i den digitala tidsåldern. Du hittar sändningen här:

https://www.kntnt.se/marknadsforing-och-reklam-den-digitala-tidsaldern/12703

Hiab Club Shop skapar lojalitet

03 Nov
3 november, 2016

Give-aways, eller presentartiklar, har olika viktighet inom olika branscher. I vissa skulle man t.o.m. kunna hävda att det är en strategisk kommunikationsinsats.

Hiab är en av världens ledande leverantörer av lasthanteringslösningar på lastbilar som används inom bl.a. inom transport, byggnadssektorn, skog, industri och återvinning. Kundkretsen innefattar stora internationella företag, men består till huvuddelen av enskilda åkare med en eller några bilar. Denna grupp vill gärna visa sin tillhörighet till starka varumärken. På mässor har t ex Scania och Volvo hela affärer som säljer kläder, kepsar, muggar, o.s.v.

Hiab är ett av de starkaste varumärkena i branschen och de som kör kranbilar vill gärna visa sin tillhörighet. För att bygga varumärket, och tillgodose behovet av presentartiklar både internt och externt, har Hiab startat Club Shop – en e-butik där ett brett sortiment artiklar kan köpas on-line. En smart lösning som sparar tid internt samtidigt som den bygger Hiabs varumärke externt.

Om du är nyfiken: Storsäljare är kepsar.

HIAB shop club

Intressant? Läs mer i kapitel 8 av ”Business to Business 2.0” – den första läroboken om marknadsföring och reklam i den digitala tidsåldern.

Det är viktigare att utveckla uppfattningen än att utveckla produkten

26 Oct
26 oktober, 2016

Av: Mats Rönne

Under många år har vi levt med myten om den rationella människan, homo economicus. Vi har försökt konkurrera med rationella argument och med att utveckla produkter och tjänster som är snabbare, effektivare, drygare, kraftfullare och billigare än konkurrenterna. Men ofta med enbart begränsad framgång.

Vad är då alternativet? Vi vet idag, från t.ex. Daniel Kahnemans Tänka snabbt och långsamt och liknande, att nästan alla våra beslut baseras på emotionella och subjektiva faktirer och ”undermedvetna” beslutsvägar. I stället för ett enbart fokusera på att göra produkten bättre finns det mycket att vinna på att fokusera på att utveckla hur produkten uppfattas. Med andra ord, det är ofta viktigare att fundera på hur vi ska nå mottagarens underliggande subjektiva värderingar och emotionella prioriteringar och utveckla deras uppfattning om oss och vår produkt, än att utveckla produkten i sig.

Ett bra exempel på detta är Coca-Cola, ett av världens framgångsrikaste varumärken. Om man skulle vilja utmana Coca-Cola, hur skulle man i så fall göra? Det rationella sättet borde vara att göra en bättre produkt som kostade mindre, eftersom man därmed erbjuder ett högre värde för köparen. Således, ta fram en produkt som smakar bättre och kostar mindre, och erbjud den gärna i en större förpackning så att man som konsument får än mer för pengarna. Hittills har ingen lyckats med detta, trots att t.ex. Pepsi-Cola smakar bättre i blindtester.

Däremot finns det ett annat varumärke som på allvar börjar utmana Coca-Cola som världens värdefullaste alkoholfria dryckesvarumärke. I smaktester som gjorts blint har produkten fått några av de lägsta betyg som någonsin uppmätts inom dryckeskategorin. Den säljs i en betydligt mindre burk men kostar ändå mer än vanlig läsk. Och säljer mer – resultatet ger inte bara kunderna utan även tillverkaren vingar.

redbull

Hur kommer det sig? Logiken säger ju att en dyrare produkt som smakar betydligt sämre, eller t.o.m. smakar illa, inte skulle kunna konkurrera med ett framgångsrikt varumärke som Coca-Cola. Men vi är inte rationella och analytiskt logiska i våra beslut. I vårt undermedvetna skapar vi i stället outtalade tolkningar som t.ex. att ”eftersom den säljs i en så liten burk måste den ha betydligt större uppiggande effekt än andra drycker. Därför vågar man nog inte sälja den i normalstora burkar – tänk vad som skulle hända med folk då.” Effekten märks också från smaken. Medicin som kostar mer och smakar sämre har högre effekt än billiga och mer välsmakande preparat, och på samma sätt är det här. Vi intalar oss omedvetet att det finns en balans i det vi köper – antingen är det gott eller så är det effektivt, men inte båda samtidigt. Men genom att etablera varumärket Red Bull på ett sätt som gör att vi gillar det blir vi konsumenter också positivt inställda till innehållet och tolkar motsättningarna välvilligt.

Det finns mycket vi kan lära av Red Bulls sätt att etablera sin produkt i vårt undermedvetna? Vilken uppfattning vill du ha hos dina kunder? Vad gör du för att lyckas med det – där det operativa ordet är gör, inte säger?

Love to serve. Love to win!

24 Oct
24 oktober, 2016

pyramid-if-stockholm-open-2 pyramid-if-stockholm_open-1

Pyramid sponsrar Stockholm Open som ”Official IT Supplier” sedan 2010. I år fick vi som vanligt uppleva fantastisk tennis där silvermedaljören från sommarens OS, Juan Martin Del Potro från Argentina vann singelfinalen. Dubbelfinalen vanns mycket överraskande av Elias och Mikael Ymer.

Även om tennisen självklart stod i fokus under veckan, genomförde Pyramid, Petra och Graal ett fullsatt seminarie med fokus på varumärken och digitalisering.

Gästtalare var bl a:

  • Niklas Bondesson, Assistant Professor vid Stockholms universitet och medlem i Lund Management Group
  • Patrik Romberg, Senior Vice President, Trelleborg AB
  • John Ekman, Chief Conversionista
  • Lene Sunnegård, Digital Marketing Director, SSAB

Hur använder du ditt ursprung?

10 Oct
10 oktober, 2016

Av: Mats Rönne

Är du på hemmaplan vet dina mottagare vem du är och vad du står för. Men när du ska in på nya marknader finns det två saker din tilltänkte kund bedömer dig på. Långt innan ni träffats, och alldeles oavsett om du vill det eller ej så skapar din mottagare sig en uppfattning om dig utifrån två referensramar: 1) Vilken bransch är du verksamt i, och 2) Vilket land kommer du från?

När det gäller branschen finns det ”normer” som styr hur de flesta företag har betett sig och vilken typ av reklam man gjort. Det är bara att bläddra i en tidskrift eller besöka en mässa så är det lätt att se hur man visar upp sina pumpar, datorer eller IT-system med rätt likartade manér och bildlösningar. Här är valet följa John och bli en i flödet, eller sticka ut. Ett sätt att sticka ut utan att behöva leta efter särskiljande egenskaper är i många fall att använda sitt ursprung.

Tänk på hur företag beskrivs i affärsmedia. Scania är en svensk lastbilstillverkare, Lufthansa ett tyskt flygbolag och Apple är en amerikansk (eller kanske kalifornisk) tillverkare av konsumentelektronik. På samma sätt blir det för dig, i dina mottagares medvetande. Redan där skapas ett antal spontana associationer och omedvetna förväntningar på företaget, och vad man tror att ni är bra på – eller är tveksamma till. Branschtillhörigheten skapar referensramen för vem eller vilka företaget jämförs med, och ursprungslandet gör att företagets önskade associationer blir mer eller mindre trovärdiga.

Alla positioneringsstrategier bygger på att hitta någon form av differentiering, alltså något som gör varumärket annorlunda än konkurrenterna. Och eftersom det land företaget kommer från påverkar positioneringens trovärdighet är det naturligtvis tacksamt att ytterst få länder är så differentierade som Sverige.

Ja, du läste rätt. För trots att vi ofta talar om oss själva som ”landet lagom” är sanningen precis den motsatta; få länder i världen är så lite lagom som Sverige.

Redan på slutet av 1960-talet tog holländaren Geert Hofstede fram en modell för att jämföra nationella kulturer och ledningssätt. Även om hans första resultat byggde på en analys av enbart IBM-anställda har studien utvecklats under årens lopp. Ända sedan starten av mätningarna har Sverige varit ett av de mer extrema länderna när det gäller aspekter som låg ”Power Distance” (d.v.s. att vi har en kultur utan formella hierarkier) och extremt låg ”Masculinity” (vilket enkelt uttryckt innebär att män och kvinnor är mer lika i sina värderingar och beteenden i Sverige än i nästan något annat land). Och liknande resultat påträffas i många andra studier, bl.a. i World Values Survey som ofta används för att jämföra nationella kulturer med varandra.

Det viktiga i sammanhanget är inte om du och jag tycker att de här studierna – och andra – ger ”rätt” bild av Sverige. Det viktiga är att inse det faktum att ett företag eller en produkt som kommer från Sverige faktiskt representerar vissa tydliga möjliga konkurrensfördelar på en internationell marknad, enbart genom sitt ursprung. Få länder kommer så ofta högt på olika internationella rankinglistor som Sverige. Nu senast t.ex. i Reputation Institutes lista över länder med bäst rykte, d.v.s. bäst varumärke, där den blågula flaggan vajade högst av alla.

Svenska Institutet och Visit Sweden har under flera år på ett föredömligt sätt arbetat med att utveckla en samlad bild av vad varumärket Sverige representerar. Vill du inte läsa hela materialet kan man som sammanfattning säga att:

  • Sverige är ett progressivt land – utvecklingsinriktat, men med respekt för miljön och människans villkor.
  • Kärnvärdena som beskriver vad Sverige är och vill uppfattas som är öppenhet, nytänkande, omtänksamhet och äkthet.

Jag tror att du, och de flesta svenska företag, håller med om att dessa egenskaper stämmer rätt väl överens med vad man vill att det egna varumärket stå för. Vad kan då vi som arbetar med internationell marknadsföring dra för slutsatser av det här? Skall vi alla genast dekorera våra produkter, butiker och vår kommunikation med blågula flaggor? Skall vi engagera Zlatan eller Charlotte Kalla som ambassadörer, skall vi använda ABBA eller First Aid Kit som temamusik och servera gravlax på våra kundträffar?

Nej, riktigt så utstuderat behöver det nog inte bli. Men det finns uppenbara möjligheter med att koppla samman företaget med det svenska ursprunget. Och som jag ser det finns det två sätt att göra det:

  1. Explicit svenskhet: Sverige som ”budskap”. Ett par av de mest välkända exemplen på detta är IKEA, som i olika länder har använt budskap som ”Il sont fous ce suedois” och ”The impossible furnishing store from Sweden”; och Absolut, med ”Country of Sweden” i etiketten, se nedan. Och ingen har väl undgått Volvos Made by Sweden? En annan intressant variant på detta är att både H&M och Spotify använder svenskheten som argument när man ska rekrytera folk i USA, eftersom svenska företag erbjuder bättre semesterförmåner än de flesta amerikanska företag.absolut
  2. Implicit svenskhet: Sverige som ”reason to believe”. Många företag vill fokusera på aspekter som t.ex. miljömedvetenhet, bra på att lyssna på och samarbeta med kunderna, god funktionell/ergonomisk design, pålitlighet, öppenhet och ärlighet i affärsrelationen, o.s.v. och ser dessa som viktigare än var man kommer från. Men eftersom dessa värden och egenskaper de facto redan är sammankopplade med hur Sverige och svenskarna uppfattas i världen, är det faktiskt en fördel om den tilltänkte kunden förstår att företaget är svenskt. Det gör värdena mer trovärdiga och lättare att ta till sig. I stället för att prata explicit om Sverige kan man då i stället använda en svensk tonalitet och ett rent och avskalat bildspråk – i många internationella medier räcker detta långt för att skapa en unik identitet.

Vilken av de två vinklingarna ovan du väljer spelar ingen roll. Det viktiga är att inse att för de flesta företag, produkter och tjänster går det att skapa starka positioneringsstrategier som baseras på och utnyttjar det svenska ursprunget. Tyvärr upplever jag det som att många svenska företag mer eller mindre aktivt tonar ner sin svenskhet och försöker bli uppfattade som globala (eller kanske snarare ”transnationella”) organisationer. Men att vara utan tydligt ursprung innebär att man också riskerar att bli hemlös i de tilltänkta kundernas medvetande. Om mottagaren inte kan placera dig i en geografisk referensram är risken att bilden av dig blir otydlig, och chansen att komma ända fram till att få göra affär minskar.

Och varför försöka tvätta bort de egenskaper som faktiskt ger ditt varumärke och era produkter en genuin möjlighet till differentiering? Dessutom, kom ihåg att det inte handlar om var produkterna är tillverkade eller var ägaren är registrerad, utan var mottagaren anser att varumärket hör hemma. Apples telefoner tillverkas i Kina, men varumärket finns i Kalifornien. Och IKEA är så svenskt det kan bli, alldeles oavsett var ägarstiftelsen finns eller var Billy-bokhyllorna eller Lack-borden är producerade. Sverige representerar en unik positioneringsmöjlighet: Sverige innebär positiva associationer för många egenskaper, och där så inte är fallet är det i stället neutralt laddat.

Landet lagom är så långt från lagom du kan komma.

Om Mats Rönne
Mats har närmare 30 års erfarenhet av varumärken och marknadsföring och har bland annat varit varumärkeschef på Ericsson och Electrolux och marknadschef på Skanska. Mats var med och grundade 100-wattaren och har även varit ordförande för Sveriges Annonsörers styrelse. Sedan 2 år är Mats seniorkonsult på Pyramid med placering i Stockholm.

Skapa mervärde genom kringtjänster

05 Oct
5 oktober, 2016

Produktlivscyklerna blir allt kortare, samtidigt som produkter och tjänster blir allt mer lika varandra. Dagens produktutveckling handlar inte om teknik och prestanda utan bygger på intellektuellt kapital, starka varumärken, immateriella världen, eftermarknad och service. Egenskaper som förr vägde tungt – kvalitet, material, livslängd, miljö o.s.v. – är numera att betrakta som hygienfaktorer – självklarheter som bara måste finnas.

Fokus har istället flyttats, dels till de kringtjänster som följer med produkten, dels till varumärket.

Varumärket, eller det som på engelska heter ”brand” är enkelt uttryckt den skillnad kunden upplever mellan två produkter. Varumärkets värde påverkas av ett antal faktorer där de emotionella är viktigast. Forskning har visat att begrepp som status (Hästens blå rutor) och tillhörighet (att vara EuroBonus Guld-kund och komma in i rätt lounge) är viktiga faktorer för att driva framför allt premiumpris.

Här är några exempel på kringtjänster du kan utnyttja för att stärka ditt varumärke och ta bättre betalt:

  • Prestige – VIP-kund, egen säljare, förtur till nya produkter, lägre priser o.s.v.
  • Känsla av tillhörighet – referenskund, medlem i användarförening, test av produktprototyper och nya tjänster o.s.v.
  • Relation – status som nyckelkund, logotyp i marknadsföring, gemensamma utvecklingsaktiviteter, kundseminarier o.s.v.
  • Kompetens – tillgång till information, teknikstöd, tjänsteutbyte o.s.v.
  • Tillbehör – emballage, tjänster, förebyggande underhåll, förbrukningsmaterial o.s.v.
  • Finansiering – förlängd kredit, kontoköp, konsignationslager, kund­finansiering, kreditvärdering online o.s.v.
  • Utbildning – webinar, konstruktörskurser, användarseminarier, miljösymposier, handböcker o.s.v.
  • Systemlösning – praktikfall online, baskonstruktioner, hjälp med logistiksystem, just in time, nyckelfärdiga produktions- och blandningsanläggningar o.s.v.

Intressant? Läs mer i ”Business to Business 2.0” – den första läroboken om marknadsföring och reklam i den digitala tidsåldern.