Archive for category: Pyramid

ROI är inte ett effektmått

12 Nov
12 november, 2018

Svenskan är ett rikt och varierat språk på många sätt, men ibland har det sina begränsningar. ”Effektiv” är ett exempel på detta, där bristen på tydlighet och oförmågan att hålla isär engelskans effective från efficient leder till att vi tar fel beslut i marknadsföringen.

Effective handlar om att skapa resultat – hur väl något levererar önskad effekt helt enkelt.
Efficient handlar om hur väl vi utnyttjar våra resurser. Men om du inte når önskad effekt blir frågan om resursutnyttjandet mer av en teoretisk diskussion av typen ”vi kom visserligen inte fram till månen, men vi sparade mycket bränsle på vägen”.

Den kanske viktigaste veckan inom marknadsföring för oss som gillar att gå på djupet om marknadsföringseffekter heter följaktligen EffectivessWeek, och inte EfficiencyWeek. I fokus står vilka effekter marknadskommunikationen skapar – i form av mått som ökad lönsamhet, stärkt varumärke och höjd betalningsvilja. Alla tre är exempel på viktiga mått som borde ligga högt på prioriteringslistan för alla marknadsförare.

I stället landar vi (alltför) ofta i diskussioner om marknadsföringens ROI – eller än värre, om kampanjens ROI. Tyvärr är detta ofta ett exempel på analogin om lyktstolpens betydelse för den berusade: det är inte i första hand en fråga om att skapa ljus, utan om att ha något att hålla i. Och en tydlig fördel med ROI är att det är något konkret: en tydlig siffra som en ekonomichef kan förstå.

Eller kanske inte? Frågan om ROI som nyckeltal för marknadsföringsinsatser är så full av problem och riskabla minor att ekonomichefen troligen skulle ha en hel del invändningar – om hen kände till bakgrunden. Vad sägs t.ex. om dessa:

1) Oklara definitioner. Rent matematiskt är ROI en ekvation där utfallet över en viss tid delas med insatserna – vad fick jag, delat med vad kostade det? Men detta ger oss tre saker vi behöver definiera
A) Vad ska ingå i utfallet? Bara den annonserade produkten/tjänsten, hela kategorin eller allt som varumärket används för? Och ska vi mäta total försäljning, täckningsbidrag, ökad försäljning – eller något annat?
B) Vad ska ingå i kostnaden? Enbart kampanjen, i form av media och produktionskostnader, eller även aspekter som förpackning och webb? Hur ska produktutvecklingskostnaderna tas med i kalkylen? Och hur ska vi förhålla oss till alla tidigare insatser som gjorts för att etablera varumärket – vilken andel av dessa ska vi ta med i kalkylen?
C) Över vilken tid ska vi mäta utfallet – och vad ska vi jämföra med? Bara under kampanjperioden, eller ska vi ta med fördröjningar under några extra veckor/månader efteråt?

2) Förklaringsbrister. Den största förklaringsvariabeln för att förstå försäljningsvariationer inom så gott som alla detaljhandelskategorier är väder. Således, vill vi ha hög ROI på vår kampanj ska vi bara vara aktiva när vädret är gynnsamt för vår kategori. Och gärna under de perioder som våra konkurrenter har låga kommunikationsinsatser, eftersom SOV (Share of voice/andel av kommunikationsinsatserna) är en annan viktig framgångsfaktor. Och det finns fler, som t.ex. distributionsfrågor, prissättning, produktutveckling och säljinsatser.

En annan vanlig förklaringsbrist är att vi enbart ser till sista länken i kundens beslutskedja, och glömmer allt som ligger i botten. Ett vanligt exempel på detta är sökmarknadsföring, där t.ex. antalet sökningar ökar markant under en period med högt medietryck. Men detta innebär inte att SEM-insatserna blivit bättre/effektivare, utan att den ökade medieexponeringen helt enkelt genererar mer intresse för varumärket.

3) Basförsäljning ignoreras. I de flesta kategorier och branscher står den aktivitetsbaserade försäljning enbart för en mindre del av den totala försäljningen. Bulken av intäkterna, ofta upp mot 70–75 % eller mer, kommer från det som kallas för basförsäljning, d.v.s. försäljning som orsakas av varumärket redan är etablerat, både mentalt och fysiskt, på marknaden, oaktat om man gör någon reklam eller andra kommunikationsinsatser eller inte. Ska man mäta kampanj-ROI bör utgångspunkten vara en nollbasbudget, d.v.s. hur mycket ökade försäljningen (och lönsamheten) utöver den förväntade basnivån och vilka insatser avvändes för att åstadkomma detta?

4) Prioriterar suboptimering. Den allvarligaste bristen med att fokusera för mycket (enbart) på kampanj-ROI är det finns stor risk för att detta skadar den totala affären. En enkel kalkyl visar problemet: om det finns eftersläpningseffekter i kategorin är det gynnsamt för kampanj-ROI:n att göra så lite som möjligt under kampanjperioden. Eftersläpningseffekterna delat med insatser nära (eller lika med) noll ger enorm ROI under kampanjperioden. Men knappast önskade effekter – och definitivt inte önskad utveckling över tid för företaget.

Ytterligare ett suboptimeringsproblem är att det är lönsammare att bearbeta kunder som ändå hade tänkt köpa varumärket, än de som är längre från sitt köpbeslut. Den förra gruppen ger högre utfall i form av snabb försäljning, men ger knappast önskad utveckling över tid. Faktum är att Les Binet och Peter Field i sin forskning visar att om man fokuserar på ROI som nyckeltal finns det mycket få, och låga, korrelationstal med önskad utveckling av företagets övergripande ekonomiska nyckeltal. Och i många fall t.o.m. negativ korrelation – d.v.s. genom att fokusera på kortsiktig kampanj-ROI riskerar du att försämra företagets ekonomiska situation, både på kort och lång sikt.

Vad är då alternativet? Kampanj-ROI är trots allt ett, som det verkar på ytan, enkelt och lättförståeligt nyckeltal. Men tänk i stället i följande struktur:

1) Hur ser vår affärsdynamik ut? Vad krävs idag i form av kännedom, besök, offertförfrågningar och liknande för att nå dagens försäljning? Om vi ska öka försäljningen och lönsamheten, hur ser våra mål ut för detta uppdelat på t.ex.
– Antalet nya kunder
– Snittvärdet per beställning
– Antalet beställningar per år, eller över kundens livstid

2) Hur ska marknadsföringen påverka kundresan och försäljningsutvecklingen? Var i kedjan finns de största utmaningarna? Var kan marknadsföringen ha störst påverkan?

3) Hur mäter och redovisar vi dessa nyckeltal? Vilka är aktivitetsbaserade, och därmed normalt sett lätta att mäta? Och vilka är kännedoms/attitydbaserade, och kräver därmed oftast lite mer arbete att mäta – och förstå?

4) Hur utvecklas dessa nyckeltal över tid? Hur kan vi testa, jämföra och utvärdera olika insatser – med varandra och med olika kontrollgrupper? Och hur kan vi säkerställa att vi lär oss och blir klokare av varje insats?

Utvecklar du dessutom resonemanget ovan tillsammans med din ekonomichef och övrig ledningsgrupp är chansen stor att ni tillsammans fokuserar på effekterna snarare än att enbart se till effektiviteten. Helt enkelt därför att ni alla i högre grad delar samma syn på värdet som marknadsföringen skapar. Och då kan vi tala om ROI på riktigt.

Hiab lyfter fram service på IAA

02 Oct
2 oktober, 2018

Service är allt viktigare för många företag. På IAA presenterade Hiab sitt erbjudande genom en cool interaktiv presentation med filmer och annat material.

Stora Enso chose Pyramid to help define and build their future digital presence

27 Sep
27 september, 2018

 

Stora Enso first selected Pyramid to conduct a pre-study for shaping the next generation of their web presence. The aim was to support the transformation process of building Stora Enso’s brand and to position the company as a world leader in renewable materials.

Given the importance of the web presence, a decision was taken early on to change the outdated content management system platform, rethink the whole structure and approach towards customers, and develop a whole new website. This also required major consolidation of existing websites throughout the company.

Pyramid has now concluded this project, with the new site successfully launched. We are really proud to have been a part of creating the truly customer-centric approach that Stora Enso was aiming for. We are also happy to be a partner in the new digital route for one of the premier companies in the Nordics.

Have a look at www.storaenso.com

 

Augmented Reality och Virtual Reality blir verklighet

01 Mar
1 mars, 2018

Det är 10 år sedan som de första demoapplikationerna visades upp för smarta telefoner. Nu kommersialiseras AR och VR på bred front.

Produkterna som nu rullas ut kommer från de riktigt stora aktörerna, bl.a. Microsoft med HoloLens och Facebook med Occulus Rift. Stora resurser läggs på att ta fram plattformar för att effektivt kunna utveckla lösningar.

Var ska man då använda AR och VR? Snart överallt, är den enkla sanningen. Idag finns de flesta applikationer på mässor eller i butiker för att skapa en upplevelse runt varumärket. Inom B2B används tekniken för att demonstrera stora produkter (tom gå in i dem) och ett område som redan exploderat är service. Genom tekniken kan en servicetekniker få tillgång till hela företagets kunskap och servicearbetet blir upp till 50% snabbare.

Här kan du besöka produktionen hos Digital Metal i Höganäs. Applikationen är gjord för mässor och ska för bästa effekt ses med Occulus Rift. Men även via mobilen blir det spännande.

MULTILIFT Futura-familjen är nu komplett

13 Feb
13 februari, 2018

För två år sedan lanserade Hiab den första produkten i en ny serie liftdumpers. Sedan dess har större och mindre modeller lanserats till att familjen nu är komplett med en produkt som hanterar 8, 12 och 18 ton. Pyramid har medverkat i lanseringen under tre steg – från namngivningen till tre globala lanserings-paket. Filmer har varit en viktig komponent i lanseringen.

Här ser du ett exempel som presenterar hela familjen.

Bluetooth fyller 20 år. Framgången föddes i Helsingborg

25 Jan
25 januari, 2018


I år fyller Bluetooth 20 år. Under dessa år har teknologin utvecklats till en av världens ledande standarder med 30.000 medlemsföretag och uppåt 100 miljarder sålda enheter.

Och tro det eller ej, Bluetooths kommersiella saga startade faktiskt i Helsingborg när Pyramid 1998 fick uppdraget av Ericsson att utveckla namn, identitet, varumärkesplattform och lanseringskampanjer.

Några av grundstenarna för framgången:

  • Rätt kategorisering: Tidigt i processen beslutade vi att Bluetooth inte skulle framställas som en detaljspecificerad teknologi utan som ett koncept för hur elektroniska prylar kan kommunicera trådlöst. Detta har bl a inneburit att Bluetooth idag omfattar helt andra teknologier än den ursprungliga.
  • Namn som sticker ut: Ericssons tekniknamn för Bluetooth var MC LINK, vilket inte kommunicerade de egenskaper som långsiktigt önskades. Under ett intensivt skede före lanseringen utvecklades en rad namnförslag innan teknologin till slut lanserades som Bluetooth. Bluetooth blev ett av de första tekniknamnen som var ”out-of-the-box”, och det udda namnet har haft en stor inverkan på teknikens framgång. Vi berättar gärna sagan bakom namnet, där en nyckelpersons vikingaintresse spelat avgörande roll…
  • Spännande kommunikation: Grunden i all kommunikation var att Bluetooth inte skulle framställas som en detaljspecificerad teknologi utan som ett koncept för hur elektroniska prylar kan kommunicera trådlöst. Detta var en av de konceptuella delarna av lanseringen

Vill du veta mer? Besök gärna Bluetooths hemsida!

 

Möt Helsingborgs nya advokatbyrå

15 Jan
15 januari, 2018

HWF Advokater AB startade nyligen sin verksamhet. Grundare till byrån är Åsa Hansdotter, Fredrik Widjer och Lisa Fennhagen som tidigare har jobbat tillsammans på Mannheimer Swartlings nyligen flyttade Helsingborgskontor.

Pyramid har medverkat till att utveckla strategisk plattform, design och webbsidan.

Du kan läsa mer om den nya byrån på hwf.se

En härlig julviral i sociala medier

02 Jan
2 januari, 2018

Årets julaktivitet för Bring i Norge byggde på att följarna till Bring fick önska sig en julklapp för 10.000 kr. Julenissen valde sedan ut tre lyckliga vinnare. För att locka till aktiviteten och sprida budskapet visade vi äkta nisselykke. Över 2600 personer skrev mail till Bring med sin önskan och 700 gjorde detsamma via Facebook.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Reklambyrån Pyramid nominerad till Årets Byrå 2018

22 Dec
22 december, 2017

För tolfte året i rad är reklambyrån Pyramid nominerad till en topplacering i tävlingen Årets Byrå som genomförs av analysföretaget Regi i samarbete med bl a Resumé.

Årets Byrå utser bästa byrå i 15 kategorier. Vinnare i varje kategori är den byrå som får högsta totala betyg i de enkätsvar som inkommit från kunderna. 154 byråer klarade kvalificeringskraven och har betygsatts genom flera tusen kundbedömningar.

– Självklart är vi glada för nomineringen, säger Ulf Vanselius, VD för Pyramid. Det är fantastiskt att Pyramid återigen är bland de bästa i Sverige. Vi håller Helsingborgs fana högt!

– Pyramid har placerat sig mycket bra i tävlingen de senaste elva åren, och i år tävlar vi åter i den största klassen för reklambyråer (byråintäkt >50 mkr), fortsätter Ulf Vanselius. Vi har en lång rad topplaceringar och är Sveriges högst rankade B2B-byrå. I år hoppas vi självklart att vinna klassen och återigen bli Årets byrå.

Nu står vi alla inför ett spännande 2018. Låt oss gemensamt arbeta för att maximera utfallet av era marknadsinsatser och er budget. Det finns nämligen nästan alltid bättre och effektivare vägar. Tveka aldrig att kontakta oss – om stort och smått, eller bara för att få ett gott råd.

 Vi önskar dig och din familj en skön jul och ett gott nytt år!

 

Hjälp oss att fördela årets julklapp

12 Dec
12 december, 2017

Hjälp oss att hjälpa!

Vi vill gärna ha din hjälp att fördela årets julgåva. Vår tanke är att du genom ett aktivt val både hjälper till att fördela julgåvan och uppmärksammar var pengarna hamnar. Det hjälper i stunden och på längre sikt.

Hjärnfonden
Hjärnfonden är en svensk, ideell organisation som samlar in pengar till forskning och information om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar.

Hjärt- och Lungfonden
Hjärt- och lungfonden samlar in och delar ut pengar till hjärt- och lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse.

Klicka här för att göra ditt val

God jul och gott nytt år!
Pyramid, Petra och Graal