Starka varumärken levererar emotionell förväntan

15 Feb
15 februari, 2019


Ett varumärke är inte varan eller tjänsten du köper, inte heller din relation till säljaren eller företaget. Däremot påverkar varan eller tjänsten – liksom dina kontakter med företaget – upplevelsen av varumärket, vilket i sin tur påverkar din förväntan på det. I positiv eller negativ riktning.

Starka varumärken lovar vad de kan hålla. De levererar alltid minst det du förväntat dig, vilket förmodligen gör dig till en lojal kund och därmed sannolikt en lönsam sådan. Mindre starka varumärken försöker hålla vad de lovar. Men i praktiken lyckas de allt för sällan uppfylla förväntningarna. De kan i och för sig sälja varor eller tjänster i stora volymer, t.o.m. tidvis tjäna pengar, men kunderna är generellt illojala och byter ut varumärket så snart tillfälle ges.

Svaga varumärken lovar ofta många olika saker, eller något som inte berör oss. De upplevs som splittrade eller ovidkommande, vilket innebär att vi antingen inte kan eller inte vill ha egentliga förväntningar på dem. De kan sälja på pris och prestanda, men är mycket sårbara mot den konkurrent som lyckas skapa spännande, relevanta förväntningar.

Saken är nämligen den att våra förväntningar sällan har med produkten som sådan att göra. Våra behov och önskemål handlar enkelt uttryckt om det som varan eller tjänsten resulterar i, inte vad den är. Våra förväntningar på t.ex. varumärket Apple är inte en kraftfull laptop, eller en mobiltelefon med bra ljudkvalitet och kamera. Det jag förväntar mig är att Apple alltid skall leverera en överlägsen användarupplevelse, jämfört med varor och tjänster från konkurrerande varumärken.

Dessutom är känslorna kopplade till våra förväntningar olika starka beroende på hur viktig nyttan eller upplevelsen av produkten är för oss. Om jag t.ex. skall köpa en ny bil är mina förväntningar laddade med mycket starka känslor, kopplade till vad jag tror mig behöva och vilja ha, och valet av märke blir motsvarande lika viktigt. Skall jag däremot köpa toalettpapper spelar märket mindre roll, eftersom mina förväntningar på vad toalettpappret skall resultera i är betydligt mindre känsloladdade.

Jämförelsen är förvisso orättvis, i bemärkelsen att en bil är en betydligt större ekonomisk investering än några rullar toalettpapper. Konsekvenserna av mitt val blir större.
Men faktum är att varans pris inte nödvändigtvis står i direkt proportion till dess emotionella värde för oss. Åtminstone inte per automatik.

Poängen är nämligen att våra känslor till, våra förväntningar på och t.o.m. våra upplevelser av ett varumärke kan manipuleras. Nike lyckades göra gymnastikskon till något annat än bara en gymnastiksko, genom att adressera vår önskan att vinna och krossa allt motstånd. När vi köper Nike förväntar vi oss att bli en del av det vinnande laget (om än ute i periferin). Och Harley-Davidson har aldrig sålt motorcyklar. De tilltalar istället den 43-årige advokatens önskan att få ta på sig ett skinnställ, glida ut i obygden och för en stund känna sig lite farlig och rebellisk.

Varumärken som skapar förväntningar som är kopplade till det varan eller tjänsten är, kommer att få det mycket svårt att alltid hålla vad de lovar. Varje gång något i produkten, leveransen eller servicen brister, kommer kunden att uppleva det som att varumärket har brutit sitt löfte.

Varumärken som skapar förväntningar kopplade till det varan eller tjänsten resulterar i, har däremot alla möjligheter att lova vad de kan hålla. Kundens toleransnivå vad gäller enstaka fel och brister i produkten, leveransen eller servicen är mycket hög – så länge de anser sig få den upplevelse eller nytta de förväntade sig.

Enkelt sagt, men svårt att lyckas med. Men svårt är inte det samma som omöjligt.

Det första steget är att acceptera att ditt varumärke är en metafor för någonting helt annat än din vara eller tjänst. Det är människors förväntningar på en nytta eller upplevelse. Vilken, är något du kan påverka.

Alltså är nästa steg att svara på frågan: Vad har varje person, vid varje tillfälle, rätt att förvänta sig av ditt varumärke? Beroende på den produktkategori ditt varumärke finns i, och vilka förväntningarna är idag, kan du därefter välja ett av följande fyra strategiska vägval (enklaste strategin först, svåraste sist):

  1. Fokusera på och renodla det ditt varumärke resulterar i (och som på något sätt gör det annorlunda jämfört med konkurrenterna)
  2. Stärka den upplevda viktighetsgraden av det ditt varumärke resulterar i.
  3. Minska viktighetsgraden av det den värsta konkurrentens varumärke resulterar i.
  4. Addera en helt ny nytta och/eller upplevelse.

Och sist, men inte minst, se alltid till att förväntningarna på ditt varumärke är realistiska i förhållande till den upplevda leveransen. Alltså att du inte lovar mer än du kan hålla.

Positionera dig för framgång

07 Feb
7 februari, 2019

Positionering är den viktigaste marknadsförings- och försäljningsstrategin. Den utgör skillnaden mellan att upplevas som unik och att vara en i mängden. Den kan motivera högre pris , stimulera till lojalitet bortom det förnuftiga och locka till mer frekventa återköp. Positionering sätter kursen för varumärket och dikterar vad företaget skall och inte skall göra.

Positionering handlar om att i kundernas medvetande skapa associationer till ditt varumärke som skiljer det från alla andra varumärken i din bransch – alltså särskilja det. Det är nämligen på basis av positioner som kunderna väljer varumärke. Mentalt sorterar vi alla varor och tjänster i olika kategorier, t.ex. ”öl”, ”bilar”, ”flygbolag”, ”mobiltelefoner”, osv. Till varje kategori kopplar hjärnan de varumärken vi känner till och som vi uppfattar erbjuder just den varan eller tjänsten, tillsammans med vår samlade kunskap, våra åsikter och känslor om respektive varumärke.

Ditt varumärke har m.a.o. redan en position i huvudet på de som känner till det, vare sig den är ett resultat av en medveten strategi från din sida eller inte. Den positionen är en konsekvens av allt ditt företag har gjort, från produktens och personalens beteende till marknadskommunikationen. Du har, kort sagt, de kunder du förtjänar.

Positionering är en medveten strategi för att förstärka eller förändra den befintliga positionen. Kortfattat handlar det om att skapa en tydlig bild av:

1. Inom vilken produktkategori ditt varumärke agerar (eller vill agera), och

2. Vad som skiljer varumärket från alla andra inom den kategorin.

En vanlig missuppfattning är att en stark position kan skapas genom att varumärket framställs som ”bättre” (eller ”bäst”). Men ”bättre” fungerar sällan i längden, eftersom det är en högst subjektiv åsikt som dessutom omvärderas ofta.

Det som däremot fungerar inom positionering är att vara annorlunda, vilket ofta kallas för differentiering. Det är nämligen endast när ditt varumärke upplevs som annorlunda som ditt erbjudande – i huvudet på köparna – kan ”blockeras” mot konkurrenterna för en lång tid framöver.

Det är viktigt att inse att positionering sker i huvudet på kunderna, varför positioneringen måste utgå från kundernas behov, önskemål och – inte minst viktigt – kundernas sätt att uttrycka sig.

Allt för ofta har kloka positioneringsstrategier misslyckats av det enkla skälet att reklambyrån varit överkreativ, eller att kunden inte vågat köpa en enkel idé. Den tänka positioneringen har drunknat i ett budskap som är så fyndigt och listigt att endast de insatta begriper det. Alternativt att budskapet helt saknat relevans för målgruppen.

För att lyckas med din positionering, börja med att ställa dig själv följande frågor:

  • Vilken position, om någon, har ditt varumärke idag i huvudet på kunder och prospekts?
    Svaret får du från marknaden, inte marknadschefen.
  • Vilken position skulle du vilja att varumärket hade?
    Här gäller det att ha fingertoppskänsla och välja en position som är mest gynnsam för ditt varumärke på lång sikt.
  • Vilka andra varumärken måste du slåss med för att erövra den positionen?
    Undvik positionen som upptas av marknadsledaren. Men utmana gärna genom att ta en ny position som ingen annan gjort anspråk på. Det är bättre att gå runt hindret än över det.
  • Har du tillräckligt med pengar för att erövra och försvara positionen?
    Det kostar pengar att skapa önskvärda associationer till ditt varumärke. Och det kostar pengar att försvara en stark position.
  • Har du modet och uthålligheten att stå fast vid positioneringen?
    Hur träffsäker din positionering än må vara kommer du att möta tillfälliga motgångar. Då gäller det att ha modet att stå fast vid positioneringen. Nya trender och nya konkurrenter kommer också att pröva din målmedvetenhet och uthållighet. Det tar tid att bygga en stark position.
  • Matchar de kreativa lösningarna positioneringsstrategin?
    Kreatörer är många gånger mer fokuserade på att kommunicera än att positionera. Men målet är vare sig kommunikation eller kreativitet. Målet är att skapa en attraktiv, stark och långsiktig position.

Och avslutningsvis, när du väl har identifierat och formulerat din önskade position, testa den mot följande fem kriterier:

1. Positionen måste vara relevant – den måste erbjuda kunderna en viktig emotionell och/eller rationell nytta. Att t.ex. säga att Ericsson är världens äldsta telekomföretag är en positionering som de flesta kunder förmodligen inte skulle värdera särskilt högt.

2. Den måste vara ledig – att välja en position som redan upptas av någon annan misslyckas i 99 fall av 100.

3. Den måste vara möjlig – vilken önskad position du än väljer måste du kunna leva upp till den. Dina kunder kommer att kräva bevis på att du förtjänar den positionen.

4. Den måste vara hållbar – ditt bevis måste hålla över tiden och inte vara baserad på någon tillfällig produktfördel.

5. Den måste vara trolig – den måste kort sagt ligga i linje med vad dina kunder anser om dig idag. Allt för omfattande positionsförflyttningar misslyckas ofta.

 

 

 

 

Super Bowl ads of 2019: big egos take the hit

05 Feb
5 februari, 2019

Superbowl

When it comes to sports reporting, mine would be about as detailed as Monica’s from Friends: “… the high today was forty-five and, oh, teams played sports.” Now, I grew up in Texas so just admitting this out loud could get me booted (or perhaps worse, the dreaded “well bless her heart,” which for the uninitiated in Texas lingo translates to “what an idiot”) But let’s be honest. We all know the real game this weekend wasn’t the Super Bowl. So let’s talk commercials!

However, since that could take as long and be as point-less as the game looked there for a while, let’s narrow our look to what are arguably the winning trends in ads this year.

The slightly somber, bordering on manipulative, tug-on-your-heartstrings advertising that followed ever since Chrysler’s winning run with “Halftime in America” and “Farmer” have been giving way to a breath of fresher, more upbeat air. This year people are appreciating the brands that can set aside egos, laugh at themselves, and put a funnier, more positive spin on negatives. A response to our times, perhaps? To quote MickyD’s, “I’m lovin’ it!”

Making it into most of the top lists this year are the brands that make fun of themselves in that charming, Avis we’re-number-two way or take a hilarious, yes-we-know-this-sucks approach to the less sexy elements of their industry as a whole.

Pepsi – More Than OK

Hyundai – The Elevator

Amazon – Not Everything Makes the Cut

Stella Artois – Change Up the Usual

Expensify – 2 Chainz and Adam Scott

Bud Light + HBO

And there’s even the one that pokes fun at Super Bowl commercials themselves and the fact that no one can remember the actual product they’re supposed to be selling.

Ram Trucks – Can’t Remember

There were, of course, still some heartstring-tugging spots that managed to do it with a feeling of sincerity. Kudos to …

Microsoft – We All Win

Verizon – The Coach Who Wouldn’t Be Here

Bumble + Serena

Also, can we name a special category for Burger King this year? Because Andy Warhol.

So what do you think? Will we see a surge in marketers following the lighter, happier trend? And what is your favorite of the bunch?

Ge dig själv en ”Unfair competitive advantage”

31 Jan
31 januari, 2019

Blog post

Managementgurun Peter Drucker sa en gång att ”In business, only marketing and product development are investments. Everything else is a cost”. Engelsmannen Rory Sutherland, som bl.a. varit ordförande för engelska reklamförbundet IPA och är en mycket sevärd föredragshållare, kallade detta för att om produktutveckling är innovation så är marknadsföring ”innervation”, d.v.s. ett sätt att utveckla erbjudandet genom att påverka mottagarens uppfattning om det du erbjuder. Fördelen med ”innervation” jämfört med innovation är att det är mycket svårare att kopiera en uppfattning än en teknisk lösning.

I dagarna skrev Rory en mycket läsvärd krönika i den engelska branschtidningen Campaign. Jobbar du på något sätt med marknadsföring – eller med marknadsförare, rekommenderar jag att du avsätter 10 minuter av din tid och läser den både en och två gånger. Rory belyser två intressanta konsekvenser av att marknadsföring kan förändra spelplanen genom att ändra det upplevda värdet hos mottagaren:

1) Det stämmer dåligt med klassisk ekonomisk teori, där fokus i hög grad ligger på effektivitet och planerad, mätbar utveckling. Teknisk disruption är en sak, och kan fördras eftersom den ändå går att planera med viss tillförlitlighet. Psykologisk disruption är däremot något helt annat – och mycket mer tveksamt för klassiskt skolade ekonomer eftersom det går utanför deras, och ledningsgruppens, ”comfort zone”.

2) Vi tenderar att lägga alldeles för mycket av vår energi på att förbättra effektiviteten, och för lite på att utveckla effekten. Eller som jag själv brukar säga, om målet var att komma till månen och vi inte riktigt kom ända fram spelar det ingen roll hur låg bränsleförbrukning vi hade. Omsatt i marknadsföringstermer innebär detta att vi behöver lägga mer energi på att förstå mänskligt beteende och psykologi, och lite mindre (relativt sett) på teknisk utveckling. Om budskapet inte engagerar spelar det ingen roll hur rätt vi träffar i vår targeting, vi har möjligen bara varit ointressanta för lite färre personer än annars.

God läsning! Det är första steget mot att skapa en riktigt skarp konkurrensfördel.

Vilken arketyp (eller brand personality) är ditt företag?

25 Jan
25 januari, 2019

Att definiera ett varumärkes personlighet eller karaktär upplevs ofta som reklammakar-hokus-pokus. En av orsakerna är naturligtvis att vi som arbetar med varumärkesutveckling inte lyckats förmedla vitsen med en väl definierad varumärkespersonlighet. En annan att resultatet ofta känns flummigt och svårt att tillämpa i praktiken. Men faktum är att en stark varumärkespersonlighet många gånger kan vara den avgörande, särskiljande faktorn för att skapa preferens för ditt varumärke samt långsiktiga och lönsamma kundrelationer. Och det finns också mindre flummiga och betydligt bättre vetenskapligt underbyggda metoder än associationsövningarna som leder till tre generiska adjektiv.

Brand personality, eller varumärkespersonlighet/-karaktär, syftar på de karaktärsdrag som målgruppen förknippar med ditt varumärke. Det handlar alltså om att förmedla emotionella associationer, inte rationella.

Hela vitsen med Brand personality är m.a.o. att addera en (differentierande) dimension till ett varumärke som produkten allena inte kan förmedla. Tanken bakom är att just den dimensionen ska bidra till att stärka kundernas emotionella relation till varumärket, vilket i sin tur stärker preferensen och lojaliteten.

För att identifiera och formulera ett företags (eller en produkts) Brand personality används ofta associationslekar och ordvalsövningar. Resultatet blir ett antal adjektiv — helst tre om konsulten får bestämma — som förväntas sammanfatta och beskriva de mycket komplexa förhållanden som utgör ett företags eller en produkts särskiljande personlighetsdrag. Men vad betyder det egentligen för säljaren i Portugal att ditt företag är en delfin? Eller att det förknippas med BMW snarare än med Skoda, samt att varumärket ska uppfattas som ”Kunnigt, Flexibelt och Dedikerat”? Och förmedlar verkligen dessa associationer och adjektiv samma personlighetsdrag för anställda och kunder i Helsingfors, New York och Beijing?

Vad är nyttan med Brand personality?

Begreppet Brand personality myntades ursprungligen av reklambyrån Young & Rubicam (och är i princip samma sak som ”Brand character”, som är ett registrerat varumärke ägt av Grey Advertising).

Om de också är skyldiga till associationslekarna och ordknåpandet har jag ingen aning om. Men jag anser bestämt att företeelserna, med mycket få undantag, är slöseri av både tid och pengar. Kanhända betyder adjektiven och associationerna något mycket bestämt och precist för den byrå och marknadschef som gjort jobbet, men för resten av organisationen har de, baserat på min erfarenhet, mer karaktär av Corporate BS (Bull-Shit). Och byts byrå eller marknadschef ut, brukar just definitionen av företagets Brand personality vara en av de första varumärkesparametrarna som kommer upp på ”att-göra-om-listan”.

Men missförstå mig inte: Brand Personality är viktigt. Mycket viktigt. En stark varumärkespersonlighet kan många gånger vara den avgörande, särskiljande faktorn för att skapa preferens för ditt varumärke samt långsiktiga och lojala kundrelationer. Orsaken är logisk: Emotionella relationer är starkare än rationella, eftersom emotionella relationer kan skapa lojalitet bortom rationella argument. Det innebär i sin tur att konkurrerande företags rationella argument blir mindre betydelsefulla, men också att dina kunder har större överseende med eventuella misstag och bristfällig produktprestanda samt att du rekommenderas mer entusiastiskt och i större utsträckning.

Det finns ett bättre sätt

Som tur är finns det ett mer jordnära sätt att identifiera och definiera ett varumärkes personlighet (som dessutom är betydligt bättre vetenskapligt underbyggt). Vi brukar kalla det ”Brand archetyping”, eftersom det baseras den schweiziske psykologen och mystikern arketypteorier från första delen av 1900-talet.

En arketyp är en s.k. urtyp, ett nedärvt sätt att tänka och känna. Arketyper kan alltså beskrivas som karaktärer som alla människor, oavsett härkomst och kultur, har samma associationer till. Alla sagor, myter och legender – från alla tider och världsdelar – innehåller samma arketyper. Arketyperna är därmed en genväg till vårt associationsmönster. Filmindustrin använder arketyperna med framgång, eftersom tydliga arketyper förenklar historieberättandet. Varje arketyp kommer paketerad och klar med både karaktärsdrag och bakgrundshistoria, som är desamma för människor i Los Angeles och i Ängelholm.

Samma spontana och omedvetna associationsmönster kan med fördel användas för att förmedla ett varumärkes personlighet. Den historia varje arketyp representerar, t.ex. ”hjältens”, ”rebellens”, ”magikerns” eller ”härskarens”, kan alltså lånas för att utgöra grunden för den personlighet och den historia du vill koppla till ditt varumärke. I figuren nedan får du en överblick över principen och några exempel på varumärken som tydligt positionerat sig.

Brands

En av de företag som verkligen lyckat är Virgin. Redan från starten deklarerade Richard Branson att Virgin skulle agera som ”The Robin Hood of business”. Oavsett var i världen någon av hans 100.000-tals anställda ställs inför ett problem kan de alltid tänka ”Vad skulle Robin Hood gjort”. Självklart styr också arketypen kommunikationen. Virgin är rött, argumenterar alltid uppkäftigt mot marknadsdominanten, etc, etc.

Låter det intressant? I vårt white paper ”What is your story?” som kan beställas här kan du läsa mer om Brand archetyping och hur du kan tillämpa det på ditt varumärke.

Lycka till!

Digitalbyrån Petra startar verksamhet i Finland

16 Jan
16 januari, 2019

2018 blev ett rekordår för reklambyrån Pyramid, den digitala byrån Petra och varumärkesbyrån Graal. Drygt hälften av företagens intäkter kommer från kunder utanför Sverige, där Finland blivit en allt viktigare marknad. Därför startar Petra nu verksamhet i Finland.

Det är Kimmo Kanerva, tidigare Head of Digital and CRM på Rautaruukki och SSAB, som blir Petras representant i den finländska huvudstaden.

– Vi ser ett bra tillfälle att kunna hjälpa ledande finländska företag på samma sätt som vi idag stöder våra svenska kunder, som röstade fram oss till Årets digitala byrå för ett par år sedan. Med Kimmos hjälp strävar vi efter en ännu mer solid business i Finland, säger Ulf Vanselius, CEO för Pyramid, Petra och Graal.

Petra utvecklar kreativ och kommersiell digital kommunikation för webb, sociala medier, appar och mera. Byrån har en stark bas i tekniska plattformar som Episerver och Sitecore, och är en av två Platinum Partners i Sverige.

Kimmo Kanerva är en av Finlands mest erfarna marknadsförare och specialist på digital transformation.

– Jag har samarbetat med Petra i många projekt genom åren och ser fram emot att representera dem i Finland. Petra sitter på en digital kompetens som efterfrågas i Finland just nu när den digitala transformationen ger möjligheter till nya kundrelationer.

Ulf Vanselius säger att etableringen i Helsingfors är ett naturligt nästa steg:

– Vi har en stark kundbas i Finland, med bland andra Cargotec, Enfo. SSAB och Stora Enso som stora kunder. Genom att öppna ett representationskontor i Helsingfors finns vi plats för löpande kontakt med marknaden. Till att börja med blir det ett servicekontor där vi kan träffa kunder och ha hela eller delar av arbetsgrupper på plats.

För mer information, se petra.agency/fi. Kontakta Kimmo Kanerva på +358 50 314 3041 eller kimmo@petra.agency, eller Ulf Vanselius på +46 705 163370 eller ulf@pyramid.se

Skilj mellan strategi och taktik

14 Jan
14 januari, 2019

Ofta förväxlas strategi med taktik. Inte minst när digitala kanaler och sociala medier kommer på tal. Men det mesta på Internet är inte strategi. Det är taktik liksom merparten av allt annat vi gör dagligdags.

Att vi förväxlar orden innebär att vi förväxlar deras innebörd. Och därmed ökar risken att vi också förväxlar vilken sorts problem eller utmaning vi står inför. Vi löser strategiska problem med taktiska åtgärder, och förundras över varför resultaten uteblir. En sannolik orsak till förväxlingen är att strategi och taktik är två sidor av samma mynt. Skillnaden är, enkelt uttryckt, tidshorisonten.

Taktik är närtid. Taktiken beskriver hur du skall besegra din fiende, klara din utmaning, uppnå ditt mål här och nu. Alltså det du skriver på din blogg, budskapet på din webbsajt, telefonsamtalet till kunden, deltagandet i LinkedIn-gruppen. Resultatet av din taktik skall kunna mätas.

Taktik är enkel att kopiera. Om du gör någonting som visar sig vara framgångsrikt, kan dina konkurrenter högst sannolikt göra likadant eller härma det. Och så snart en process, metod eller en produkt är kopierad, förlorar du din taktiska konkurrensfördel.

Ofta präglas taktiken av fokus på kortsiktig lönsamhet. Konsekvensen är att företagets taktik i praktiken styrs av omvärlden, vilket äventyrar den långsiktiga framgången. Forskning visar att företag som enbart fokuserar på att maximera nästa månads eller kvartals lönsamhet i längden riskerar att åstadkomma precis det motsatta – långsiktigt försvagad lönsamhet. Alltså måste varje taktisk åtgärd värderas med utgångspunkt i hur den bidrar till den långsiktiga strategin.

Men tyvärr är många företag idag taktikstyrda. Det leder till frekventa och kortvariga upp- och nedgångar, och alltså på lång sikt till en nästintill kassaskåpssäker värde- och marknadsandelsminskning. Och då hjälper det inte att kalla taktiken för strategi.

Strategi är perspektiv. Strategi handlar om att se helheten – om att förstå på vilket sätt ditt företag eller varumärke kan vara konkurrenskraftigt på lång sikt och var de mest lönsamma affärerna kommer att finnas. Det är kompassriktningen för hela affären – ramverket för alla aktiviteter – som hjälper dig att fatta rätt taktiska beslut längs vägen. Strategi är m.a.o. den långsiktiga planen över hur du kan stärka din position på marknaden.

En klok strategi innebär att all taktik fungerar bättre. En klok strategi tillåter enkelt uttryckt ett och annat oklokt taktiskt beslut. Men framför allt, en klok strategi borgar för klokare taktik. Uttryckt på ett annat sätt: Skillnaden mellan strategi och taktik är att strategi är varje långsiktig plan, som är ett resultat av förmågan att välja rätt slagfält och manövrera en armé, medan taktik är målmedvetna handlingar, som är ett resultat av förmågan att agera rätt i fiendens närvaro.

Tillsammans överbygger strategi och taktik gapet mellan verksamhetens mål och medel.

Vet du var ditt varumärke skall befinna sig vid en specifik tidpunkt i framtiden, är det relativt enkelt att tänka ut vilken strategi som krävs. Och vet du vart du är på väg och hur du skall nå fram, är det relativt enkelt att navigera genom de dagliga hindren och utmaningarna.

Digitala trender 2019

03 Jan
3 januari, 2019

Webbyrån Petra listar digitala affärstrender 2019

Den digitala byrån Petra publicerar årligen en lista på de 10 viktigaste digitala affärstrenderna som kommer att påverka näringslivet under året som kommer. Listan, som har publicerats sedan 2012, har fokus på de digitala trender som driver försäljning och positionerar företag på en allt mer konkurrensutsatt marknad.

2019 kommer följande trender att starkt påverka dina affärsmöjligheter:

1. Data och analys visar vägen mot ökad lönsamhet

Data kan vara en extremt värdefull tillgång, men hur företag bäst hanterar den har varit ett hett ämne under de senaste 10 åren. Men nu förstår många företag att de saknar strategier och planer på hur man använder sin data. Ska IT hantera data eller är det en fråga för marknadsavdelningen? Data och analys kan ge underlag till kundinsikt och marknadsföringsåtgärder. Mer kunskap och kapacitet måste byggas upp inom marknadsföringsorganisationer i hur man utnyttjar data fullt ut.

2. Integrerade B2B-kundportaler växer rekordartat

Marknadsorganisationer har traditionellt ansvarat för hemsidan och tagit hand om hur den ser ut – ofta det första som möter en potentiell kund. Men nu integreras B2B-portaler i lösningarna och får en mer framträdande roll. Att ge mer kontroll till kunderna för att hantera och följa upp sina order och ha dashboards för de pågående relationerna förväntas av fler och fler B2B-kunder. Portalutveckling drivs av ökad kundupplevelse, men också av att många företag försöker hitta sätt att sänka sina kostnader för att hantera rutinuppdrag och förfrågningar.

3. Insourcing av digital marknadsföringskunskap

Många företag har insett att de behöver skapa kompetenser inom sin egen organisation för att dra full nytta av digitala möjligheter inom marknadsföring och hyr in rätt kunskap. Ett annat alternativ är att hitta en byrå som man arbetar långsiktigt nära med. Alltför många företag spenderar sina pengar på kampanjer som inte skapar maximalt resultat på grund av att man inte utnyttjar den potential som finns i stödsystemen.

4. AI-drivna kundtjänster och webbplatser förbättrar konverteringen

Användning av artificiell intelligens (AI) expanderar från digitala marknadsföringssystem till webbplatsanalys och personalisering av webbsidor. AI kommer att hjälpa marknadsorganisationer att göra mer riktade åtgärder och rekommendationer till olika målgrupper. AI kommer tom att kunna rekommendera segmentering och föreslå lämpligt innehåll till målgruppen, vilket kommer att förbättra konvertering och kundupplevelsen.

5. Marknadsorganisationen behöver leverera digital kundupplevelse

Å ena sidan kommer marknadsorganisationen att se ytterligare specialisering mot specifika kanaler och verktyg som t.ex. marketing automation. Å andra sidan behöver man ha personer som kan ta helhetsgrepp om kundupplevelse, CRM, webbplatser, IT, digital marknadsföring och analys. Utan holistisk kunskap kan företagen inte ta det stora språnget, men utan ämnesexperter kommer genomförandet att misslyckas.

6. Maskininlärning leder fram till en helt ny era av digital marknadsföring

Maskininlärning kommer att ha en djupgående inverkan på marknadsföringens framtid. Marknadsförare kan använda den för att automatisera sina processer och öka deras avkastning väsentligt. Maskininlärning körs i bakgrunden av de flesta webbplatser som samlar stora mängder data inklusive sökordssökningar, tid spenderad på en sida och hur ofta en produkt läggs till i en kundvagn. Exempel på system som använder maskininlärning är Google Ads, Facebook Ads och LinkedIn Ads. Vår slutsats är att den mänskliga digitala experten i kombination med maskinen är en kombination som kan skapa en svindlande konvertering.

7. Röst blir en allt viktigare kanal

2018 var genombrottsåret för röststyrda enheter, med Alexa som ledande och Google Home som stark tvåa. Kommer 2019 vara det år då företag på bred front skapar och lanserar tjänster för dessa enheter? SAS, HM, ICA och SJ (labs) är några av de företag som redan har lanserat applikationer för Google Home. I USA har Alexa mer än 50 000 ”skills” som snart kommer att lanseras på svenska.

8. Digital marknadsföring måste balansera kort- och långsiktighet

I sin forskning har Les Binet och Peter Fields forskat i hur man balanserar kort- och långsiktiga marknadsaktiviteter. Deras resultat tyder på att den mest lönsamma strategin består av 60% varumärkesbyggande insatser och 40% försäljningsaktivering. Och detta är lika giltigt on-line som off-line. En reflektion är att många företag fokuserar på konvertering i digital marknadsföring och glömmer den varumärkesbyggande delen där t ex YouTube och Instagram är exempel på bra kanaler – även inom B2B.

9. Två parallella trådar – teknik och berättande går hand i hand

Eftersom verktyg blir mer avancerade och sofistikerade lämnar vi allt mer beslutsfattande till maskiner och system. Teknik hjälper oss med inriktning, anpassning och beslutsfattande. Men alla företag behöver en själ och en historia. Innehållsskapande, hantering av innehåll och optimering blir allt viktigare i en allt mer digital värld.

10. Kundinsikt för bättre digitala känslor

Få saker i livet blir framgång av en slump. Framgång nås genom hårt arbete och forskning, så vi behöver förstå vad som utlöser känslor. Djup, djup kundinsikt är ett fält som har vuxit och kommer att få ökad betydelse. Verktyg för detta kan vara allt från Hotjar och Tobii-analyser till kundinsikt genom nya typer av varumärkesanalyser.

God jul och Gott nytt! Vi stänger 28-29 december

23 Dec
23 december, 2018

Tack för ett fantastiskt år. Tillsammans har vi skapat kommunikation och resultat i världsklass. Och det tänker vi fortsätta med under 2019. Nu har vi några dagars vila och öppnar igen den 2 januari.

 

 

 

Ulf

 

Perstorp nominerade till Signumpriset 2019

15 Nov
15 november, 2018

Signumpriset uppmärksammar varje år det nordiska företag som utmärker sig i sitt strategiska och långsiktiga arbete med att vårda och förvalta sitt varumärke. De nominerade till årets varumärkespris är AniCura, Barnängen, Com Hem, Moderna Museet, Perstorp, Polarn O. Pyret, Svensk Fastighetsförmedling samt Vitamin Well.

Tidigare års vinnare av priset är HSB, Pippi Långstrump, Svenskt Tenn, Lantmännen, Icehotel, Hästens, Gröna Lund, Indiska, Findus, Fjällräven, Marimekko, Löfbergs Lila, ICA, Tetra Pak, Svenska Dagbladet, Absolut, Atlas Copco, ITT Flygt, Carlsberg, Bang & Olufsen, Statoil, AGA, Ramlösa och Volvo.

”Det är med stor stolthet vi noterar att Perstorp finns med på listan över årets nominerade till Signumpriset”, säger Emma Nilsson, byråchef på Graal Brand Agency. ”Vi har under flera år arbetat med att utveckla en ny varumärkesplattform, grafisk profil och kommunikationsplattform tillsammans med dem. De har genom hela arbetets gång bevisat sig vara en oerhört dedikerad, visionär och modig kund, alla tre avgörande viktiga egenskaper om man verkligen vill göra skillnad för ett varumärke.” fortsätter hon. ”Nomineringen är resultatet av ett mycket målmedvetet arbete. Samt en stor portion okuvlig vilja hos vår beställare.” avslutar hon leende.

”Nomineringen innebär ett kvitto på att det arbete vi har genomfört under ett antal år är viktigt och värdefullt för företaget.” säger Anna Carlsson, varumärkeschef på Perstorp. ”Vi bestämde oss tidigt i processen att göra detta arbete helhjärtat och kompromisslöst. Att Perstorp nu uppmärksammas i konkurrens med ett antal välkända och starka varumärken, varav de flesta inom b2c där det finns rejält mycket större varumärkesbudgetar, känns fantastiskt roligt.” avslutar hon.

2019 års vinnare utses på Varumärkesdagen den 24 januari 2019.

Arbetsgrupp på Graal:
Brand strategist: Emma Nilsson
Brand developer och copywriter: Ann-Christin Lindstedt
Creative director: Torbjörn Buhré
Production manager: Jacob Hellström
Graphical designer: Marie Svensson
Film: Oliver Sjöholm

Signumpriset är instiftat för att öka de nordiska företagens konkurrenskraft och medvetenhet om vikten av ett aktivt arbete med varumärken. Priset uppmärksammar och belönar det nordiska företag som bäst förvaltar och vårdar sina varumärken. Priset sätter den långsiktiga planeringen och vården av varumärket i centrum. Vinnaren utses av en oberoende jury som är sammansatt av marknadsförare, forskare och juridiska specialister ifrån media och marknadsföringsbranscherna. De nominerade bedöms utifrån en rad kriterier som innefattar konkreta exempel på hur företaget förmedlar varumärket i text och bild till anställda och kunder, dess långsiktiga utveckling och även hur man skyddar det från juridiskt intrång.